Mellan 40- 90 % av alla produktlanseringar som görs världen över misslyckas (Gourville 2006) Insikten om att så är fallet kan ge många företag huvudbry inför deras egna nya produktlanse-ringar, även om den interna organisationen - eller åtminstone de med ledande befattningar - är övertygade om att de har en säker vinnare på gång.I uppsatsen som är uppbyggd kring fem teknikintensiva idéer, studeras vilka urvalskriterier olika användare och experter utgår ifrån när de bedömer idéerna. Ett framträdande kriterie var enkel-het, där enkelhet kan kopplas både till det direkta användandet men även till upplevelsen av hur idén skulle kunna fungera. Även om ett flertal kriterier nämndes av de intervjuade så var det inte kriterierna i sig som väckt mest intresse i studien. Resultatet från vår undersökning kan ifrågasätta användandet av begreppet urvalskriterier, speciellt i den begynnande utvecklingsprocessen av framtida innovationer.I studien har det framkommit att flera deltagare i experimentgrupperna simulerar sitt faktiska användande av idéerna. Det intressanta med denna simulering av idéerna, är att användarna skulle kunna anses vara det som von Hippel (1986) kallar för "lead users", utan att idén ens realiserats.

Samhällets krav på att företag och organisationer bedriver ett strukturerat miljöarbete har ökat med tiden. För att möta dessa krav arbetar tiotusentals organisationer i världen med miljöledningssystem i olika former, där standarden ISO 14000 är den främsta. Då kompetens och tid ofta saknas, framför allt i mindre organisationer, är en vanlig lösning att ta hjälp av externa konsulter för att utföra implementeringen av dessa system. I litteraturen beskrivs problem som identifierats vid denna typ av implementering, exempelvis låg motivationsnivå och bristande kunskap om miljöledningssystem bland personalen samt kommunikationsproblem. Syftet med denna studie är att konstruera ett verktyg för ökad personalmedverkan som är tänkt att användas av miljökonsulter.

När man planerar för nya områden idag är ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmässigt. Att med funktionsblandning, tät bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö är det som eftersträvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt råder det en stor skillnad i hur man använder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmässighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat på Brunnshögområdet i Lund? Vad innebär begreppet stadsmässighet i Brunnshög/Lund Ne´s planeringsunderlag i jämförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmässiga innehållet i begreppet stadsmässighet samt tillämpningen i fallet Brunnshög/Lund NE.

Övergripande resultat i studien är att KS idag präglas av ett annat tänkande i och med BSC-konceptets införande. Användandet av BSC konceptet har skett i sjukhusledningen, på medicinkliniken samt intensivvårdsavdelningen. Processen att arbeta fram styrkorten har resulterat i att man har minskat stuprörstänkandet, skapat en ökad helhetsförståelse och fått ett mer långsiktigt tänkande. Vidare har effekten av att man tycker om att mäta och värdera uppstått. Processen har även skapat ett ökat nätverk för KS både i och utanför Sverige, detta kan förhoppningsvis i slutändan visa sig i form av en ökad samhällsnytta.

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hållbar utveckling skulle kunna förbättra villkoren i produktionsleden. De kan säkerställa att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller kränker mänskliga rättigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hållbarhet skulle kunna möta kunders krav på att produkter är tillverkade under miljömässiga och anständiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hållbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften på olika sätt. En hållbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som påverkar imagen.

I Sverige tillämpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag på kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser från Koden och företagens ägarstruktur. Teorier som används är institutionell teori och agentteori. Med hjälp av teorierna har hypoteser konstruerats.

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hållbar utveckling skulle kunna förbättra villkoren i produktionsleden. De kan säkerställa att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller kränker mänskliga rättigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hållbarhet skulle kunna möta kunders krav på att produkter är tillverkade under miljömässiga och anständiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hållbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften på olika sätt. En hållbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som påverkar imagen.

Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.

Jag har gjort en kvalitativ, empirisk undersökning av explorativ karaktär gällande vilka hinder som finns för lärande inom organisationer. Jag genomförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar som Arbetsförmedlare inom en mindre svensk kommun.Mitt syfte är att undersöka huruvida hinder för lärande är tydliga redan innan anställning och, om så är fallet, belysa vad som utgör hinder för individens lärande i arbetslivet.Vilka hinder finns för individens lärande att förändra sin inställning mot arbetssökande individer som betraktas som "icke-anställningsbara" till att betraktas vara "anställningsbara".Mina frågeställningar är således:1. Hur beskriver arbetsförmedlare arbetsgivares krav på arbetssökande?2. I vilken utsträckning utgör arbetsgivares krav och förväntningar hinder för arbetssökande?3.

En viktig princip för aktiebolagen är att aktierna, enligt huvudregeln kan överlåtas fritt. I stora börsbolag är det fullt naturligt med omsättning av aktierna och det medför generellt inte heller några negativa konsekvenser, eftersom majoriteten av aktieägarna inte har något egentligt inflytande över bolagets förvaltning. I de små privata aktiebolagen med ett fåtal delägare kan en helt fri möjlighet att överlåta aktier medföra tydliga problem, eftersom bolaget ofta är beroende av stort engagemang och specifikt kunnande från sina delägare. Det enskilda bolaget har därför möjlighet till undantag från den fria överlåtbarheten, både genom regler i bolagsordningen i enlighet med Aktiebolagslagen och genom att aktieägarna ingår ett aktieägaravtal. I uppsatsen har jag fokus just på de små bolagen och problematiken kring aktieöverlåtelser som kan uppstå där.

Harmoniseringen av upphovsrättsskyddet inom den europeiska unionen har lett till ändringar i nationell rätt av flera medlemsstater. Vissa länder har som effekt av olika direktiv infört bestämmelser som gör det möjligt för domstol att ålägga internetleverantörer att blockera sina kunders tillgång till tjänster eller webbsidor som används för att begå upphovsrättsintrång. I Sverige tar detta sin form genom vitesförbud.Hovrätten har i mål nr Ö 10146-09 och i mål nr Ö 7131-09 vid vite ålagt internetleverantörer att sluta tillhandahålla internetuppkoppling för tjänster som används för att begå upphovsrättsintrång.Det torde vara lagenligt att genom föreläggande om vitesförbud även ålägga internetleverantörer att neka sina användare tillträde till en sådan tjänst. Detta torde vara fallet även om tjänsten i fråga är belägen i ett tredje land. Ett sådant föreläggande kan inte anses strida mot censurförbudet, även om tjänsten skulle vara grundlagsskyddad.

Denna studie prövar och utvecklar två dominerande teorier om civilsamhällets roll för demokratiutveckling genom att belysa det avvikande fallet Hizbollah i Libanon. Teorierna representeras dels av Robert Putnams teori om civilsamhället som en arena där socialt kapital och tillit skapas mellan medborgare, och dels av Jean Cohen och Andrew Aratos teori som ser civilsamhället som en inflytandekanal mellan medborgare och staten respektive det ekonomiska och politiska samhället. Analysen består i en studie av Hizbollahs verksamhet genom linsen på de två teorikomplexen för att pröva och jämföra dessas förklaringskraft för olika aspekter av Hizbollahs civilsamhällesarbete och dess uttryck för demokratisering. Med hjälp av denna analys avser uppsatsen sedan att dra slutsatser kring styrkorna och svagheterna med de använda teorierna utifrån hur väl de förmår svara mot ett fall i en icke västerländsk och odemokratisk kontext och på så sätt komplettera och utvidga dessa med alternativa förklaringsmodeller.Studien visar att Putnams teori endast har viss begränsad förklaringskraft för fenomenet Hizbollah, och finner istället en mer tillfredställande teori i Cohen & Aratos verk p.g.a. dess syn på civilsamhället som en kanal för sociala rörelser i kraft att framtvinga politisk förändring.

Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden.

Kommissionen inledde i februari 2000 en omfattande utredning mot Microsoft baserad på Sun Microsystems klagan om Microsofts konkurrensbegränsande förfaranden 1998. Utredningen bestod av två delar; interoperabilitet mellan PC-klientoperativsystemsmarknaden och servermarknaden och integrationen av Windows Media Player i Windows. I mars 2004 kom Kommissionens beslut där de drog slutsatsen att Microsoft dubbelt missbrukat en dominerande ställning genom att förhindra effektiv konkurrens på arbetsgruppsservermarknaden och bundit sin mediaspelare till sitt operativsystem. Microsoft överklagade Kommissionens beslut till Förstainstansrätten och den 17 september 2007 kom domen, vilken i huvudsak bekräftade Kommissionens beslut. Mitt syfte i denna uppsats är att undersöka den första delen av Kommissionens beslut angående interoperabilitet och sedermera Förstainstansrättens dom, för att avgöra hur väl de dragna slutsatserna överensstämmer med praxis, vad prejudikatet kan innebära för framtiden samt i vilken mån företag kan bli skyldiga att lämna ut information.I min analys och de avslutande kommentarerna redogör jag för min slutsats att Kommissionens beslut och Förstainstansrättens dom faktiskt är skäliga, men att prejudikatet måste vaktas av de exceptionella omständigheter som föreligger i fallet.

2007, Swedish television, ?Uppdrag granskning,? aired their story about ?Louise? from Vetlanda. A drug dependent father had gotten custody of his daughter and sexually abused her from the age of 10 to 15. The local social services got several notifications about Louise suffering of negligence, and did investigate the family several times without taking any actions to protect her. At one time, father and daughter were living in his trailer placed in a gravel pit, and the police worried about her and called social services, because it was below cero degrees outside.