This is a study about employment officers at the Swedish public employment service. The aim of this study was to examine how they understand and use their discretion in their daily work. We used a qualitative method and the data was gathered by semi-structured interviews with eight employment officers working at the same office in a small town in Sweden. Lipskys theory about street-level bureaucracy and Lazarus description of coping theory are applied to analyze the empirical data. The work for the Swedish employment officers have changed over the last years with an increasing focus on control and administration.

Utbildning är en central del av samhället. På senare år har offentlig sektor genomgått en rad förändringar vad gäller styrreformer samt förändrade huvudmannaskap, främst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs då av förändring och av att genom positionering utnyttja sina gränser samt även anpassa sitt förhållningssätt gentemot samhället. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt värde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som är betydelsefulla för en skolas värdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lärare om deras syn på vad i skolans verksamhet som är värdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

Romers situation är ett aktuellt ämne som berör och upprör många människor. Syftet med vårstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgå ifrån romersegna upplevelser och erfarenheter. Våra frågeställningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition påverkar deras förutsättningar i livet. Respondenterna i vår undersökning var romer iGöteborg, några av dem arbetade för romers rättigheter och några av dem var allmännamedborgare.

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att läsa lärlingsutbildningen. Gymnasial lärlingsutbildning är en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eleverna att välja en lärlingsutbildning, vilka förväntningar de har på utbildningen, hur de tänker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie är att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen på arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar också att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del är attraktiv för ungdomarna i studien.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att inom en enhet på Stockholms Stad identifiera friskfaktorer och undersöka vad som krävs för att fortsatt bevara dessa. Vidare är syftet att undersöka vilket stöd som är nödvändigt för bevarandet samt HR-funktionens roll i detta avseende. Enheten är, sett till sjukfrånvaro, en välmående grupp som står inför förändringar inom marknaden och målsättning då de påverkas av det nyligen genomförda regeringsskiftet.Ett frågeverktyg användes för att framställa de åtta viktigaste dimensionerna av det attraktiva arbetet och en fördjupad diskussion kring dessa fördes sedan under en fokusgruppsintervju tillsammans med enhetens medarbetare. Resultatet visade att de viktigaste dimensionerna var bland annat arbetstid och relationer.Vidare påvisades att en balans mellan arbetsliv och privatliv är av stor vikt för medarbetarnas hälsa och välmående. För att fortsatt bevara det attraktiva i arbetet visade empirin att gruppens relationer och ledaren var nyckelfaktorer och att HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, enbart bidrar med en administrativ och vägledande roll i frågan om stöd.Arbetets slutsatser innefattar att bevarandet av friskfaktorer kräver att tillvaron måste vara begriplig, hanterlig och meningsfull men även att medarbetarna behöver rimliga krav i relation till deras handlingsutrymme.

Syftet med studien är att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsättningar som finns för samverkan i arbetet med personer  med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De professionella arbetar inom två verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring målgruppen. Metoden vi använt är en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna består av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomän, integration, profession, handlingsutrymme och med hjälp av litteratur från kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet är: Samverkansprocessen fungerar bra och är väl integrerad mellan de två studerade organisationerna.Samverkan är uppbyggd utifrån gemensamt uppsatta mål och tydliga roll- och ansvarsområden.Förutsättningar för samverkan är tillräckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förståelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper är betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan de två organisationerna, då arbetsmodellen skapar bättre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring målgruppen är viktig då individerna har komplexa behov och ett sammanhållet stöd är en förutsättning för att individernas behov ska tillgodoses på bästa sätt.

Studien är en longitudinell analys där syftet är att beskriva ungdomars vardagliga livsföring utifrån de lokala villkoren i Haparanda år 2007, det vill säga efter Ikeas etablering. Ett delsyfte är att synliggöra förändringen i den lokala samhällsstrukturen mellan år 2005 och år 2007 och om förutsättningarna är lika för unga kvinnor och män att skapa sig en meningsfull framtid i kommunen. I studien kombineras både kvalitativ och kvantitativ metod. Intervjuerna utgörs av ungdomar i Haparanda kommun samt en arbetsförmedlare på den lokala arbetsförmedlingen. Enkätundersökning baseras på insamlad data som har gjorts vid två tillfällen, år 2005 samt år 2007, dels för att belysa förändringen i den lokala samhällsstrukturen mellan åren, dels som ett komplement till det kvalitativa materialet.

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan användas som ett redskap i samhällsplaneringen då tillvägagångsättet uppmärksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen är ett sätt att ta sig an folkhälsofrågan på mikronivå. Syftet med denna studie är att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera på vilket sätt samhällsfaktorer och invidens livssituation kan påverka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hämtar uppsatsen synsätt ifrån tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder där fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis & Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes.Resultatet av studien visade att tiden är en dimension som sätter gränser för hur månnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begränsar deras handlingsutrymme.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd upplever sin yrkesstatus och vilka karriärmöjligheter de ser inom enheten. Fem socialsekreterare berättade i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer om hur de upplever yrkesstatusen inom och utanför den egna organisationen, samt karriärmöjligheter inom enheten. De frågeställningar som låg till grund för studien var:- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen på Ekonomiskt bistånd uppfattas inom den egna organisationen?- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen på Ekonomiskt bistånd uppfattas av samarbetspartners?- Vilka karriärmöjligheter ser socialsekreterarna inom Ekonomiskt bistånd? Analysen utgick från tidigare forskning inom området samt från två teoretiska perspektiv; Jane E. Dutton, Janet M.

I dagens samhälle talas det mycket om vad bra ledarskap är, vilka positiva följder det för med sig och vad man kan lära av dessa ledare. Dock förekommer det i många fall även dåligt ledarskap. På senare tid har fenomenet destruktivt ledarskap uppmärksammats mer. Ett fenomen som dock ännu inte utforskats i så stor utsträckning. Denna uppsats har till syfte att analysera hur ett antal faktorer kan skapa förutsättningar för destruktivt ledarskap.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte längre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förändrat klientel samt förändrat tjänsteutbud för revisionsbyråerna och därmed ett förändrat arbetssätt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie är därför att kartlägga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett några förändringar i denna på grund av avskaffandet av revisionsplikten.Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nämligen genom en webbaserad enkät. Detta då vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom området samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade även före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat på samma byrå under perioden.

Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare på barn- och ungdomsavdelningen bedömer föräldrars omsorgsförmåga utifrån ett fiktivt fall. Vidare undersöks om det förekommer skillnader i bedömning angående föräldraförmågan utifrån ett genusperspektiv. Slutligen undersöks socialarbetares handlingsutrymme satt i relation till bedömningen. Studien baseras på en kvalitativ vinjettmetod som omfattar intervjuer med socialarbetare, där intervjuerna har utgått från konstruerade fallbeskrivningar, som är typiska för barnavårdsutredningar. Hälften av deltagarnas intervjuer utgår från en vinjett och hälften från en annan, men vinjetterna är detsamma förutom att föräldrarnas könstillhörighet är utbytta.

Mellanchefer är värdefulla när förändringar ska genomföras i en organisation. Dock är mellanchefers roll komplex och dessa tvingas ofta hantera konflikterande förväntningar, vilket kan orsaka problem i förändringsarbetet. Denna studie undersöker hur mellanchefer i en organisation som Posten arbetar för att hantera konflikterande förväntningar. Fyra roller beskrivs, genom vilka mellanchefer ger bidrag till förändringsprocesser. Rollkonflikt kan uppstå, om konflikterande förväntningar ställs på individen.

Både nationella och internationella studier har visat att papperslösa kvinnor är enextra utsatt grupp i samhället då de många gånger exkluderas från sina mänskligarättigheter. Vårt syfte med studien har varit att undersöka och beskriva hur ideellakvinnojourer i Västra Götaland arbetar med papperslösa kvinnor i behov av skydd.Detta har vi beskrivit med hänsyn till den sociala kontext de ideella kvinnojourernabefinner sig i. Utifrån våra frågeställningar har vi tagit reda på hur dessa resonerar omatt ta emot papperslösa kvinnor eller inte samt beskrivit hur det praktiska arbetet medatt bemöta papperslösa kvinnor ser ut idag hos kvinnojourerna. Vi har använt oss aven kvalitativ metod och samlat in material genom sex kvalitativa intervjuer medanställda på kvinnojourer. Vi har dragit slutsatsen att samarbetet med socialtjänstenfår som konsekvens att papperslösa kvinnor många gånger exkluderas från deskyddade boendena.