Bakgrund och problem: 2007 var ett år då de svenska företagen expanderade och det fanns en stor optimism inom ekonomin. Året som följde drabbades av den djupaste krisen sedan 1930-talet vilken utlöstes av Lehman Brothers konkurs i USA och hela världsekonomin gick in i en lågkonjunktur. Påverkas upplysningslämnandet av finansiella risker i en lågkonjunktur och är en eventuell förändring hänförlig till företagets storlek eller branschtillhörighet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka årsredovisningar från åren 2007 och 2008 och jämföra om det finns skillnader finns mellan åren hur företagen upplyser om sina risker. Vidare kommer det att undersökas om skillnader beror på företagens storlek eller branschtillhörighet.Avgränsningar: Enbart svenska företag ingår i studien och som har följt IFRS under räkenskapsåren 2007 och 2008. Vidare är det enbart företag inom branscherna Finans och Fastighet, Dagligvaror samt Industri som kommer att granskas.Metod: Uppsatsen har en kvantitativ ansats med årsredovisningar som utgångspunkt.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur ledarskap kan påverka miljön för kreativitet i ett projekt. För att göra detta behandlas ämnena ledarskap och kreativitet och hur de påverkar varandra. Det tar sin utgångspunkt i valda teorier såsom faktorer som påverkar kreativitet, ledarskapsdimensioner inom projektstyrning samt situationsanpassat ledarskap. Genom dessa teorier skapas ett ramverk som sedan analyseras och diskuteras av författarna.I slutet presenteras sedan slutsatserna kring hur författarna ser att ledarskap kan påverka miljön för kreativitet i projekt och hur man som ledare kan tänka för att skapa en kreativ miljö för sina medarbetare..

I dagens affärsvärld har dem flesta företag projekt som arbetsform, det kan handla omomstrukturerings- eller utvecklingsprojekt. På grund av detta har ett antal olika modeller, som tillexempel Praktisk Projektstyrning (PPS) och PROPS, utvecklats för just detta ändamål. PPSutvecklades sent på 1980-talet av Tieto, och idag används den modellen på en rad olika företag iSverige. Företagen väljer antingen att köpa in konsulteringstjänster från Tieto eller så anpassardem PPS-modellen till sin egen verksamhet. Ett projekt kan generellt delas in i tre stycken moment, förberedelse, genomförande och avslut.

Riskhantering i företag har sedan finanskrisen 2008 fått allt högre prioritet. Detta kan bero på att många fått upp ögonen för den ineffektiva riskhantering i företag som bland annat orsakade den finansiella krisen 2008. Det finns ingen tydlig tidpunkt som fastslår när intresset för hur företag hanterar sina risker började. Det har snarare sakta vuxit fram och sedan millenniumskiftet har det utvecklats mer dramatiskt.De svenska börsnoterade fastighetsbolagen har en betydande roll i det finansiella systemet och därför är det viktigt att risker hanteras på ett effektivt sätt. Årsredovisningarna är det primära kommunikationsverktyget mellan företaget och dess intressenter vilket gör dessa intressant att studera.

Denna rapport fokuseras omkring de tre ämnena projektledning, kunskap ochförändringsledning. I en företagsvärld där allt mer av verksamheten består avprojektverksamhet har det upplevts som viktigt att skapa en bättre förståelse omkringdetta ämne.Avsikten med denna studie har varit att skapa en bättre förståelse för områdetprojektledning med fokus på ledning av IT-projekt. Det specifika syftet har varit att bidratill en ökad insikt om överföring av kunskap mellan IT-projekt i olika former. Studien ären kvalitativ studie och det empiriska materialet har inhämtats från ett Fordonsföretagoch ett Konsultföretag. Samtliga respondenter är verksamma i yrkesrollen somprojektledare.

Rapporten är tänkt att fungera som ett informationsdokument för de företagen samt personer och funktioner som påverkas vid en eventuell olycka i Svartöstaden. Förhoppningen är att rapporten ska öka förståelsen för vilka risker som finns inom området. Vidare är det även önskvärt att densamma skall kunna fungera som ett styrdokument vid eventuell utökad bebyggelse utav Svartöstaden samt närliggande områden. När en av Norrbottniabanans föreslagna sträckor planeras i direkt anslutning till området, finns det därav ett behov av en sammanställning av de olika företagens specifika risker. Svartöstaden byggdes upp under slutet av 1800-talet, den malm som framställdes vid gruvan i Malmberget transporterades ner till Luleå för vidare transport via fartyg.

Enligt Standish Group är det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas på ett lyckat sätt när det gäller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling är fastprisprojekt, där systemets kostnad är förbestämd, allt mer populärt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) är en modell för utveckling som fokuserar på fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den här uppsatsen är att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM på ett sätt som gör det till en bra lösning för både beställare och leverantör.Min slutsats är att det största problemet med DSDM är att få beställaren att godkänna den som projektmodell. Ett annat stort problem är att många projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden är fast.

Artikeln problematiserar friheten i projektledningsteori och granskar den tvetydighet som finns inom frihetsbegreppet. Författarna diskuterar och analyserar hur friheten är kopplat till projekt och beslutsprocesser, samt människans sätt att förhålla sig till den tvetydighet som ingår i friheten. För att förstå frihetens dubbelhet används filosofiska perspektiv och frågeställningen som finns är hur den subjektiva uppfattningen om frihet i projekt ser ut. Problematiken om frihet i projektarbete försöks i artikeln göras tillgänglig genom aktuell teoribildning gällande frihetens karakteristika samt inhopp i den pågående diskussion som förs, publicerade i artikelform. Artikeln innehåller en empirisk del som utgörs av en enkätundersökning med kompletterande intervjuer, där personer med olika erfarenhet av projektarbete diskuterar det som tagits fram och presenterats i teorikapitlet.

Backgrund och problem: Inom bostadsrätter är det säljaren som har övertag eftersom efterfrågan är större än utbudet av lägenheter samtidigt som köpare är i underläge mot säljaren, mäklaren och banken. Då är årsredovisningen ett viktigt verktyg för att tyda riskerna vid köp av en lägenhet.Syfte: Jämföra och använda årsredovisningar som ett verktyg för att beskriva och avgöra vilka risker som finns förknippade med lägenhetsköp i Göteborgs innerstad.Avgränsningar: Jag förhåller mig till riskerna som kan kopplas till årsredovisningen och avseende år. Det finns även geografisk avgräsnings som är göteborgs innerstaden. Jag tar inte upp de så kallade K- projekten på grund av att årsredovisningar baserar sig på 2013 och äldre rekommendationer och normgivning.Metod: Det är en blandning av kvantitativ och kvalitativ studie. Det är en deskriptiv studie som blandar både kvantitativa metoden och kvalitativa metoden.Resultat och slutsatser: Det bästa sättet att identifiera riskerna i sambandet med att man ska köpa en lägenhet är att jämföra resultaträkning och balansräkning med förvaltningsberättelse för att skapa en bild över riskerna.Förslag till forsatt forskning: En studie om K3 projekt och hur den kommer att påverka bostadsrättsföreningarnas resultat.

I och med Internets utveckling har det skapats nya möjligheter för kommunikation. Det har skapats plattformar där människor kan dela med sig av information, kunskap och åsikter. Dessa plattformar kallas för sociala medier och innebär att människor i större utsträckning kan interagera med varandra utan att fysiskt behöva befinna sig på samma plats.Idag är Facebook en av världens mest besökta webbsidor och har över 400 miljoner aktiva användare. Det innebär att det är en spännande kanal för företag att utnyttja i marknadsföringssyfte. Facebook är ett nytt fenomen inom marknadsföring och det innebär att det är ett relativt outforskat område.

Bakgrund Studien är en utvärdering av ett projekt som startades upp i augusti 2006 för att möta de nya krav som ställs, av de intellektuellt funktionshindrade, på bättre sysselsättning alternativt arbetstillfällen. Syfte Syftet med studien är att ta reda på hur projekt Språngets mål har uppfyllts. Vi vill ta reda på hur projekt Språngets metoder/arbetssätt sett ut och hur det har upplevts ur coachernas och kontaktpersonernas perspektiv. Frågeställningar För att svara på syftet har vi använt oss av tre frågeställningar:? Hur ser arbetssättet ut som används i projektet?? Hur upplevs projektets arbetssätt ur coachernas och kontaktpersonernas perspektiv?? Vilka resultat har uppnåtts genom projektet?Metod Studien har en hermeneutisk ansats och är en kvalitativ utvärdering som har genomförts med hjälp av intervjuer.

Bakgrund: Projekt är en arbetsform som får allt större utbredning. Projekt kräver nya former av ledarskap, som skiljer sig från linjeledarskap. I detta sammanhang blir därför projektledaren en mycket viktig person. Syfte: Syftet är att ur ett individperspektiv skapa djupare förståelse med avseende på vad som karaktäriserar framgångsrika projektledare. Genomförande: Intervjuer har genomförts med fyra framgångsrika projektledare med avseende på karaktärsdrag, beteende/ledarstil samt motivation/drivkraft.

En faktor som blir allt viktigare för dagens organisationer är kunskapshantering. Detta är av stor betydelse för att organisationer ska kunna dra lärdomar från tidigare genomförda projekt. Projekt tenderar idag till att ha stor budget med hög resursomsättning, vilket medför att organisationer måste lära sig av misstag och genomföra utvärderingar. Den allt snabbare förändringstakten är också en viktig faktor för kunskapshantering. För att organisationer ska kunna anpassa sig till detta är det viktigt att de inser att kompetensen inte ligger i att besitta en viss kunskap, utan snarare i att kunna anpassa sig, tillgodogöra sig nya lärdomar och vidareutveckla sin kompetens.Syftet med denna undersökning är att påvisa hur utvärderingar kan leda till att lärdomar identifieras i projekt som sedan kan spridas inom organisationen för att öka kompetensnivån samt slutligen ligga till grund för en återkopplingsprocess som ökar kvaliteten på nystartade projekt.

Ett projekt definieras ofta som en tillfällig organisation som upplöses när målen är uppfyllda. När projektet avslutats splittras projektgruppen och den kunskap de införskaffat under projektets gång. För att kunskapen inte ska gå förlorad är det viktigt att ta till vara på denna kunskap och föra den vidare till nästkommande projekt. Genom att återkoppla gamla projekt med nya kan man lära av historien och bli en mer effektiv organisation.En effektiv organisation är en lönsam organisation och därför är det troligt att ett vinstdrivet projektbaserat företag satsar stora resurser på projektutveckling och återkoppling. Detta till skillnad från en statlig myndighet som styrs av strikta riktlinjer och tydligt avgränsade resurser.

När ett producerande företag står inför val av leverantör är det viktigt att se till deras förmåga att kunna leverera på rätt tid till rätt plats och rätt kvantitet samt enligt rätt pris. En större brist på någon av dessa punkter kan leda till förseningar i produktionen med eventuellt produktionsstopp som följd. Hur hanterar företag de risker som är förknippade med leverantörer? Uppsatsens syfte är att granska urvalsprocessen vid leverantörsval, med hänsyn till riskhantering. Data har samlats in under intervjuer med inköpschefer eller liknande som har insyn i de argument som används vid val av leverantörer.