FrÄgan om en tillgÀnglig hemsida har fÄtt en allt större betydelse i offentliga verksamheter. Genom att följa riktlinjerna i VÀgledningen 24-timmarswebben, utgiven av Verva (Verket För Förvaltningsutveckling), kan man fÄ en tillgÀnglig hemsida. En rapport frÄn FunkaNu som gjordes 2006 visade att Osby kommuns hemsida hade tillgÀnglighetsproblem och kommunen bestÀmde sig för att förbÀttra tillgÀngligheten. Ett första steg i detta arbete var att uppgradera till ny version av sitt publiceringssystem och att utbilda webbredaktörerna i webbtillgÀnglighet. Vilket resultat har dessa satsningar gett? Syftet med denna rapport Àr att undersöka i vilken omfattning Osby kommuns hemsida följer riktlinjerna i VÀgledningen 24-timmarswebben och dÀrigenom se hur tillgÀnglig Osby kommuns hemsida Àr.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till omrÄden med tÀtortsnÀra hÀsthÄllning i VÀstra KÀrrstorp samt i Norrskog i Svedala kommun. Vi har valt att fokusera pÄ problematiken kring vilka faktorer som pÄverkar vid utbyggnaden av tÀtortsnÀra hÀsthÄllning. Vad hÀnder nÀr tÀtorterna byggs ut och genom dessa nÀrmar sig befintliga hÀstgÄrdar, eller om nya hÀstgÄrdar vill etablera sig nÀra befintlig bebyggelse? Funktioner sÄsom bostÀder, verksamheter och rekreationsomrÄden mÄste samsas och samtidigt mÄste hÀnsyn tas till allergier och andra störningar. Vi har Àven studerat hur hÀstnÀringen pÄverkar samhÀllet, bÄde genom de problem som uppstÄr, till exempel buller och allergier, samt de ekonomiska möjligheter som uppstÄr genom ridsporten och alla binÀringar kring denna.

Sedan Ärsskiftet 2007/2008 Àr hÄllbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer obligatoriskt för statligt hel- och delÀgda bolag. Denna studie syftar till att undersöka utveckling och incitament till hÄllbarhetsredovisning i dessa organisationer som, enligt de etiska fondbolagen, verkar i oetiska branscher. Problemformuleringarna för studien Àr sÄledes:Hur har hÄllbarhetsredovisningen förÀndrats i vinstreglerande offentliga organisationer sedan införandet av obligatorisk hÄllbarhetsredovisning 2008?Vilka incitament finns för dessa organisationer att arbeta med hÄllbarhetsredovisning?Till studien har de tvÄ enda statligt helÀgda och vinstreglerande organisationerna som Àr verksamma i oetiska branscher valts ut. För att uppfylla studiens syfte har intervjuer samt dokumentstudier genomförts av fallstudieobjektens Ärsredovisningar, hÄllbarhetsredovisningar samt GRI-profiler.

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvÀrdering av i vilken grad högskolan iHalmstad lyckas med att uppfylla de mÄl och riktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen isamhÀllskunskap pÄ gymnasienivÄ. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod avfem individer som alla genomfört samhÀllslÀrarutbildningen pÄ högskolan i Halmstad.Intervjuteman var Àmneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan ochpraktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner attsamhÀllskunskapslÀrarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mÄl ochriktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen med avseende pÄ dess undervisning kring dendemokratiska skolan och dess bestÄndsdelar som till exempel vÀrdergrundsfrÄgor och allamÀnniskors vÀrde samt ifrÄga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. MÄlenoch riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gÀllerÀmneskunskaper och dess tillÀmpning i skolorna, allmÀn och Àmnesdidaktik, betygsÀttningoch bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande ochhantering av krÀnkningar och diskriminering..

Bakgrund: Vid operativa ingrepp finns en risk för överföring av smitta mellan personal och patienter. Lokala riktlinjer ska reglera anvĂ€ndningen av personlig skyddsutrustning. Huvudskydd anvĂ€nds för att hindra hĂ„r och partiklar att falla ner pĂ„ sterilt omrĂ„de. Ögonskydd skyddar personalens ögonslemhinna mot stĂ€nk av kroppsvĂ€tskor och anvĂ€ndandet av dubbla handskar minskar risk för blodsmitta vid stick- och skĂ€rskador.Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka preoperativa val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar hos operatörer och operationssjuksköterskor. Metod: I en empirisk, deskriptiv studie med tvĂ€rsnittsdesign undersöktes val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar. Operationssjuksköterskor och operatörer observerades och tillfrĂ„gades med stöd av ett strukturerat frĂ„geformulĂ€r.Resultat: PĂ„ tvĂ„ operationsavdelningar i Stockholms lĂ€n utfördes 240 observationer.

Titel: InternprissÀttning ? skattekonsekvenser av internprissÀttning i multinationella koncernerProblem: BeskattningsÄret 2007 infördes en regel med krav pÄ att företag i intressegemenskap mÄste dokumentera grunden för sin internprissÀttning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande dokumentationskrav men Àven modeller för hur internprissÀttning skall upprÀttas. OvanstÄende har utmynnat i följande frÄgor.

Vi upplever att hÀlsa Àr nÄgot som samhÀllet anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker Àn nÄgonsin. Du ska Àta rÀtt, röra dig rÀtt och gÀrna genom nÄgon speciell metod. VÄr tanke gÄr dÄ till skolorna och vad eleverna fÄr för mat serverad dÀr. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i tvÄ olika skolor och fem pedagoger frÄn fyra olika skolor för att fÄ fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har Àven observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att fÄ en bredare förstÄelse för vad som sker under en skollunch.

BakgrundSedan 1950-talet har meticillinresistenta Staphylococcus aureus orsakat stora problem inom hÀlso- och sjukvÄrden och Àr idag en av de vanligaste vÄrdrelaterade infektionerna som skapar stort lidande. Basala hygienrutiner Àr den enskilt viktigaste ÄtgÀrden för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskan kan uppleva oro och rÀdsla vid omvÄrdnad av patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Detta kan pÄverkas av hennes kunskap och tidigare erfarenheter.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus.MetodEn kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En halvstrukturerad intervjuguide anvÀndes som stöd vid intervjuerna.

Globalisering och hÄllbar utveckling Àr nya företeelser och företag har behövt adoptera nya operativa riktlinjer för att inkorporera dessa begrepp. Sedan globaliseringen av kapitalismen efter Sovjet Unionens fall har avreglering skett i snabb takt och företag har behövt Àndra pÄ sina verksamheter för att bevara konkurrenskraftiga. Konsekvenserna frÄn avregleringarna pÄverkar dock miljontals arbetstagare, sÀrskilt i utvecklingslÀnder, och kunderna i till exempelvis vÀstvÀrlden har omedvetna om problemen. Allteftersom kunderna fÄr reda leverantörskedjornas negativa inverkan pÄ samhÀllen i stort, samtidigt som kunder allt mer vill identifiera sig med sina produkter, ökar efterfrÄgan för socialt, miljömÀssigt och etiskt hÄllbara produkter. Eftersom företag numera ser deras ansvarstagande som ett medel för riskhantering för att undvika att skada deras varumÀrkens rykte, har ansvarsfull tillverkning blivit en viktig faktor för att sÀkerstÀlla lÄngsiktig vinst.

För att förebygga komplikationer vid kirurgiska ingrepp Àr den preoperativa fasen viktig. Sjuksköterskans roll innebÀr bland annat att försöka skapa trygghet samt ge adekvat information till patienten. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gÀllande preoperativa riktlinjer och allmÀnna omvÄrdnadsÄtgÀrder. Vid datainsamlingen utfördes totalt nio observationer pÄ sju sjuksköterskor i deras arbetsmiljö. Studien utgör en kvalitetssÀkring och sammanstÀlldes med stöd av innehÄllsanalys.

Vi har som blivande kostekonomer, lÀrt oss hur viktigt det Àr med en bra sammansatt mÄltid. Det Àr intressant för oss i vÄr blivande yrkesroll, att studera i vilken utstrÀckning kommunerna följer Livsmedelsverkets riktlinjer för skolluncher. Syftet med studien Àr att undersöka matsedelsplanering inom skolmÄltiden. Detta för att fÄ en uppfattning om hur stor utstrÀckning de nuvarande riktlinjerna för skolluncher följs, i de svenska kommunala skolorna. För att kunna besvara syftet skickade vi ut frÄgeenkÀter till 100 skolmÄltidsansvariga för Ärskurs sex till nio.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bistÄndshandlÀggarnas syn pÄ vad det Àr som pÄverkar besluten i bistÄndshandlÀggningen i Àldreomsorgen samt vilket handlingsutrymme bistÄndshandlÀggarna anser sig ha i handlÀggningsprocessen. FrÄgestÀllningarna som har legat till grund för denna studie har varit; Vilka aspekter lyfter bistÄndshandlÀggarna fram som centrala i sina beslut? PÄ vilket sÀtt tar bistÄndshandlÀggaren hÀnsyn till att den Àldres behov kommer fram i besluten? Hur ser bistÄndshandlÀggaren pÄ sitt eget handlingsutrymme i handlÀggningsprocessen? Hur ser bistÄndshandlÀggarna pÄ de beslut som de tar i relation till kommunens budget? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra bistÄndshandlÀggare. Teoretiskt har LipskyŽs teori om grÀsrotsbyrÄkrater legat till grund för analysen. Resultaten i denna uppsats tyder pÄ att det Àr mÄnga aspekter sÄ som budget, lagar och riktlinjer som styr bistÄndshandlÀggarnas beslut och vidden pÄ handlingsutrymmet.

Sex- och samlevnadsundervisningen Àr ett omdebatterat Àmne i dagens samhÀlle sedan 1955, dÄ Àmnet blev obligatorisk i skolan utan tydliga riktlinjer. Avsaknaden av riktlinjer har medfört en diffus styrning och en förskjutning av undervisningens ansvar inom skolan, vilket har bringat missnöje bland aktörer, dÀr framförallt elever kommer i klÀm. Syftet med denna studie Àr att undersöka olika uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen för Ärskurs 8 i grundskolan. VÄr frÄgestÀllning blir sÄledes: Hur ser deltagarnas bild ut av sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilka likheter och skillnader finns det mellan deltagarna? Studien beskriver problemomrÄdet sex- och samlevnadsundervisningen utifrÄn ett historiskt perspektiv samt presenterar skolans styrdokument.

Bakgrund: Det Àr intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumÀrket, dock har invÄnarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmÀrksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invÄnarna pÄverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element Àr sammanvÀvda och utgör platsvarumÀrket, vilket innebÀr att varumÀrkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invÄnarna i varumÀrkesarbetet, sÄ att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr dels att undersöka hur invÄnarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumÀrket. Dels att föreslÄ riktlinjer gÀllande hur Kalmar kommun ska involvera invÄnarna i kommunens varumÀrkesarbete. Metod: Studien bygger pÄ fallstudie av Kalmar kommuns varumÀrkesarbete.

BarnhÀlsovÄrdens förÀldragrupper har en central och betydelsefull roll för förÀldraskapet. I rollen som gruppledare mÄste dÀrför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos förÀldrar. DÀrför var syftet med examensarbetet att beskriva förÀldrars upplevelser av att delta i en förÀldragrupp inom barnhÀlsovÄrd. Fem intervjuer med förÀldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stÀrker förÀldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhÄllningssÀtt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, FörvÀntningar av att fÄ information och kunskap och InnehÄll och utformning styrs av behov och riktlinjer.