Det mÀnskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen Àr ett Äterkommande tema i mitt konstnÀrliga arbete. MÀnniskan Àr inbegripen i ett brÀckligt maktförhÄllande som hela tiden mÄste underhÄllas. VÄra grÀnser delar upp landskapet i olika delar genom vÀgar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trÀdgÄrdar, odlingar och industrier. Det mÀnskliga ingreppet kan ocksÄ vara smÄ subtila skillnader i det orörda landskapet som lÄter dig ana att nÄgon varit dÀr.Jag har inte för avsikt att framhÄlla en sÀrskild sorts natursyn. Det Àr en mÀngd nedslag pÄ kartan.

Syfte: Att beskriva och analysera Landskrona kommuns förvaltningars utformning och anvÀndning av verksamhetsmÄtt som styrinstrument. Metod: Det empiriska materialet Àr huvudsakligen hÀmtat frÄn olika kommunala dokument, sÄ som budgetskrivelser, Ärsredovisningar och interna mÄldokument. Som komplement till de skriftliga dokumenten har intervjuer med ansvariga tjÀnstemÀn genomförts. Studien Àr avgrÀnsad till att omfatta tre av Landskrona kommuns förvaltningar, de tre största. Forskningsansatsen Àr abduktiv med en kvalitativ metod.

Bakgrund Som en följd av ett hÄrdare marknadsklimat har allt fler företag antagit en mer kundorienterad inriktning med kundrelationer i fokus (Xie & Chen 2013). Lojala kunder Àr en vÀrdefull tillgÄng för företag, och allt fler forskare framhÄller vikten av att behÄlla och vÄrda de befintliga kunderna (Bahaedin 2012). Ett verktyg för att erhÄlla och behÄlla lojala kunder Àr lojalitetsprogram (Lui & Yang 2009) men inom forskningen rÄder det delade meningar kring lojalitetsprogrammens effekt och huruvida man erhÄller lojala kunder. MotsÀttningarna kring programmens effekter tyder pÄ att mer forskning krÀvs för att fÄ en djupare förstÄelse för kundlojalitet i relation till lojalitetsprogram.Syfte Studiens syfte Àr att beskriva hur lojalitetsprogram och dess förmÄner kan pÄverka medlemmars lojalitet samt pÄvisa hur fördelningen av förmÄner ser ut hos lojalitetsprogram inom detalj- och dagligvaruhandeln pÄ den svenska marknaden.MetodI studien har en kvalitativ ansats tillÀmpats i form av fokusgrupp, individuella intervjuer och en innehÄllsanalys. Fokusgruppen och de enskilda intervjuerna tillÀmpades för att erhÄlla en djupare förstÄelse för medlemmars erfarenhet av och attityder gentemot lojalitetsprogram.

Denna rapport handlar om optisk koherenstomografi, Optical Coherence Tomography (OCT), en relativt ny teknik som blivit allt mer attraktiv pĂ„ sjukhusens ögonkliniker. En OCT-apparat anvĂ€nds bland annat för diagnosticering av ögonsjukdomar lokaliserade i gula flĂ€cken och runt optiska disken. I maj 2007 köpte Ögonkliniken pĂ„ Blekingesjukhuset in en 3D OCT-1000 av mĂ€rket Topcon. Hos denna OCT-apparat finns en mĂ€tfunktion, Caliper, som mĂ€ter nĂ€thinnetjocklek. Studien i denna rapport syftade till att ta reda pĂ„ vad Caliper mĂ€ter, hur den mĂ€ter och om den gĂ„r att lita pĂ„.

Detta examensarbete har studerat en metod för kvalitetssÀkring av leverans av digitala koordinater vid Luftfartsverket. Luftfartsverket har med Cartesias och AerotechTelub AB:s hjÀlp utvecklat systemet mAIS. Detta system kan bl. a hantera import och export av digitala koordinater. Systemet baseras pÄ programvaror frÄn MapInfo dÄ det visade sig att bÄde Luftfartsverket och försvarsmakten kunde arbeta i formatet MID/MIF.

Dagligen anvÀnder vi oss av metaforer för att förtydliga, belysa eller pÄannat sÀtt uppmÀrksamma nÄgot. Genom den metaforiska anvÀndningenförklaras det svÄrgripbara och abstrakta genom att pÄvisa en likhet meddet vÀlbekanta och konkreta. DÄ mÀnniskan i alla tider levt nÀra djur ochnatur har det bl.a. fallit sig naturligt att försöka förklara mÀnniskansutseende eller beteende genom metaforer som t.ex. tuppkam ellerhönsmamma.I uppsatsen undersöks och diskuteras drygt trettio metaforer somrelateras till höns, hönor och tuppar och som Àr kopplade till mÀnskligtutseende eller beteende.

Syftet med detta examensarbete har varit att med massbalanser som metod utvÀrdera, dels andelen ej detonerat sprÀngÀmne vid gruvbrytning. LKAB anvÀnder emulsionssprÀngÀmne Kimulux R, frÄn Kimit AB. Detta sprÀngÀmne innehÄller ca 24 % totalkvÀve i form av natrium- och ammoniumnitrat. KvÀve pÄ malm, grÄberg och i vatten inom gruvomrÄdet kommer i huvudsak frÄn icke detonerat sprÀngÀmne. Det Àr inte sprÀngÀmnet i sig som ligger till grund för detta, snarare Àr det en rad yttre faktorer.

Detta examensarbete har utförts hos Vattenfall Eldistribution pÄ avdelningen Kontroll och Skydd med mÄlsÀttningen att utforma och utvÀrdera en nÀtmodell avsedd för jordslutningssimuleringar i PSCAD. Ombyggnationen frÄn luftledningar till markkablar har medfört att kapacitansen i distributionsnÀtet ökat, vilket stÀller högre krav pÄ jordfelsutrustning och pÄ nÀtanalyser för att kunna försÀkra att en sÀkerstÀlld frÄnkoppling kan ske enligt de myndighetskrav som föreligger. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en nÀtmodell bör utformas för analys av stationÀra in-svÀngningsförlopp och utvÀrdera hur stor noggrannhet som kan förvÀntas gentemot verkliga jordfelsprov vid felresistanser pÄ frÀmst 3 k? och 5 k?. NÀtmodellen har ut-formats efter ett verkligt impedansjordat mellanspÀnningsnÀt med ?-lÀnkar i PSCAD och utifrÄn de nÀtuppgifter som förekommer i Vattenfalls nÀthanteringsprogram Netbas.

Denna studie Àr en undersökning av sprÄket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhÄllandet mellan detta sprÄk och feministiska respektive patriarkala förestÀllningar och vÀrderingar. Undersökningen bygger pÄ samtal kring symbolen ?Gudinnan? med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sÀtter jag in de analyser som vÀxer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och feministisk kontext, samt stÀller dem i relation till en nyare, för Àmnet relativt oprövad feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism.      I studien framkommer det att det gudinnereligiösa sprÄket i hög utstrÀckning handlar om att benÀmna sina egna upplevelser, snarare Àn att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mÄngfald av perspektiv pÄ Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framtrÀder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv pÄ Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero pÄ den normativa effekt som skrivet material frÄn traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk feministisk wicca har.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur ledarsidor frÄn tidningar med olika politiska inriktningar/ÄskÄdningar kom att stÀlla sig till de nya lÀroplansreformerna frÄn 1965, 1970 och 1994, och vilka huvudlinjerna, grupperingarna och argumenten var samt vilka Äsikter tidningarna ger uttryck för angÄende lÀroplanerna och den nya skolan. Undersökningen sker genom att analysera de tidningar, ledarsidor, som fanns tillgÀngliga under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade lÀroplansreformerna. Resultaten visar att Àven om tidningarna var oeniga i vÀrderingarna kring lÀroplansreformerna, sÄ Àr de emellanÄt eniga i sakfrÄgor. Det förekommer ej nÄgon reell debatt tidningarna emellan, utan snarare en serie av olika Äsikter och ÄskÄdningar som de olika tidningarna ger uttryck Ät..

John A. Warden III Àr en av vÄr tids mest inflytelserika luftmaktsteoretiker och Wardens teori Àr vida omskriven och ligger till grund för flertalet undersökningar. Warden redogör sjÀlv för att teorin inte skall ses som en mall utan att det snarare Àr generella idéer och riktlinjer. Det gör att teorin gÄr att applicera pÄ mÄnga olika fall men det lÀmnar ocksÄ utrymme för tolkning. Syftet med denna uppsatts Àr att undersöka ifall allmÀngiltigheten i Wardens teori gör att teorin tolkas olika.

Den hÀr uppsatsen diskuterar expertproblematik inom organisationer. Olika kunskapsnivÄer hos de anstÀllda kan leda till att vissa inte har nÄgon insyn i arbetet och en dÄlig uppfattning om var ansvaret finns. Samtidigt kan de som besitter en specialkunskap fÄ ett för stort inflytande och utöva makt över andra inom organisationen. Vi har i den hÀr uppsatsen undersökt hur problematiken ser ut i Lunds kommun genom att intervjua ett antal anstÀllda. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett antal begrepp som vi framtagit med hjÀlp av tidigare forskning.

Problemformulering:PÄ vilka sÀtt kan storytelling förstÀrkas genomsinnesmarknadsföring i provrum?Syfte:Uppsatsens syfte Àr att genom ett kundperspektiv identifiera hur storytellingförmedlas genom syn- och ljudsinnet i Monkis provrum och utifrÄn detta analysera pÄvilka sÀtt storytelling kan förstÀrkas.Metod:Uppsatsen har baserats pÄ en kvalitativ studie som kommit att anta enabduktiv ansats. Den empiriska insamlingen har vi gjort med semistruktureradeintervjuer, dÀr vi har intervjuat det valda företaget, enskilda kunder samt fokusgrupperför att fÄ ett djup kring det Àmnet snarare Àn en bredd.Slutsats:VÄr analys visar pÄ att storytelling kan förstÀrkas med hjÀlp av olika fysiskaattribut i ett provrum som förmedlas genom synsinnet, exempelvis speglar ochinformation. Storytelling kan Àven utvecklas via ljudsinnet genom röster och jinglar..

"Att utveckla en modell som beskriver tillvÀgagÄngssÀttet vid utvecklingen av kvalitetssystem i medelstora företag."För att besvara min problemstÀllning genomförde jag intervjuer av fyra kvalitetsansvariga, anstÀllda i organisationer med kvalitetssystem som Àr eller skall tredjepartscertifieras. Syftet med intervjuerna var att identifiera kritiska faser i utvecklingen av ett kvalitetssystem och erhÄlla rÄd hur dessa faser skall genomföras pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Det insamlade materialet och en litteraturstudie ligger till grund för resultatet som presenteras i form av olika faser som ingÄr i min egenutvecklade modell för utveckling av kvalitetssystem.I resultatkapitlet framgÄr att de kritiska faserna i utvecklingen av ett kvalitetssystem var resurstilldelning, utbildning, mÀtpunkter och stÀndiga förbÀttringar. Av intervjuerna framkom Àven att det Àr frÄgor som utbildning och motivering som Àr avgörande för hur vÀl kvalitetssystemet skall motsvara förvÀntningarna snarare Àn de hÄrda frÄgorna i form av genomförande.

SammanfattningScanias lastbilar har under de senaste Ären haft en snabb utveckling nÀr det gÀller elektronik och styr - reglerteknik. En givare som inte har haft samma utveckling Àr yttertemperaturgivaren som introducerades i Scanias lastbilar 1987. Totalt finns det idag 10 olika ECU-system som anvÀnder sig av givarsignalen. Det har visat sig att yttertemperaturgivaren i Scanias lastbilar visar för högt vÀrde i vissa körfall. Stora avvikelser pÄ yttertemperaturvÀrdet har inte varit ovanliga nÀr motorn har varit varm och lastbilen fÀrdats i hastigheter under 30 km/h eller kör pÄ tomgÄng, till exempel vid ett rödljus.