Arbetslösa individer upplever stress som kopplas till ekonomin, lÀgre hÀlsa/sjÀlvkÀnsla, depression och mindre behövda pÄ arbetsmarknaden. Syftet studien var att undersöka skillnader i stress mellan arbetslösa mÀn och kvinnor med avseende pÄ om de upplever sig stressade av att vara arbetslösa inför sin omgivning. En kvantitativ studie med 84 arbetssökande; vid en arbetsförmedling i Mellansverige deltog i undersökningen. Ett resultat visade att deltagarnas sjÀlvkÀnsla kan pÄverka stressen snarare Àn tvÀrtom. Resultatet visade att högre sjÀlvkÀnsla kan dÀmpa stressen.

Luftens tillstÄnd (t.ex. temperatur och fuktighet) och rörelser i större lokaler kan mÀtas med hjÀlp av ett klimatmÀtsystem. För att luftens temperatur och fuktighet samt hastighet och riktning ska kunna simuleras i 3D mÄste sensorerna i klimatmÀtsystemet positioneras. I denna studie har tvÄ metoder som kan anvÀndas för positionering av objekt jÀmförts och utvÀrderats. En ena Àr enkel i sitt utförande och anvÀnder sig av en handhÄllen lÀngdmÀtare.

Vi avser att i denna uppsats jÀmföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, mÄlgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som mÄlsÀttning att diskutera eventuella förbÀttringar av dagens svenska system med utgÄngspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vÄrt problemomrÄde genom en kvalitativ undersökning baserad pÄ en jÀmförande studie mellan tvÄ kommuner. Vi utgÄr frÄn att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jÀmföra detta med en empirisk undersökning byggd pÄ intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta Àr nÄgot som bör förÀndras, dÄ en oberoende position borde stÀrka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte Àr att det finns en revision med politiska representanter, dÄ de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Uppsatsens syfte var att undersöka om gymnasielÀrare upplever skillnader mellan elever som antagits till det estetiska programmet, gren musik via betyg och via fÀrdighetsprov. Det har bedrivits tidigare forskning inom omrÄden som jag behandlat i min rapport men inte med samma inriktning. För att kunna svara pÄ syftet och frÄgestÀllningarna har jag gjort en kvalitativ undersökning genom analys av fokusgruppsintervju. Resultatet har baserats pÄ analysen av empirin och har sedan diskuterats kategorivis utifrÄn frÄgestÀllningarna. I min rapport har jag kommit fram till att lÀrare ser fÄ skillnader mellan elever som antagits via betyg och elever som antagits via fÀrdighetsprov.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Traumatiska skador och kotledsinflammationer kostar hÀstÀgare och försÀkringsbolag stora summor varje Är. För hÀstÀgaren innebÀr dessa skador dessutom förlorad tid för trÀning och tÀvling samt stress och oro. Under Är 2005 genomfördes en större enkÀtstudie (Ànnu ej publicerad) med syfte att identifiera riskfaktorer för uppkomsten av dessa skador. Den innehöll bland annat 10 frÄgor dÀr hÀstÀgare skulle uppslatta hÀstens temperament. Dessa frÄgor Àr utformade som sÄ kallade VAS-skalor (Visual Analogue Scale) och Àr de som analyserats i detta arbete.

Det nya speciallÀrarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet som redan gÀllde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallÀrarprogrammet en fördjupad ÀmneskÀnnedom i lÀs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De bÄda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallÀrarprogrammet, bygger emellertid pÄ examensordningar som till stora delar Àr samstÀmmiga. Huvudsyftet med denna studie Àr att granska hur utbildningsansvariga vid tre lÀrosÀten har förhÄllit sig till sitt förÀndrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrÄn studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallÀrare och sedan utvecklat tvÄ specifika utbildningar, samt hur de ser pÄ de bÄda yrkesrollerna.

SammandragUndersökningen behandlar hur inlÀrare i svenska som andrasprÄk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. LÄngt ifrÄn att vara marginella, felaktiga uttryck, Àr bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastÀn dessa kan vara diffusa och svÄrinringade.En enkÀt genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmÄlssvenska, sv1, dÀr eleverna fick bedöma tio meningar dÀr verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansÄgs av informanterna som anvÀndbar, vardaglig och talsprÄklig, sÀrskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansÄgs studiens meningar som dÄlig svenska, men frekvensen av elever som ansÄg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ÀndÄ anvÀnder liknande meningar.Svas-inlÀrarna uppvisade en större osÀkerhet kring bruket jÀmfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvÀndning. OsÀkerheten rör snarare kÀnslan för huruvida uttryckssÀttet Àr korrekt eller inte..

I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnÀrligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. FrÄgestÀllningarna berörde de intervjuades kÀnslomÀssiga och tankemÀssiga upplevelse av kreativitet, en kartlÀggning av de förutsÀttningar och begrÀnsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn pÄ den kreativa processen.Resultatet i studien visade pÄ en kÀnslomÀssig dualism gÀllande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. NÄgra tankemÀssiga teman togs upp av respondenterna gÀllande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll.

Denna studie behandlar mödravÄrden i Kina och med bas i empiriskt material i form av skrivna kÀllor Àmnar studien visa pÄ mönster i fördelningen av resurser i landet. Detta genom en undersökning av mödravÄrd samt denna vÄrds tillgÀnglighet för kvinnorna i landet. Detta mönster analyseras sedan mot tre teoretiska perspektiv; konvergens/ divergens, urban bias och relative deprivation för att se vilket av dessa perspektiv som bÀst förklarar tillgÀngligheten av mödravÄrd. Studien visar pÄ stora skillnader mellan regioner och individer och drar slutsatsen att trots att stora skillnader kan iakttas mellan stad och landsbygd, finns det ocksÄ betydande skillnader inom regioner. Privatiseringen av hÀlsovÄrden under de senaste decennierna har gjort att vÄrdens tillgÀnglighet i allt större utstrÀckning Àr beroende av den enskilde individens ekonomi snarare Àn dennes geografiska position..

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.