Denna studie Àr en kritisk diskursanalys av den debatt som pÄgÄr i svensk dagspress om förslaget att införa en mer eller helt kvoterad förÀldraförsÀkring. Jag har frÀmst fokuserat pÄ hur orden ?jÀmstÀlldhet? kontra ?valfrihet? konstrueras och ges mening i debatten samt vilka konsekvenser detta fÄr. Studien bygger pÄ ett socialkonstruktionistiskt antagande som ligger till grund för hur det skrivna sprÄket konstrueras och skapar mening hos mÀnniskor. Som metod har jag anvÀnt mig av kritisk diskursanalys dÀr jag utgÄtt frÄn Faircloughts tredimensionella modell vid tolkandet av materialet.

Syftet med mitt arbete har varit att beskriva och vÀrdera familjeklassarbetsformen som den tillÀmpas i nÄgra svenska skolor. Jag har valt att belysa verksamheten utifrÄn ett inkluderings- och exkluderingsperspektiv. Jag ville ocksÄ se pÄ arbetsformen utifrÄn differentierings- och problembeteendeaspekter. I min litteraturgenomgÄng redogör jag för nÄgra sÀtt att beskriva dessa begrepp. Jag redogör ocksÄ för den systemteoretiska teorigrund som familjeklassarbetsformen grundas pÄ. Genom observationer av klassrumsarbetet och intervjuer av elever, förÀldrar och pedagoger fick jag en bild av en verksamhet som rent praktiskt var exkluderande men inte uppfattades som sÄdan av informanterna.

Uppsatsens utgÄngspunkt Àr att ett samtal utan störningar oftast flyter pÄ utan att nÄgon av deltagarna behöver fundera pÄ hur samtalet bildas. Det Àr först nÀr nÄgot störningsmoment uppstÄr som samtalandet i sig uppmÀrksammas. Uppsatsförfattaren har spelat in och undersökt hur samtal dÀr en av samtalsparterna stammar ser ut. Syftet med denna undersökning Àr dock inte att fokusera pÄ stammarens svÄrigheter med att tala utan om och i sÄ fall hur samtalandet som sÄdant pÄverkas av stamningen. Med utgÄngspunkt i Conversation analysis, en analysmetod med sociologiska rötter, har materialet analyserats utan pÄ förhand satta frÄgestÀllningar.

Idag har vi en skola för alla dÀr varje elev ska fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Den hÀr studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien Àr att belysa vilket stöd högpresterande elever fÄtt och velat ha under sina Är pÄ grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmÄga i matematik.Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod med elever pÄ gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svÄrt att definiera sina kunskaper och förmÄgor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ en inblick i hur nÄgra lÀrare i Ärskurs fyra och fem tÀnker och planerar för att inkludera alla elever och fÄ dem, Àven de med koncentrationssvÄrigheter, att klara av skolan och fÄ de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med nÄgra erfarna lÀrare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev dÀrför lite olika beroende pÄ vilken skola det var och pÄ den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lÀrarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar pÄ. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjÀlp och uppmuntran, goda förÀldrakontakter och goda relationer mellan lÀrare och elev var faktorer som togs upp.

I denna uppsats har vi genom en kvalitativ textanalys jÀmfört hur Al Jazeera och SvD rapporteratom Sydsudan under ett tidsspann pÄ arton mÄnader. Underlaget för forskningen Àr tio artiklarfrÄn SvD:s webbsida och tio artiklar frÄn Al Jazeeras webbsida. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Vilkaretoriska grepp anvÀnder sig de olika medierna av och skiljer sig anvÀndningen pÄ nÄgot sÀtt, ochi sÄ fall hur? Vi har Àven formulerat en hypotes dÀr vi pÄstÄr att en analys av de retoriska greppenkommer att synliggöra ideologiska underliggande meningar hos respektive nyhetsleverantör.Genom att formulera tio frÄgor utifrÄn den massmedieretoriska innehÄllsanalysen har vikunnat synliggöra olika retoriska grepp som anvÀnds av skribenterna; dÀribland metaforer,liknelser, personifiering, vÀrdeladdade ord och miljöbeskrivningar.Detta Àr en diskursanalys dÀr vi tillÀmpat semiotiska teorier om sprÄk och retorik. VÄraresultat visade att det fanns flera likheter Àn skillnader gÀllande den sprÄkliga gestaltningen hosde bÄda medierna.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur man anvÀnder bilder i lÀromedel inom omrÄdet ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder frÄn fem olika lÀromedel för grundskolan senare Är samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna anvÀnds och diskuterar vilket syfte de tjÀnar och hur de kan tas emot av eleverna. I vÄr studie av bilderna anvÀnder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som frÀmst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt dÀr dess budskap Àr det viktigaste, snarare Àn dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi mÄlet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mÄl pÄverkar arbetet med ANTD. Vi föresprÄkar en ökad anvÀndning av bilder i arbetet med ANTD för att pÄ sÄ vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frÄgor. PÄ sÄ vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, fÄ en mer öppen dialog dÀr man förhoppningsvis kan möta eleven pÄ ett plan dÀr han eller hon befinner sig..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemalÀggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hÀnföras till kategorinschemalÀggningsproblem. Det vill sÀga nÄgon form av verksamhet dÀr aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sÀtt att lösa denna typ av problem Àr att anvÀnda sig avoptimeringsmetoder. Det vill sÀga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbÀsta (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jÀmförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som anvÀnds i Turkiet kan anvÀndasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det Àr möjligt att erhÄlla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det Àr svÄrt att direkt överföra erfarenheter frÄnett problem till ett annat. En viktig slutsats Àr att effektiviteten i planeringen i första hand Àrberoende av organisation, arbetssÀtt och principer för resursutnyttjande snarare Àn anvÀndande avoptimeringsmetoder..

Den nya mÀtningstekniken pÄ marknaden kallas terrester laserskanning. Tekniken bygger pÄ att ett instrument, monterat pÄ ett stativ, sÀnder ut en laserstrÄle vilken avlÀnkas i vertikalled av en spegel samtidigt som det roterar. LaserstrÄlen reflekteras mot de objekt som befinner sig inom laserskannerns synfÀlt och resulterar i ett punktmoln. Punktmolnet innehÄller ofta flera miljoner punkter vilka alla erhÄller xyz-koordinater. Tekniken har visat sig lÀmplig vid dokumentation av byggnader och vid modellering samt kartlÀggning av industrier och tunnelbyggen.Denna studie har genomförts pÄ Sweco VBB i Karlstad i syfte att ta reda pÄ hur lÀmplig terrester laserskanning Àr vid vardaglig inmÀtning och kartering av objekt i stadsmiljö.

Det hÀr examensarbetet Àr utfört pÄ Scania i SödertÀlje, avdelning 3393, byggnad 075.Avdelningen tillverkar kronhjul och pinjonger till centralvÀxlar. Första biten rÀtt innebÀr attsamtliga toleranssatta mÄtt pÄ det första bearbetade kronhjulet efter rigg hamnar inomtolerans. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar det förstafrÀsta kronhjulet efter rigg. En handlingsplan kommer att skapas för att beskriva hur förstabiten rÀtt kommer att Ästadkommas. Lösningen för att uppnÄ första biten rÀtt Àr att anvÀndastandardiserade korrigeringsvÀrden till frÀsmaskinerna vid start av en ny order.KorrigeringsvÀrden Àr de parametrar i frÀsprogrammet som anvÀnds för att göra Àndringar ifrÀsmaskinerna.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i ett material som har en central roll pÄ Malmö högskolas lÀrarutbildningar. Materialet heter PÄ vÀg mot lÀraryrket och ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter vid den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. I och med att dokumentet ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter Àr det maktutövande och pÄverkar studenternas lÀraridentitets konstruktion. DÀrför Àr det viktigt att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i materialet. Metoden som anvÀnds för att undersöka dokumentet Àr diskursanalys, som Àven anvÀnds som teoretiskt ramverk.

BostÀder och service stÄr idag för den största delen av energianvÀndningen i Sverige. För att skapa en hÄllbar miljö har regeringen i Sverige tagit fram 16 miljömÄl. I ett av dess delmÄl förklaras det att till Är 2020 bör energianvÀndningen i byggnader per uppvÀrmd areaenhet minska med 20 % och med hela 50 % till Är 2050. Landet Àr i behov av energieffektiva lösningar och dÀrmed har uppmÀrksamhet riktats mot passivhus (energieffektivt hus). Resultat frÄn tidigare byggprojekt i Sverige visar att passivhus starkt kan bidra till att kraven uppnÄs. Ett passivhus har ett litet behov av energi och anses vara ett framtidssÀkert hus eftersom det rÀknas med att konflikter kommer att uppstÄ i samband med framtidens energikriser.

I grÀnslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och Ähörare finns nÄgot som inte gÄr att sa?tta ord pÄ. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frÄgan vara 'varför?'.

Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (SwedishFinnish Naval Task Group). LÀnderna har historiskt mycket gemensamt men har ocksÄ olika utgÄngspunkter för sina respektive sÀkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna ? den nationella uppfattningen om sjömakt, jÀmförs lÀndernas förutsÀttningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen anvÀnds Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrÄn strategiska och doktrinÀra nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i lÀndernas syn pÄ sjömakt.Den svenska utgÄngspunkten för sjömakt Àr global dÀr den finska utgÄngspunkten Àr terri­toriellt försvar med en internationell ambition.