Syftet med denna undersökning var att undersöka och synliggöra hur förskolans pedagoger arbetar med att stimulera barns lärande och utveckling i matematik. För att söka svar på undersökningsfrågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagoger och observationer på olika förskolor. Undersökningen visar att majoriteten av respondenterna anser att matematiken i förskolan är viktig. Det är enligt respondenterna viktigt för barns fortsatta lärande och utveckling. De lyfter vikten av den grundläggande matematiken i förskolan.

Syftet med vårt examensarbete är att synliggöra musiksamlingen i förskolan samt lyfta fram barns tankar om musik. Våra fyra frågor är: Vilka tankar har barn i åldrarna 4-5 kring musiksamling i förskolan? Har de musiksamlingar på förskolan Regnbågen och vad gör de då? Vad tänker barn i förskolan när de hör ordet musik? Vilken/vilka känslor har barn för musik i förskolan, stämmer deras kroppsuttryck med vad de säger om musik? Vårt arbete bygger på en kvalitativ undersökning där vi har gjort intervjuer med 23 barn från samma avdelning på en förskola. Vi har även observerat en av förskolans traditionella musiksamlingar samt att vi själva har planerat och genomfört fem samlingar. I vår undersökning har vi kommit fram till att barn är positiva till musiksamlingen.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kännetecknas av tre huvudsymptom: undvikande, förnekande och hyperspändhet. Även koncentrationssvårigheter, ångest, depression, flashbacks och mardrömmar är vanligt förekommande hos individer med PTSD. Flyktingar i Sverige som har varit med om krig kan uppvisa dessa symptom. Syftet med denna studie är att undersöka terapeuters upplevelser av arbete med patienter med krigsrelaterat PTSD. Intervjuer med åtta terapeuter utfördes.

Alkohol är ett vanligt berusningsmedel i Sverige. Tidigare forskning har visat att familj och vänner påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelse av vad som påverkade deras alkoholkonsumtion samt om skillnader fanns mellan landsbygd och stad. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen var Bronfenbrenners ekologiska modell. Metoden som användes var berättelser där ungdomar skrev om en situation där de druckit alkohol eller avstått samt öppna enkätfrågor.

Undersökningen fokuserar på hur lärare påverkar elevers motivation. Vi har fördjupat oss i hur medvetna de intervjuade lärarna är när det gäller vikten av att motivera eleverna. Vi vill även ta reda på hur de intervjuade lärarna arbetar med att bygga upp motivation hos elever. Dessutom vill vi undersöka hur viktig roll lärare har när det gäller elevernas motivation. Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer. Sex stycken yrkesverksamma lärare på tre olika skolor intervjuades till denna studie.

Vårt syfte med studien var att beskriva vad fadderverksamheten har för betydelse i barns lärande och lärarens uppdrag. Vi vill ge en förståelse om vilka förmågor som lärarna anser att barnen kan utveckla genom detta. Studien har gjorts genom enkäter, observationer och elevintervjuer i förskoleklass och i årskurs 1 för att få en bild av detta. Studiens resultat visade att skolorna som har fadderverksamhet har till syfte att eleverna i förskoleklass ska känna sig trygga med de äldre eleverna. Utifrån elevintervjun visade det sig också att eleverna i förskoleklass tycker att det är Roligt att ha faddrar för de leker tillsammans, de tar hand om fadderbarnen och hjälper dem.

Syftet med studien var att ta reda på vilken syn ett antal förskollärare hade på utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Studien genomfördes med några lärare som arbetar på förskola. Data samlades in genom en enkät som svarades av 63 förskollärare. Resultatet visade att respondenternas syn och förhållningssätt till utomhuspedagogik påminde om varandra. Resultatet visade också att respondenterna hade en positiv inställning till utomhusmiljön och använde sig av den på varierande sätt.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur lärare ser på sitt arbete med läsinlärning bland sina elever. Hur arbetar lärarna i sina respektive klasser med detta, vilken metod/metoder använder de sig av? Vidare kommer jag också att undersöka vad eleverna tycker om läsning. För att uppnå mitt syfte har jag valt att intervjua både lärare och elever på en skola. Resultaten av min undersökning visar att lärarna menar att man ska se till varje elevs individuella läsutveckling där vi inte låser oss vid en speciell inlärningsmetod utan istället arbetar utifrån varje elevs behov och erfarenheter.

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka barns uppfattningar av fenomenet rörelseglädje och vilken innebörd rörelseglädje har för dem. Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att människan är fysiskt aktiv. Forskningen (Engström, 2005) visar att en viktig motivationsfaktor för att vara i rörelse är att det upplevs som meningsfullt och Roligt. Genom kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har 8 barn berättat om sina uppfattningar av fenomenet rörelseglädje. Barnen som intervjuats behöver öka sin fysiska aktivitet och har ingått i ett hälsoprojekt på högskolan i Halmstad.

Som blivande pedagoger inom förskolan fanns ett stort intresse att undersöka om portfolio bidrar till barns förståelse för sitt eget lärande. Vi har samlat information från olika källor men även använt den kvalitativa metoden intervjuer där barn i femårsåldern har deltagit. Vår slutsats efter denna studie är att barnen till viss del förstår och ser sitt eget lärande med hjälp av portfolio som verktyg. Barnen tycker att det är Roligt att spara teckningar och foton för att kunna se tillbaka. Utifrån litteraturen vi studerat och de resultat vi fått anser vi att arbetet med portfolio är något som har stor potential att synliggöra barns lärande och därigenom skapa en förståelse för detta.

Syftet med vår undersökning var att öka kunskapen om förskolans utvecklingssamtal. Vi ville se vilka faktorer som pedagogen anser påverkar genomförandet av utvecklingssamtalet. Tidigare forskning har studerats och legat till grund för undersökningen. I undersökningen har vi kunnat se att det är många faktorer som påverkar utvecklingssamtalets genomförande. De sex faktorer vi kunde se som övergripande var förberedelse, samtalsformen, strävan efter samarbete, delgivande av information, barnsyn samt utbildning och erfarenhet.

Det som vi vill belysa med denna undersökning är hur viktigt det är att använda uterummet för elevers utvecklande i sin helhet. Det är viktigt att tänka på skolgården som ett extra klassrum. Vi vill belysa det faktum att uteverksamhet i skolan är gynnsamt för barnen. Något som vi vill ta upp kring utomhuspedagogiken är problematiken kring att arbeta ute och även ge en bättre bild av vad utomhuspedagogik betyder. Undersökningen har utförts i två skolor i Mellansverige.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

Studiens syfte var att undersöka vad några lärare hade för förväntningar inför sin första tid som lärare samt hur de upplevde sin start i yrket. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer genomförts där åtta lärare har deltagit. I resultatet kunde vi se att många av lärarna minns att de var förväntansfulla inför att komma ut i arbetslivet då de hade förhoppningar om att det skulle bli Roligt men de hade också några farhågor, dels i hur de skulle bemötas av vårdnadshavare och dels hur vårdnadshavarna skulle se på deras kunskapskompetens då de var nya i yrket. I resultatet framkom det också att arbetslaget hade en central roll i början för en ny lärare. Ett mönster vi kunde se i vår studie var att om den nya läraren upplevde att bemötandet av kollegorna blev negativt blev det en negativ start men om läraren istället kände att den fick ett positivt bemötande upplevdes starten positiv..