Denna uppsats handlar om kÀnslan för platsen dÀr man bor. Genom att ta avstamp i att segregation existerar undersöker uppsatsen om mÀnniskors kÀnsla för platsen Àr annorlunda beroende pÄ omrÄdet de lever i. Detta innebÀr bÄde förklaringar till att mÀnniskor trivs dÀr de bor samt identitet till platsen och hemmahörande. För att undersöka detta har stadsdelarna Gottsunda och Sunnersta undersökts. Dessa tvÄ bostadsomrÄden ligger geografiskt nÀra varandra i Uppsala men skiljer sig Ät nÀr det gÀller ekonomiska och sociala förutsÀttningar.

Pensioneringen Àr för individen förknippad med olika förÀndringar som till exempel intrÀdet till ett nytt livsstadium, nya sociala roller, Àndrad ekonomi och Àndrad livsstil. Pensioneringen har tidigare betraktats ur ett elÀndesperspektiv och fokus har legat pÄ att pensioneringen inneburit ?chock? och ?trauma? för individens livskvalitet och vÀlbefinnande men de empiriska resultat som har framkommit har inte visat detsamma. NÄgra enkla samband mellan arbete och pensionering har ej hittats utan pensioneringen bör snarare ses som en process. Detta examensarbete syftar till att undersöka vad pensioneringen innebÀr för individens livskvalitet och vÀlbefinnande i termer av roll- och aktivitetsförÀndring och till att identifiera faktorer som bidrar till god anpassning till livet efter arbetslivet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur samhÀllets konstruktion av genus pÄverkar enkvinna i hennes roll som musiker. PÄ vilket sÀtt upplevs och hanteras genusrelateradebegrÀnsningar och vad blir konsekvenserna?Jag har i studien anvÀnt mig av observationer och intervjuer med tvÄ olika band, ett bestÄendeav tjejer och ett med killar. De har alla delat med sig av erfarenheter och tankar kring problemde upplever i en musikalisk diskurs. Resultatet visar att det finns ett flertal likheter mellanbanden, inte minst nÀr det kommer till att anvÀnda musik som ett identitetsskapande verktyg.Tydligt Àr att problemen tjejerna upplever, alla Àr förknippade med deras könstillhörighet,medan killarna snarare upplever Äldern vara det största problemet inom musikbranschen.Resultatet visar ocksÄ att studiens kvinnliga informanter blir negativt sÀrbehandlade och mötsav fördomar.

Denna uppsats analyserar den medvetandefilosofiska debatten mellan Donald Davidson och Jaegwon Kim rörande Davidsons tes om det mentalas superveniens pÄ det fysiska. Tesen utgör ett element i Davidsons generella teori om relationen mellan det mentala och det fysiska; anomal monism. Författaren frÄgar sig om Kim har rÀtt i att tesen om mental superveniens inte Àr tillrÀcklig för att garantera det mentala kausal kraft. I uppsatsen analyseras de bÄda filosofernas stÄndpunkter i debatten med speciell tonvikt pÄ deras respektive definitioner av superveniensbegreppet. Med utgÄngspunkt i detta argumenterar författarinnan att Kim i viss utstrÀckning kan sÀgas ha missförstÄtt Davidsons superveniens-begrepp.

Inlastningen till ljusbÄgsugnen sker genom att flera skrotsorter blandas i en korg efter specifika recept för varje charge. Skrotsorterna innehÄller mÄnga olika typer av skrot med liknande sammansÀttningar och Àven oxidiska Àmnen. Till varje charge rÀknar en modell ut mÀngder av kisel, kalk, dolomit och kol som ska tillsÀttas för att smÀltan ska ha rÀtt sammansÀttning nÀr den gÄr vidare till AOD-konvertern (Argon Oxygen Decarburization). Under nedsmÀltningen i ljusbÄgsugnen blÄses Àven kol och syrgas in för att skapa en skummande slagg som skyddar ugnsvÀggarna. Variationerna i processen Àr stora och det Àr svÄrt att förutsÀga hur smÀltan kommer att bli.

Vi har valt att skriva om Business Intelligence pÄ grund av dess relevans i dagens vÀxande teknologiska samhÀlle. Ett Business Intelligence system Àr en typ av informationssystem som hjÀlper anvÀndaren att se mönster, relationer och trender inom företaget och dess försÀljning.BI Àr ett verktyg för företag och organisationer att anvÀnda som underlag för att kunna ta vÀl grundade och beslut baserade pÄ information snarare Àn intuition.Syftet med vÄr uppsats Àr att söka förstÄelse för de problem som olika typer av anvÀndare stÄr inför vid anvÀndning av BI system och hitta gemensamma nÀmnare bland dem.Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metodansats dÀr vi undersökt vilka problem och utmaningar olika anvÀndartyper stÄr inför vid anvÀndandet av systemet.Studien belyste behovet av ordentlig informationsmodell och en masterdatamodell över gemensamma definitioner inom organisationerna.Det största problemet som identifierades i studien var problematiken för företag att hÄlla en kvalitativ data inom företaget. Detta problem var nÄgot som de alla var vÀl införstÄdda med.PÄ grund av slutanvÀndarnas olika uppfattning av BI system sÄg problembilderna olika ut. Resultatet av vÄr studie Àr att problembilderna skiljer sig Ät beroende pÄ vilken anvÀndartyp som Äsyftas. Leverantörerna, IB-arkitekterna och analytikerna hade en mer gemensam problembild, medan slutanvÀndarnas problembild var mer spretig..

En bra sammanhÄllning i en klass bidrar ofta till bÀttre lÀrande och en tryggare arbetsmiljö för bÄde individen och gruppen. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ om sammanhÄllningen och gruppkÀnslan kan förbÀttras i en klass med hjÀlp av olika typer av samarbetsövningar. Studien genomfördes i en första klass i SkellefteÄ kommun. Studien inleddes med enkÀtfrÄgor för att fÄ reda pÄ hur sammanhÄllningen var i klassen innan övningsserien initierades. Efter serien med övningar sÄ gjordes samma enkÀt en gÄng till och en muntlig utvÀrdering i dialogform genomfördes med barnen.

En bra sammanhÄllning i en klass bidrar ofta till bÀttre lÀrande och en tryggare arbetsmiljö för bÄde individen och gruppen. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ om sammanhÄllningen och gruppkÀnslan kan förbÀttras i en klass med hjÀlp av olika typer av samarbetsövningar. Studien genomfördes i en första klass i SkellefteÄ kommun. Studien inleddes med enkÀtfrÄgor för att fÄ reda pÄ hur sammanhÄllningen var i klassen innan övningsserien initierades. Efter serien med övningar sÄ gjordes samma enkÀt en gÄng till och en muntlig utvÀrdering i dialogform genomfördes med barnen.

VÄr studie behandlar barns bildskapande ur ett genusperspektiv och Àr av kvalitativ art. Denna metod har lÀmpat sig bÀst dÄ vi Àmnat undersöka det unika och speciella, snarare Àn det generella som en kvantitativ undersökning skulle ha gett. Vi har undersökt likheter och olikheter i flickor och pojkars teckningar. Studien har bedrivits i tre olika förskoleklasser dÄ vi observerat barnen under en bildtimme, samt intervjuat pedagogerna i respektive klass, varav 5 pedagoger och 30 barn deltog. Genom anteckningar, intervjuer samt fotodokumentation har vi haft möjlighet att analysera barnens bilder.

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem pÄ kvÀllspressens framsidor, hur genus framstÀlls och vad kvÀllspressen fokuserar pÄ i rapporteringen av dem. Med hjÀlp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och fÄr inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt Àr aktiv som ledare och portrÀtteras bÄde som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon portrÀtteras som ett objekt.

Företag: LKAB Syfte: Syftet med denna rapport Àr att öka förstÄelsen över hur relationen mellan medarbetare och kvinnliga chefer ser ut i en mansdominerad organisation. Metod: Jag har valt att utföra en fallstudie pÄ företaget LKAB, dÀr jag har intervjuat tre stycken kvinnliga chefer och deras medarbetare för att uppnÄ en djupare förstÄelse för hur relationen ser ut. Jag har Àven utfört en observation vid ett möte som handlade om jÀmstÀlldhet i LKAB dÀr samtliga kvinnliga chefer vid LKAB var inbjudna. Studien Àr av en kvalitativ karaktÀr, dÀr jag har valt att koncentrera mig pÄ att söka djup snarare Àn bredd. Slutsatser: Det jag har kommit fram till Àr att den könsneutrala strategin anvÀnds av bÄde medarbetare och de kvinnliga cheferna.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Wikileaks agerande portrÀtteras i svensk dagspress, om skribenterna tar stÀllning för eller emot Wikileaks samt om portrÀtteringen har förÀndrats efter anklagelserna mot dess talesman Julian Assange.Vi analyserar tio ledarartiklar, framtagna genom ett obundet slumpmÀssigt urval som publicerats i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under Är 2010. VÄr teoretiska ram bygger pÄ Lars Nords teori om ledarartiklar, Baldwin van Gorp och Gaye Tuchmans teorier om framing samt Allan Grahams teorier om intertextualitet. VÄr metod Àr en retorisk analys, kompletterat med en komparativ studie i före och efter anklagelserna.Undersökningen visar att Wikileaks portrÀtteras i svensk dagspress som en organisation vilken mÄste ta sitt ansvar. Majoriteten av ledarskribenterna tar ingen tydlig stÀllning för eller emot Wikileaks. Med undantag för tvÄ artiklar vars skribenter tydligt uttrycker sina Äsikter.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en uppfattning om synen pÄ begreppet intelligens hos ett antal personer med anknytning till skolvÀrlden. För att fÄ svar pÄ mina funderingar har jag gjort en empirisk och kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat elever, lÀrarstudenter och lÀrare. Resultatet visar att synen pÄ vad intelligens Àr förÀndras med Älder och erfarenhet. I arbetet kan man uppmÀrksamma en trend dÀr uppfattningar förÀndras frÄn eleverna via studenterna till lÀrarna. Eleverna anser t.ex.

Denna uppsats har till syfte att undersöka attityder gentemot polis och rÀttsvÀsendet hos ett antal ungdomar i Hammarkullen, ett förortsomrÄde nordöst om Göteborg. Undersökningen fokuserar pÄ vilka diskurser som ungdomarna ger uttryck för och som deras attityder grundar sig pÄ. Studien bygger pÄ en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teori och analysmetod. Forskning kring diskriminering, attityder och medias bild av förortsomrÄden och dess invÄnare Àr Àven perspektiv som berörs. Empirin har samlats in genom tvÄ fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sju ungdomar i Hammarkullen.

Bakgrund: Motivation Àr viktigt för att driva en till handling vilket alla har erfarenheter av. Oavsett vad det Àr för handling sÄ ligger dÀr alltid nÄgon form av drivkraft bakom denna. Vi fann motivationsfaktorer inom den offentliga sektorn som mycket intressant och dÄ frÀmst polisyrket med deras unika arbetsuppgifter. Detta gjorde att vi ville undersöka vad poliser motiveras av. Problemformulering: Vilka motivationsfaktorer driver nyexaminerade poliser? Syfte: Syftet med denna studie Àr att söka en förstÄelse vad det Àr som motiverar nyexaminerade poliser. Metod: Studien som gjorts Àr genomförd med en kvalitativ forskningsdesign.