Syftet med arbetet är att undersöka och belysa lärarens arbete för att nå eleverna i sin undervisning. Frågeställningarna är: Hur kan lärare skapa lektioner som innefattar elevers lärandebehov? Hur kan lärare se elevers lärandebehov i lektionssammanhang? Lena Boström har fyra olika lärstilar som tillsammans med Howard Gardners nio intelligenser och Roger Säljös teorier om lärande i ett sociokulturellt perspektiv utgör kärnan av uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Undersökningen sker genom videoinspelning av fyra lektioner, varav två är musiklektioner och två är matematiklektioner, dessa fyra lektioner beskrivs i korthet och analyseras. I empirin förekommer även samtal med de filmade lärarna där deras syn på dagens forskning inom lärande och didaktik diskuteras.

The aim of this Master's thesis is to investigate the library needs of distance students. This user study has a student perspective and concentrates on the main question of which way library needs might be expressed by distance students. Associated topics addressed by this study include; the problem of learning centres lacking their own library support, how distance students look upon library support as a concept and whether distance students prefer public libraries or university libraries, and why they make this choice. These questions may give the answer to how distance students deal with information literacy. Theories chosen by the study are in the fields of pedagogical and library science, the social cultural theory by Roger Säljö and in Tom Wilson's theories on user studies and information needs.

The aim of this Master's thesis is to examine the information use among Swedish backpackers, both prior to departure and while travelling. The questions posed in this study are; which artefacts did the backpackers use, in what way were those used as tools of mediation within their social practice and how does a presumptive interaction between backpackers and information sources appear? The empirical material consists of interviews, held with eight backpackers, concerning their information use. The interviews reveal that a number of information sources are being consulted. The most commonly used sources identified in the empirical material are guide books, advice from other backpackers, fiction, TV programmes and periodicals.

Uppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning.

Jag syftar att undersöka hur klipp från spelfilmer baserade på litterära texter kan förmedla kunskaper inom litteratur och historia. Under tre lektioner används en kvantitativ metod där samma undersökningsgrupp svarar på hur och om filmklipp integrerade i undervisningen har tillfört dem kunskaper. För att analysera materialet utgår jag ifrån Roger Säljö och resonerar kring ett sociokulturellt perspektiv där Filmen är ett redskap som elever använder för att förstå och behandla sin omvärld. Jag utgår även ifrån en neoformalism och en receptionsteori, där eleverna anses vara audiovisuellt läskunniga och bärare av en förväntningshorisont. Resultatet visar inte på att kunskaper i historia förts vidare, men däremot i litteraturförståelse där klippen gjorde det lättare för eleverna att ta till sig ett innehåll och skapa helhetsintryck i en svår text.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

The aim of this master?s thesis is to examine the information needs in the character subjects of the students at a vocationally oriented program in the Swedish upper secondary school. I also examine from which sources the students get the information. I want to create a wider understanding of information seeking processes at a vocationally oriented programme. The main focus is the students? own thoughts and opinions about their information needs and information seeking processes.

The aim of my study is to investigate methods which class teachers implement concerning aesthetic subjects in elementary classes. It is a qualitative study about five teacher´s working in different elementary schools. This study investigates how and why teacher´s approaches when they integrate aesthetics in other subjects. It also investigates teacher´s attitude towards aesthetics. My study emphasizes on why they use asthetics and what the importance of aesthetics for children is.

This essay set out to propose a problematic interpretation of the socio-cultural perspective on learning. Its purpose is to show how the socio-cultural perspective on learning defines the concept of knowledge in an incomplete way. The aim becomes then that of giving a more comprehensive description of this concept, and, to this end, to construct a new, broader pedagogic discourse. The investigation starts with a deconstructive analysis of Roger Säljö?s socio-cultural text in order to point out the incompleteness of the concept of knowledge.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vår uppsats är att undersöka om målen från regeringen och Skolverket bryts ner till mätbara och utvärderingsbara mål i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill också se om skolans organisation från kommunala skolpolitiker ner till lärare kommit så långt i sin omorganisering att man kan säga att målstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet är utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av öppna intervjuer. I vår avgränsning, att på kommunal nivå se och tolka hur mål formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienämnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den målstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lärarna.

A qualitative study is presented concerning children?s participation in the local decisionmaking in Swedish municipalities. The study also aims at finding out what are considered to be successful factors and obstacles connected to the implementation of children?s participation in local decision-making. The study contains a summary of the convention on the rights of the child, focusing on article 12, as well as previous research findings concerning children?s participation and factors enabling respectively hindering participation.

Denna uppsats handlar om Läskommittéer som är ett initiativ vars syfte är att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och länsteatrar arrangerar i Sverige. I förlängningen syftar det till att utveckla en långsiktig, hållbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars självständighet, självkänsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med såväl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. Utgångspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 där barnets rätt till kultur formuleras. En ram för undersökningen är Roger Harts syn på barns delaktighet under demokratiska former.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken inställning elever och idrottslärare har till att använda mobiltelefoner, film och bloggar i samband med undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Urvalsgruppen bestod av 225 grundskole- och gymnasieelever samt 5 lärare fördelat på 5 skolor i Skåne. De metodologiska tillvägagångssätten utgjordes av intervjuer med lärarna och en enkätundersökning med eleverna. Resultaten har analyserats med utgångspunkt i Roger Säljös vidareutveckling av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt Thomas Ziehes teori om kolliderande livsvärldar. Vidare har resultaten ställts i relation till tidigare resultat inom forskningsfältet.

Syftet med denna undersökning var att se huruvida elever bemöter lärare olika beroende pålärares kön och/eller ålder. Samt hur lärare förmedlar, alternativt öppnar upp för eleverna attlära sig genus i klassrumssituationer.Uppsatsen bygger på empiriska studier genomförda hos fyra lärare på en gymnasieskola iHalland. Lärarna var två kvinnor och två män, varav en av varje kön var i 35 års åldern och enav varje kön var i 50 års åldern. Vi genomförde två observationer hos varje lärare vid olikalektionstillfällen i samma klass. Den empiriska datan samlades in via icke-deltagandeobservationer med hjälp av ett observationsschema som kompletterades med löpandeanteckningar.

The purpose of this paper has been to study the relationships and attitudes of a few teachers and librarians as to their co-operation in a combined public and upper secondary school library and to find out what circumstances there may be to exert an influence on their work. The paper has been based upon qualitative interviews with upper secondary school teachers and librarians as well as on studies of literature relating to our issue. We believe there may be different approaches to the learning process, as these are the relations and attitudes of two professions from different trades. That is why our point of departure has been Roger Säljö's theory about learning and, in our analysis, a few of Jean Donham van Deusen's ideas of joint planning and flexible timetabling. All respondents agreed that co-operation could be better, but the teachers were of the opinion that it must not interfere with their time.