Sökresultat:
3174 Uppsatser om Riktlinjer för prestandatestning - Sida 22 av 212
TÀtortsnÀra hÀsthÄllning : exempel VÀstra KÀrrstorp och Norrskog
Examensarbetet syftar till att ge förslag till omrÄden med tÀtortsnÀra hÀsthÄllning i VÀstra KÀrrstorp samt i Norrskog i Svedala kommun. Vi har valt att fokusera pÄ problematiken kring vilka faktorer som pÄverkar vid utbyggnaden av tÀtortsnÀra hÀsthÄllning. Vad hÀnder nÀr tÀtorterna byggs ut och genom dessa nÀrmar sig befintliga hÀstgÄrdar, eller om nya hÀstgÄrdar vill etablera sig nÀra befintlig bebyggelse? Funktioner sÄsom bostÀder, verksamheter och rekreationsomrÄden mÄste samsas och samtidigt mÄste hÀnsyn tas till allergier och andra störningar. Vi har Àven studerat hur hÀstnÀringen pÄverkar samhÀllet, bÄde genom de problem som uppstÄr, till exempel buller och allergier, samt de ekonomiska möjligheter som uppstÄr genom ridsporten och alla binÀringar kring denna.
Prevention av djup ventrombos med graderade kompressionsstrumpor ? Effekt, riktlinjer och rekommendationer : En litteraturstudie
Deep vein thrombosis (DVT) is a serious postoperative complication and nurses should therefore observe symptoms in an early stage and implement preventive provisions, for example use of graduated compression stockings (GCS). The nurse is also responsible for making sure that ordinate GCS tried and used correctly by the patients. The aim of this study was to investigate the latest research regarding the efficacy of GCS in prevention of postoperative DVT and if there are any incorrectness in usage. And assess guidelines and recommendations for the usage of GCS. Method: Literature review.
Hur gÄr sökmotoroptimering till? -teori och praktik
Idag finns omkring 625 miljoner webbsidor pÄ internet. Rapporten betonar vikten av att synas bland dessa samt hur man gör för att bli sedd, detta samlingsnamn kallas sökmotoroptimering.I den hÀr studien behandlar vi Àmnet sökmotoroptimering med inriktning mot Google, vad det Àr och hur det anvÀnds i praktiken. VÄrt syfte Àr att fördjupa oss i detta Àmne och bilda oss en uppfattning om vad det handlar om. I resultatet har vi utifrÄn Googles riktlinjer listat flera begrepp som hjÀlper dig att optimera din webbsida. Vi har Àven i resultatet intervjuat flera verksamheter eftersom vi vill veta hur sökmotoroptimering anvÀnds hos dem.I analysen har vi sedan jÀmfört Googles riktlinjer med teori och resultat för att ta reda pÄ vad som utmÀrker sig mest.Vi har kommit fram till att en lÀttillgÀnglig sida med bra innehÄll Àr det som utmÀrker sökmotoroptimering och det som gör att webbsidan blir synligare i trÀfflistan.
Textreklamens limbo : Hur tidskriftjournalister ser pÄ textreklam, produktplacerande företag och etiska riktlinjer
Dark Tourism is a relatively new concept, but as a phenomenon it has existed for centuries in the form of pilgrimages and gladiator games. The term includes visits to places associated with death and disaster, and has in more recent years become a highlighted tourist niche. This paper addresses the phenomenon of Dark Tourism and the reasons behind a visit to such an attraction. To find out the motive behind people's visits, interviews were conducted with respondents who have previously visited one or more Dark Tourism sites. A total of 32 people were interviewed about what influenced them to go to such a macabre place.
Den interna styrningen i kreditinstitut : PÄverkan av EBA:s nya riktlinjer (GL 44)
Efter finanskrisen Är 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrÄgasÀttas mer Àn under tidigare Är. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer pÄ omrÄdet av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfÀlliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat sÄ behövdes proceduren för tillsyn förbÀttras i kreditinstituten.EBA övertog Är 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det pÄ den interna styrningen i kredit- och vÀrdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersÀtta rÄden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan Är 2005.FrÄgestÀllningen i uppsatsen Àr hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att pÄverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jÀmfört med de nuvarande rÄden i FFFS 2005:1.
Barnmorskors erfarenheter av att handlÀgga efterbördsskedet
Efterbördsskedet Àr förlossningens sista och mest riskfyllda stadie pÄ grund av riskenför postpartumblödning. Ett aktivt handlÀggande av efterbördsskedet rekommenderas för att förebygga postpartumblödningar och har visats kunna förebygga detta med upp till 60 %. Barnmorskan utgör ett viktigt stöd för kvinnan under efterbördsskedet och haren viktig roll i att förebygga postpartumblödningar och dÀrmed förebygga lidande för kvinnan. Syftet med studien Àr att undersöka barnmorskors erfarenheter av att handlÀgga efterbördsskedet. Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod ochintervjuer genomfördes med Ätta barnmorskor verksamma inom förlossningsvÄrden.Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.
Sjuksköterskans agerande och faktorer som kan pÄverka beslutsfattandet om att anmÀla vid misstÀnkt barnmisshandel. : En litterarurstudie
Syftet: var att beskriva sjuksköterskans agerande och vilka faktorer som kan pÄverka beslutet om att anmÀla eller inte vid misstanke om barnmisshandel samt att granska kvaliteten avseende de metodologiska aspekterna urval- och datainsamlingsmetod i studiens ingÄende artiklar.Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad pÄ femton vetenskapliga artiklar som söktes frÄn databaserna Pubmed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor kÀnner sig osÀkra nÀr tecken/symtom var otydliga och avvaktade för att samla information innan hon eller han bestÀmde sig för att anmÀla. Sjuksköterskor var bekvÀma i sina observationer nÀr arbetsplatsen stod bakom beslut om att anmÀla misstanke om barnmisshandel. Faktorer som visade sig pÄverka sjuksköterskans beslut om att anmÀla var utbildning, kunskap, samarbete, riktlinjer, sjÀlvförtroende, attityder och instÀllning.Slutsats: Screening för barnmisshandel, tydliga riktlinjer, mer stöd frÄn kollegor samt utbildning inom omrÄdet behövs..
Utslussning av elever i förberedelseklass- visioner och verklighet
Förberedelseklasser Àr nÄgot som blir allt mer vanligt i dagens skolor. SÄ snart som
möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna pÄ skolan. I lÀroplanen stÄr
det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Under
hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmÀnna riktlinjer för utbildning
av nyanlÀnda elever. Genom en kvalitativ studie pÄ KörsbÀrsskolan intervjuas tre
pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass.
Ăr ISO standarder nĂ„got intressant för alla företag?
Problem Ăr ISO standarder nĂ„got intressant för alla företag? Syfte Förklara vad ISO standarderna Ă€r, intresse, spridning och hur det prioriteras i företag.Förklara varför företag vĂ€ljer att inte certifierar sig, utan anvĂ€nder sig av standardernas riktlinjer. AvgrĂ€nsningar Det finns mĂ„nga standarder, men vi har valt att gĂ„ djupare in pĂ„ ISO 9 000, ISO 14 000 och ISO 17 000. Vi vill se hur företag förhĂ„ller sig till certifieringarna mot de olika standarderna. Metod För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen har vi utifrĂ„n bĂ„de primĂ€r och sekundĂ€rdata, inhĂ€mtat material för att redogöra och beskriva varför företag anvĂ€nder sig av de tre standarderna. Genom en enkĂ€tundersökning med nyckelpersoner inom de fyra utvalda företagen har vi samlat in data för att kunna analysera. SlutsatsArbetet har lett fram till att vi kan urskilja vissa samband. ? Företag vĂ€ljer hellre att anvĂ€nda sig av standardernas riktlinjer istĂ€llet för att certifiera sig.? Externa och interna intressenter har inga höga krav pĂ„ företaget nĂ€r det gĂ€ller certifiering mot standarderna, i synnerhet ISO 14 000 och ISO 17 000.? Företag vĂ€ljer att göra egna informationssĂ€kerhetssystem istĂ€llet för att certifiera sig mot ISO 17 000.? Företag vĂ€ljer att avvakta med certifiering mot ISO 17 000, tills marknaden krĂ€ver det..
Kunddriven fastighetsförvaltning
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur tvÄ företag, som agerar pÄ samma geografiska marknad, valt att arbeta mot sina kunder och uppföljning av densammes effekter för att sedan stÀlla upp riktlinjer för hur ett bostadsföretag bör arbeta i den förÀndrade marknadssituation som idag rÄder..
Distriktssköterskors samarbete i kommunaliserad hemsjukvÄrd
HemsjukvĂ„rdens arbete utgĂ„r frĂ„n teamarbete med patienten i fokus dĂ€r distriktssköterskan samarbetar med flera aktörer för att samordna vĂ„rden. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor upplever samarbetet med olika professioner inom den kommunaliserade hemsjukvĂ„rden. Ă
tta distriktssköterskor i fyra norrbottniska kommuner intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fem kategorier; Bristen pÄ riktlinjer i en ny organisation, AnvÀndning av olika datasystem komplicerar det dagliga arbetet, Bristande kommunikation pÄverkar arbetet i hemsjukvÄrden, Arbeta tillsammans med patienten i fokus och Tiden Àr av betydelse för att kunna samarbeta. Resultatet visar att distriktssköterskor upplevde att samarbetet i den kommunaliserade hemsjukvÄrden var bristande nÀr det fattas tydliga riktlinjer och rutiner.
Politisk opinionsbildniing i gymnasieskolan - en kvalitativ undersökning bland Göteborgs gymnasieskolor
Titel Politisk opinionsbildning i gymnasieskolanFörfattare Marcus TapaninenKurs InterdisciplinÀr C-uppsats, Medie- ochkommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin VÄrterminen 2010Handledare Jan StridSyfte Att undersöka hur den politiska opinionsbildningen i Göteborgs gymnasieskolor ser ut, samt undersöka hurregelverket kring bemötandet av politiska partier ser ut föratt kunna ge riktlinjer för hur man som lÀrare skall agera nÀr man sjÀlv kommer i kontakt med dessa frÄgor.Metod Kvalitativa intervjuer med fem rektorer för gymnasieskolor iGöteborg.Huvudresultat Resultatet visar att skolorna bedriver ett aktivtdemokratiarbete med ett deltagardemokratiskt perspektiv ochlÄter politiker komma till tals inom den verksamhet somskolan bedriver. Det visar ocksÄ att det finns en störreklarhet bland skolledningen vad det Àr för regler som gÀllerkring detta till skillnad frÄn den rapport som kom frÄnUtbildningsdepartementet i februari 2010. Hur den politiskaopinionsbildningen sker inför valet 2010. Samt undersöktvilka regler man som framtida lÀrare har att gÄ efter och serhur dessa riktlinjer appliceras ute i den verksamheten..
InformationssÀkerhet och mobila enheter
Mobila enheter sÄsom bÀrbara datorer, avancerade handdatorer och mobiltelefonerblir allt vanligare i organisationer. Tidigare har informationssÀkerhet byggts upp föratt skydda organisationer frÄn attacker utifrÄn, men nu mÄste man Àven skyddaorganisationen inifrÄn. Detta för att enheter tas ut ur organisationen och utsÀtts förandra, möjligt farliga miljöer. För att sedan pÄ nytt föras in i organisationensnÀtverk. BasnivÄ för informationssÀkerhet, BITS Àr riktlinjer framtagna avKrisberedskapsmyndigheten.
VÀrmland - frisklÀn eller risklÀn : Vilket ansvar tar VÀrmlands kommuner i alkholfrÄgor
Detta Àr en studie som undersöker om vÄra politiker tar ansvar för vad man beslutar om.Fyra kommuner i VÀrmland, Karlstad, Grums, Filipstad och Storfors har granskats utifrÄn sin verksamhet kopplad till VÀrmlands ansvar.GenomgÄng har gjorts av ansökningar om medel hos LÀnsstyrelsen samt av rapporter till LÀnsstyrelsen om vad man gjort för erhÄllna medel.Parallellt har granskning skett i kommunernas offentliga handlingar av policyprogram, riktlinjer för serveringstillstÄnd eller annat kopplat till barn, unga och unga vuxna i relation till alkohol och andra droger för att se om policyprogram eller riktlinjer har Àndrats eller reviderats under perioden 2002 ? 2006/2008.De insamlade resultaten Àr inte entydiga utan visar pÄ skillnader kommunerna emellan. Skillnader finns i prioriteringar, tidsaspekter och bredd pÄ frÄgorna.HuvudfrÄgan Àr om VÀrmland utifrÄn föreliggande redovisning kan sÀgas vara ett frisklÀn eller ett risklÀn.Svaret Àr inte klart och entydigt men pekar mot att VÀrmland Àr mer ett frisklÀn Àn ett risklÀn..
Sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus
BakgrundSedan 1950-talet har meticillinresistenta Staphylococcus aureus orsakat stora problem inom hÀlso- och sjukvÄrden och Àr idag en av de vanligaste vÄrdrelaterade infektionerna som skapar stort lidande. Basala hygienrutiner Àr den enskilt viktigaste ÄtgÀrden för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskan kan uppleva oro och rÀdsla vid omvÄrdnad av patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Detta kan pÄverkas av hennes kunskap och tidigare erfarenheter.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus.MetodEn kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En halvstrukturerad intervjuguide anvÀndes som stöd vid intervjuerna.