Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Denna studie har undersökt diskursen om miljö, EU:s fria inre marknad och försiktighetsprincipen i nÄgra av EU:s förordningar och direktiv som reglerar hanteringen av genmodifierade grödor (GMO). Försiktighetsprincipen genomsyrar alla EU:s lagtexter frÄn senare tid vad gÀller hanteringen av GMO-produkter, och har dÀrmed pÄverkat lagarnas utformning. Vi har undersökt huruvida försiktighetsprincipen motsÀtter sig EU:s grundlÀggande intention om en fri inre marknad, och hittat tecken pÄ att försiktighet och marknad inte alltid Àr kompatibla.Miljöaspekterna i dessa lagtexter har ocksÄ mÄnga gÄnger visat sig fÄ lÀmna plats för en sÀkerhetsdiskurs fokuserad pÄ mÀnniskors sÀkerhet, dÀr miljön kommer i andra hand och inte ses som det primÀra att skydda.Vi ser till stor del en diskurs i dessa lagtexter som konstituerats av mÀnniskors och samhÀllets rÀdsla och krav pÄ sÀkerhet, snarare Àn en diskurs som prÀglat och pÄverkat samhÀllets instÀllning till GMO..

Syftet med denna studie Àr att studera sambandet mellanorganisatorisk rÀttvisa, delaktighet, tillit till ledning och motivationhos arbetstagare inom vuxenutbildningen. Syftet Àr Àven att undersökasambandet nÀr det kontrolleras för kön, Älder, yrke ochanstÀllningsform. För att besvara studiens syfte har data samlats invia ett standardiserat frÄgeformulÀr och dÀrefter har deskriptivstatistik tagits fram, en korrelationsanalys har utförts samt envariansanalys dÀr flera gruppers medelvÀrdesskillnader har jÀmförts.Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan variablerna organisatorisk rÀttvisa, delaktighet och tillit tillledning. Det finns dock inget signifikant samband mellan variabelnmotivation och de övriga variablerna. Sambanden kvarstÄr somsignifikanta respektive icke signifikanta nÀr det kontrolleras för kön,Älder, yrke och anstÀllningsform.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka ifall det överhuvudtaget Àr rimligt att begÀra att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan. Min uppsats Àr ur ett frÀmst muslimskt, men ocksÄ ur ett svenskt perspektiv. För att fÄ svar pÄ min frÄga har jag valt följande frÄgestÀllningar:- Hur skiljer sig ett muslimskt samhÀlle och muslimska normer frÄn det svenska samhÀllet?- Vilka ?problemomrÄden? finns för muslimska elever som gÄr i en svensk skola?- Hur ser det ut ute i skolorna? Existerar dessa problem i verkligheten?Min slutsats av min undersökning Àr att det inte Àr rimligt att begÀra att endast muslimska elever ska integreras i den svenska skolan. Det handlar snarare om att skapa större förstÄelse, bland elever överhuvudtaget, för varandra.

VÄr uppsats handlar om kommunpolitiker som blivit förtroendevalda utan tidigare erfarenhet av partiarbete eller förtroendeposter. DÄ partiernas medlemstal sjunker finns det skÀl att tro att fenomenet kommer att bli vanligare. Syftet med vÄr uppsats Àr att minska kunskapsbristen som rÄder kring politisk oerfarenhet. Gruppens egna berÀttelser formar vÄr uppsats. Genom samtalsintervjuer med Ätta politiska nykomlingar har vi tagit del av synen pÄ intrÀdet i politiken och politikerrollen.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

I grÀnslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och Ähörare finns nÄgot som inte gÄr att sa?tta ord pÄ. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frÄgan vara 'varför?'.

Hedersproblematiken förknippas oftast med islam, hedersmord och hedersrelaterat vÄld, men om man belyser hedersproblematiken utifrÄn ett annat perspektiv kan man öka förstÄelsen för en kultur vars traditioner och seder inte överensstÀmmer med det vÀsterlÀndska samhÀllet. Syftet med uppsatsen har dÀrför varit att undersöka betydelsen av hedern, familjen och kulturen hos fem unga kvinnor med rötter frÄn mellanöstern samt huruvida dessa aspekter pÄverkar eventuella frihetsbegrÀnsningar i kvinnornas vardagsliv. Metoden för att undersöka detta har varit genom kvalitativa intervjuer dÀr de unga kvinnorna fick möjlighet att fritt berÀtta om sina liv.Heder, familjen och kulturen betydde mycket för kvinnorna och visade sig ocksÄ pÄverka deras förhÄllningssÀtt till specifika regler och normer. FrihetsbegrÀnsningarna var omfattande hos de unga kvinnorna i jÀmförelse med svenska kvinnor. Det Àr dock viktigt att understryka att dem inte upplevde sig sjÀlva som förtryckta utan snarare som en medmÀnniska i en kultur som skiljer sig Ät frÄn andra kulturer..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka attityder till arbetet och om dessa kan kopplas till generationstillhörighet. Vi utgÄr ifrÄn de personalansvarigas perspektiv dÀr vi ser till om de upplever nÄgra skillnader i attityder. Dessutom undersöker vi pensionsavgÄngarna, hur dessa hanteras och om de upplevs som ett problem. Upplever HR personalen att det finns skillnader i attityder till arbetet och Àr dessa i sÄ fall bundna till generationstillhörigheten?Upplevs pensionsavgÄngarna som ett problem, och hur hanteras de i sÄ fall?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat sex personer frÄn olika branscher, som arbetar med rekrytering pÄ respektive arbetsplats. Vi har anvÀnt oss av ett strategiskt urval.FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av sociologiska och socialpsykologiska teorier.Vi har kommit fram till att kopplingen mellan generationstillhörighet och olika attityder kÀnns igen av samtliga respondenter men att det dock Àr fÄ som upplever sig se nÄgon större skillnad pÄ sin arbetsplats.

Framsteg inom genteknik har givit upphov till tanken om en förestÄende förÀndring av vÄr rÀttviseuppfattning, dÀribland vilken roll hÀlsa, intelligens och fantasi kan ha i en distributiv rÀttviseteori. Denna uppsats syftar till att tydliggöra John Rawls förhÄllningssÀtt till dessa nyttigheter, vilken i samtida forskning ofta beskrivs som en exkludering, med hÀnvisning till att de inte innefattas i Rawls rÀttviseuppfattning. Medan den gÀngse uppfattningen beskriver denna exkludering som ett resultat av bristande kontroll, vilket genteknik anses kunna förÀndra, visar denna uppsats genom en beskrivande idéanalys att frÄgan Àr mer problematisk Àn vad som vanligen framförs. Bland annat dras slutsatsen att Rawls exkludering i viktiga avseenden inte Àr ett resultat av bristande kontroll, utan att den snarare bör betraktas som ett medvetet val. Detta pÄverkar inte bara vÄr syn pÄ Rawls rÀttviseteori, utan Àven synen pÄ vilka implikationer genteknik i sjÀlva verket har pÄ vÄr rÀttviseuppfattning..

Fibromyalgi har en okĂ€nd etiologi och Ă€r ingen sjukdom utan snarare ett kroniskt muskulĂ€rt smĂ€rtsyndrom och tiden innan diagnos upplevs ofta som svĂ„r hos patienten. Att bli misstrodd, ifrĂ„gasatt och inte bli bemött med respekt frĂ„n sjukvĂ„rdspersonal Ă€r ett stort lidande för denna patientgrupp. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Åtta kvalitativa artiklar publicerade mellan Ă„r 1995 till 2008 granskades och analyserades enligt kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att anpassa sig till vardagen, Ă€ndrade familjeförhĂ„llanden, symtomen pĂ„verkar det sociala livet, att lĂ€ra sig leva med symtomen och att bli misstrodd.

Dimensionsanalysen visar att det Àr mÄnga anstÀllda som gÀrna vill se facket arbetainom ett brett omrÄde, i mÄnga fall inom flera omrÄden som strÀcker sig frÄn dettraditionella verksamhetsomrÄdet till jÀmstÀlldhetsarbete och mer samhÀllsövergripandefrÄgor. Detta kan ses som ett uttryck för den moraliska ekonomin i samhÀllet, dÄ det finnsett grundlÀggande stöd för breda och kollektiva lösningar. Samtidigt framkommer det att deflesta anstÀllda Àndock anser att fackets viktigaste uppgift ligger inom det traditionellaverksamhetsomrÄdet. Dimensionsanalysen visade pÄ att fackets traditionellaverksamhetsomrÄde hade den överlÀgset starkaste dimensionaliteten.För anstÀllda Àr fackets uppgift i första hand pÄ arbetsplatsen, dÀr de förvÀntas agerai frÄgor om arbetsmiljö, löner och anstÀllningstrygghet. Samtidigt visar samma resultat pÄ attdet finns grupper av anstÀllda som snarare ser att fackets uppgift Àr att frÀmja jÀmstÀlldhetoch motverka diskriminering pÄ arbetsplatsen eller att bemöta bÄde traditionella frÄgor ochjÀmstÀlldhets- och diskrimineringsarbete, men att detta skall ske pÄ en samhÀllsövergripandenivÄ i första hand..

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Den svenska lÀnsindelningen hÀrstammar frÄn 1600-talet och fÄ förÀndringar har skett sedan dess, trots att debatten varit hÀftig. Krav pÄ förÀndringar av lÀnsindelningarna har ofta stÀllts, ofta med ansprÄk pÄ att göra dessa större. Ett stort antal statliga utredningar har under Ärens lopp behandlat frÄgan. Jag har i denna uppsats undersökt fem statliga utredningar under 1990- och 2000-talet, dels utifrÄn vilka förslag man kommit med, dels hur medborgarnas möjlighet till effektivt beslutsfattande och systemens kapacitet att tillgodose medborgarnas önskemÄl har behandlats i utredningarna. Med hjÀlp av Robert A.