Modebloggar ses oftast som en positiv kÀlla till information och inspiration. Unga tjejer Àr de mest frekventa blogglÀsarna och enligt tidigare forskning har blogglÀsande en central betydelse för uppbyggnaden av unga kvinnors identitet. Syftet med studien Àr att undersöka vilka riktlinjer för identitetsskapande som modebloggarna ger samt pÄ vilket sÀtt modebloggarna vÀgleder individen till konsumtionssamhÀllet. Metoden utgörs av den kvalitativa innehÄllsanalysen, vilket syftar pÄ att blottlÀgga hur medietexter omedvetetreproducerar sÀrskilda dominerande normer och förestÀllningar. Resultatet visar i stora drag att olika konsumtionsbaserade teman som individualitet, karriÀr, lycka och effektivitet genomsyrar modebloggarna.

Detta arbete har haft som mÄlsÀttning att belysa och behandla möjligheter och problem vid utformande av informationsstrukturer i intranÀtsammanhang. Arbetet har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter i Skövde. En fallstudie har gjorts dÀr Volvos intranÀt utvÀrderats. Dessutom har ett experiment genomförts dÀr samband mellan katalog- och lÀnkstruktur klargjorts. Undersökningens syfte Àr att uppnÄ en lÀnkstruktur som tillÄter anvÀndarna att utföra sitt arbete effektivt och att uppnÄ en katalogstruktur som inte Àr förÀndringsbenÀgen.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för de generella tankarna kring ISO 26 000, analysera KappAhls CSR policy genom att koppla policyn till ISO 26 000 samt redogöra för hur KappAhl konkret arbetar med CSR.Teori: Teorier som anvÀnds i uppsatsen Àr institutionell teori, intressentteori men Àven Carrolls CSR Pyramidmodell. Tanken Àr att med hjÀlp av dessa teorier kunna analysera innehÄllet av standarderna, KappAhls CSR-policy och hur de konkret arbetar med dessa standarder och riktlinjer.Empiri: Empirin bestÄr av tre delar dÀr den första och andra delen utgörs av innehÄllsanalys av standarden ISO 26 000 och KappAhls CSR policy med fokus pÄ uppförandekoden för deras leverantörer. Den sista delen beskriver hur KappAhl allmÀnt jobbar med CSR i vardagen.Slutsats: Uppsatsen avslutas med en diskussion om KappAhls tillÀmpning av ISO 26 000 och deras egna CSR policy. Dessa standarder och riktlinjer finns för att bidra med ett etiskt ansvar men ocksÄ fÄr att det ligger i deras intresse att följa dessa. Genom att följa standarderna förstÀrks varumÀrket och överlevnadsförmÄgan ökar..

Det diskuteras allt mer om vÄr pÄverkan pÄ omgivningen och hur vi arbetar för att framtida generationer skall ha samma möjligheter som vi haft till att tillfredsstÀlla sina behov. DÀrav har kraven om en utförligare redovisning uppstÄtt dÀr företag skall visa upp dess sociala och miljömÀssiga arbete sÄvÀl som det ekonomiska. MÄnga större företag har börjat upprÀtta nÄgon form av hÄllbarhetsredovisning dÀr sociala, ekonomiska och miljömÀssiga aspekter behandlas. Det har dock uppstÄtt viss kritik mot hÄllbarhetsredovisningen dÄ den fortfarande Àr frivillig och dÀr trovÀrdigheten och legitimiteten i redovisningen ifrÄgasÀtts. GRI Àr en organisation som upprÀttat riktlinjer för hÄllbarhetsredovisning och som alla slags företag skall ha möjlighet att anvÀnda för att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning.

Uppsatsen behandlar lÀroplansförÀndring i grundskolan kontra samhÀllsförÀndring i Sverige mellan Ären 1969 och 1994, dÄ tre lÀroplaner ges ut. Syftet Àr bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhÀllsförÀndringen kommer till uttryck i lÀroplanerna och om det finns förÀndringar i samhÀllet som man skulle förvÀntat sig speglas i lÀroplanerna, men som inte kommer till uttryck. PÄ ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och dÀrefter lÀroplanernas innehÄll. Metoden som anvÀnds Àr hypotetiskt - deduktiv, dÀr undersökningen utgÄr frÄn en hypotes. För att begrÀnsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt pÄ det pedagogiska, sociala och globala perspektivet.

MedellivslÀngden har ökat i Sverige sedan 1860- talet, detta leder till att den Àldre befolkningen ökar i samma takt. DÄ vÄrddygnen pÄ sjukhus kraftigt minskat lÀggs det mer ansvar pÄ primÀrvÄrd och kommunal vÄrd. Problemet Àr att dessa sjukvÄrdsinrÀttningar har en lÀngre kommunikationsvÀg kring en patient och har svÄrare att genomföra snabba förÀndringar, nÀr det gÀller medicinering eller förÀndrade omvÄrdnadsÄtgÀrder. MÄnga Àldre patienter Àr undermedicinerade vad gÀller smÀrtlindring och det trögare kommunikationsnÀtet gör det besvÀrligare att ÄtgÀrda problemet. I bakgrunden beskrivs vilka olika faktorer som kan pÄverka upplevelsen av smÀrta, vad lÄngvarig somatisk smÀrta Àr samt vilket ansvar sjuksköterskan har.

InformationssÀkerhet uppnÄs med hjÀlp av skyddsÄtgÀrder. Det finns tre typer, administrativa, logiska och byggnadstekniska skyddsÄtgÀrder. Administrativa skyddsÄtgÀrder Àr skyddsÄtgÀrder av administrativ typ, det vill sÀga regler och rutiner för vilka arbetsmoment som mÄste utföras och hur. Dessa regler och rutiner Äterfinns frÀmst i en organisations informationssÀkerhetspolicys och riktlinjer. Administrativa skyddsÄtgÀrder kan fungera som ett komplement till logiska skyddsÄtgÀrder men Àven som fristÄende skyddsÄtgÀrder.

Varbergs kommun har en vision. Visionen sĂ€ger att kommunikationen i kommunen ska kĂ€nnetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfrĂ„ga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krĂ€vs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande Ă€r i ett utvecklingsstadie av visionen, dĂ€r det saknas specifika riktlinjer och strategier för anvĂ€ndandet av sociala medier.FrĂ„gan jag ville försöka besvara Ă€r hur olika verksamheter i kommunen förhĂ„ller sig till transparens och medborgardialog via sociala medier. För att svara pĂ„ detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för anvĂ€ndandet av sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar pĂ„ en balansgĂ„ng mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gĂ€ller sociala medier, men som samtidigt mĂ„ste förhĂ„lla sig till lagar och riktlinjer. Överlag visar intervjuerna pĂ„ en positiv instĂ€llning till sociala medier, vars funktion för kommunen Ă€r att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och lĂ„ter medborgare ta del av information upplever de att de fĂ„tt ett ökat förtroende.

I dagens samhÀlle finns ett stort fokus pÄ miljö och att företag ska arbeta med hÄllbarhet. Efter flera uppmÀrksammade skandaler har kraven pÄ företagens hÄllbarhetsarbete ökat. Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett av de mest förekommande begreppen inom hÄllbar utveckling och bestÄr av tre perspektiv ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt. HÄllbarhetsredovisning Àr frivillig och det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer till företagen. En av de större organisationerna Àr Global Reporting Initiative (GRI) som tagit fram ett ramverk för hÄllbarhetsredovisning.

Sammanfattning Efter utförd praktik pÄ fartyg ansÄg vi att det övades för lite pÄ HLR, hjÀrt- och lungrÀddning, och D-HLR, hjÀrt- och lungrÀddning med hjÀrtstartare, samt att det inte fanns hjÀrtstartare ombord pÄ alla fartyg.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav pÄ hjÀrtstartare ombord pÄ svenska, norska och danska fartyg med fokus pÄ Sverige och svenska rederier.Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod dÀr ett frÄgeformulÀr skickades ut via e-mail till samtliga rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frÄgeformulÀr skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehÄllande kvalitativa frÄgestÀllningar. I studien utfördes Àven kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgÄr att 17 av de 22 rederier som vi fick svar av hade hjÀrtstartare ombord i sina fartyg, och ungefÀr hÀlften hade haft en incident ombord. Det framgÄr Àven i vÄr studie att det inte finns nÄgra krav gÀllande hjÀrtstartare och utbildning nationellt, sÄvÀl som internationellt..

Skolan Àr en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur hÀlsodirektiv framskrivs i skolhÀlsovÄrdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frÄgestÀllningar:? Vilka direktiv för hÀlsa finns för skolhÀlsovÄrden och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hÀlsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur pÄverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillÄts inomde nationella hÀlsodirektiven?Metod: Studien utfördes pÄ tvÄ svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjÀlp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hÀlsa samt lokala styrdokument för skolhÀlsovÄrden och lÀrare.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handlÀggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handlÀggare och resultaten analyserades med hjÀlp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi sÄg som förklarande faktorer angÄende hur LSS-handlÀggarna applicerade barnperspektivet i handlÀggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handlÀggarna sjÀlva fick konstruera egna sÀtt för hur barnperspektivet skulle appliceras.

Bakgrund: HÄrskyddet Àr ett viktigt element för att kunna upprÀtthÄlla en aseptisk miljö vid en operation. Men dess betydelse verkar inte uppmÀrksammas tillrÀcklig noga och inga undersökningar gÀllande hÄrskyddet som barriÀrskydd, har författaren inte kunna fÄ fram. Syftet: Syftet med denna studie Àr att undersöka operationspersonalens motiv till val av hÄrskydd vid olika typer av operationer. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats, strukturerade frÄgeformulÀr och deduktiva analysmetoder anvÀndes vid denna studie. Resultat: Studien visar att det som mest har pÄverkat deltagarna vid val av hÄrskydd, Àr komforten och nÀrheten till operationssÄret.

Denna magisteruppsats har som syfte att studera förÀndringsprocesser och motstÄnd. Problemet bestÄr i att hitta nya sÀtt att hantera motstÄnd mot förÀndring. DÄ förÀndringar Àr en naturlig del i en organisations livscykel och motstÄnd Àr ett vanligt fenomen i en förÀndring, Àr det viktigt att veta hur det uppkomna motstÄndet kan hanteras. MotstÄnd orsakar mÄnga förÀndringsprocessers fall och medför Àven extra kostnader om det inte hanteras pÄ ett för organisationen gynnsamt sÀtt. Studien har ett tydligt teorifokus dÀr vi tar upp teorier som behandlar förÀndring och motstÄnd.

En virtuell organisation (VO) Àr resultatet av den snabba och mÄlmedvetna utvecklingen, dÀr exempelvis tvÄ företag kan agera som separata enheter, men arbeta tillsammans som ett företag och pÄ sÄ sÀtt blir ett virtuellt lag. Lagsamarbetet bestÄr av en grupp mÀnniskor med spetskompetens. Detta arbetssÀtt har lett till att flera företag inom en VO kan ha tillgÄng till samma information, oavsett var arbetsplatsen Àr geografiskt lokaliserad.Undersökningen i rapporten genomfördes i intervjuform. Sex företag medverkade. Arbetet syftade till att klargöra vilka faktorer som företagen ansÄg vara viktiga, dÄ virtuella lag skapas inom en VO.