Bakgrund: Att erhÄlla en perifer venkateter (PVK) Àr idag en rutinmÀssig ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrden. Risken för infektion anses som liten, men trots det intrÀffar allvarliga komplikationer , varav en Àr tromboflebit som kan leda till sepsis. Syfte: Syftet var att identifiera riskfaktorer för tromboflebit hos vuxna patienter med perifer venkateter. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt anvÀndes 14 artiklar till studien. I analysen framkom sex olika omrÄden som behandlade riskfaktorer för tromboflebit. Resultat: Motstridiga resultat pÄvisades nÀr det gÀllde tid in situ, placeringen av PVK, val av storlek samt om patienten var kvinna eller man.

Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andrasprÄksinlÀrare. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra lÀrares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig pÄ samt vad lÀrarna anser vara befrÀmjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att lÀrarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgÄr ifrÄn elevernas verklighet och anvÀnder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering Àr viktiga pedagogiska metoder liksom förmÄgan att sÀtta sig in i elevernas situation. LÀrarna anser att det som befrÀmjar elevernas inlÀrning Àr tillgÄng till modersmÄlslÀrare och speciallÀrare, en trygg arbetsmiljö och att lÀrarna ser eleverna som kompetenta individer.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Syftet med föreliggande kandidatuppsats har varit att utifrÄn forskning om riskfaktorer, redogöra för vilka riskfaktorer gÀrningsmÀn har som utövar dödligt vÄld mot en kvinna i en nÀra relation. En nationell och internationell forskningsöversikt genomfördes samt en kvantitativ innehÄllsanalys av tio domslut frÄn olika TingsrÀtter i Sverige. Sammantaget sÄ visar nationell och internationell forskning att de vanligaste riskfaktorerna för dödligt vÄld Àr separationsproblematik hos gÀrningsmannen, drog/alkoholmissbruk, tidigare utsatt offret för partnervÄld, samt arbetslöshet. InnehÄllsanalysen av domsluten bekrÀftar den vetenskapliga forskningen dÀr de vanligaste riskfaktorerna för brottet Àr en problemfylld relation, utsatt offret för tidigare hot om vÄld, kontrollbehov, separationsproblematik samt sexuell svartsjuka. Mer forskning efterfrÄgas kring depression hos gÀrningsmannen vid brottet, som bÄde litteraturgenomgÄngen och innehÄllsanalysen visade vara en riskfaktor. Ytterligare forskning efterfrÄgas ocksÄ om styvbarn och hög Äldersskillnad mellan offer och gÀrningsman, som den internationella forskningen visade verka som riskfaktorer.

En allvarlig komplikation med röntgenkontrastmedel Àr att de Àr potentiellt nefrotoxiska och kan ge upphov till ett tillstÄnd vid namn kontrastmedelsinducerad nefropati. TillstÄndet definieras av en serumkreatininstegring med mer Àn 25 procent eller 44 ”mol/l vilket sker inom tre dagar efter administrering av kontrastmedel. Risken att drabbas av kontrastmedelsinducerad nefropati stÄr i relation till graden av njurfunktionsnedsÀttning före undersökning, kontrastmedelsdosens storlek och andra riskfaktorer som diabetes mellitus, hjÀrtsvikt, hypotension och dehydrering med flera. Risken att drabbas ökar med antalet riskfaktorer. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur kontrastmedelsinducerad nefropati kan reduceras.

De vanligaste besvÀren som en simmare upplever kommer frÄn axeln, ocksÄ kÀnt som simmarskuldra. Syftet med den hÀr studien var att kartlÀgga vilka riskfaktorer för simmarskuldra som har identifierats och vilka preventiva interventioner som har studerats samt har haft bevisad förebyggande effekt pÄ simmarskuldra. En artikelsökning utfördes i AMED, CinAHL, Google Scholar, Medline, PRIMO, ProQuest, PubMed och Scopus. Preventionsstudierna vÀrderades med PEDros graderingsskala. I det slutgiltiga urvalet inkluderades 28 studier om riskfaktorer och sex om prevention.

Bakgrund: Att rÄka ut för en osteoporosrelaterad höftfraktur medför ofta att personernas funktionsnivÄ försÀmras mer Àn vad som kan förklaras av Äldrandet i sig. Syfte: Att hos personer som blir inlagda pÄ sjukhus pÄ grund av höftfraktur, dels beskriva könsskillnader och dels identifiera riskfaktorer för nedsatt gÄngförmÄga och smÀrta i den opererade höften fyra mÄnader postoperativt. Metod: En registerstudie dÀr 1000 personer, 50 Är och Àldre, med icke patologisk höftfraktur ingick. Registermaterialet analyserades dels deskriptivt och dels med multivariata regressionsmodeller för att undersöka riskfaktorer för nedsatt gÄngförmÄga och smÀrta. Resultat: Kvinnorna var Àldre, friskare enligt ASA, anvÀnde mer gÄnghjÀlpmedel och bodde oftare ensamma innan frakturen jÀmfört med mÀnnen.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Syftet var att genomföra en fallstudie om hur yttre uppvÀxtvillkor pÄverkade utvecklingen av antisocialt beteende som utmynnar i kriminalitet och missbruk. Fallstudien genomfördes med tre informanter som har god kÀnnedom om fenomenet genom intervjuer. ResultatmÀssigt har vi sett att informanterna överlag hade en stor del av de riskfaktorer som finns. DÄ vÄrat resultat överensstÀmmer med tidigare forskning inom omrÄdet drog vi slutsatsen att yttre uppvÀxtvillkor pÄverkar utvecklingen av antisocialt beteende..

POUR (postoperativ urinretention) Àr en vÀlkÀnd komplikation efter operation och incidensen för POUR varierar i olika studier mellan 0,5 % till 70 %. Det framkommer ocksÄ att patienten kan ha POUR redan innan operationen startar. Felaktig behandling av POUR kan bli orsak till blÄsuttÀnjning, urinvÀgsinfektion och kateterrelaterade komplikationer. DÀrför Àr det viktigt att det finns ett evidensbaserat förhÄllningssÀtt för att förebygga och behandla POUR under pre-, per- och postoperativa perioden. Syftet med studien var göra en sammanstÀllning av befintlig kunskap nÀr det gÀller riskfaktorer för att utveckla urinretention efter elektiv operation.

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) Àr en nyutvecklad evidensbaserad checklista tÀnkt att anvÀndas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för lÄngvarigt kriminellt beteende. Syftet med vÄr studie var att i en första pilottestning ta reda pÄ hur professionella inom polis och socialtjÀnst uppfattar anvÀndbarheten av Check: IRK. Via en webbenkÀtundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 mÀn och 15 kvinnor mellan 26-47 Är (M=36 Är, SD=6,70) pÄ frÄgor gÀllande innehÄll, tillÀmpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrÄn innehÄll, tillÀmpning och utbildning i checklistan sÄ uppfattar professionella inom polis och socialtjÀnst Check: IRK som anvÀndbar i sitt arbete..

POUR (postoperativ urinretention) Àr en vÀlkÀnd komplikation efter operation och incidensen för POUR varierar i olika studier mellan 0,5 % till 70 %. Det framkommer ocksÄ att patienten kan ha POUR redan innan operationen startar. Felaktig behandling av POUR kan bli orsak till blÄsuttÀnjning, urinvÀgsinfektion och kateterrelaterade komplikationer. DÀrför Àr det viktigt att det finns ett evidensbaserat förhÄllningssÀtt för att förebygga och behandla POUR under pre-, per- och postoperativa perioden. Syftet med studien var göra en sammanstÀllning av befintlig kunskap nÀr det gÀller riskfaktorer för att utveckla urinretention efter elektiv operation.

Syftet med studien var att utifrÄn fem personers erfarenheter av Àtstörningar ge exempel pÄ vilka riskfaktorer som varit bidragande vid utvecklingen av Àtstörningar, samt att redogöra likheter och skillnader. Exempel pÄ riskfaktorer som förmodas pÄverka utvecklandet av Àtstörningar Àr kön, Älder, missnöje med vikt och kroppsform, kÀnslor av otillrÀcklighet, brist pÄ kontroll, dÄlig sjÀlvkÀnsla, det vÀsterlÀndska samhÀllets ideal, trauma och familjemönster. För att kunna arbeta med preventionsinsatser gentemot Àtstörningar bör man identifiera varför vissa individer Àr mer benÀgna att utveckla sjukdomen Àn andra. Metoden som anvÀnts var semistrukturerade intervjuer. Analys av datamaterial har skett utifrÄn en reflexiv ansats, som innebÀr att fenomenet har studerats och tolkats ur olika synvinklar, samt Ätergett intervjupersonernas subjektiva berÀttelser.

Ljumskskador tillhör en av de vanligaste skadorna inom fotboll och hÄller mÄnga spelare borta frÄn match och trÀning. Det finns faktorer som utsÀtter en spelare för ökad risk att skada sig och dessa Àr viktiga att kÀnna till för att förstÄ orsakerna till att skada uppstÄr samt för att kunna förebygga skador med preventiv trÀning. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende riskfaktorer och prevention för ljumskskador inom fotboll. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och AMED vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och poÀngsattes med PEDro-scale eller ?Bedömningsmall för riskfaktorer?.