Bolagsledningen har ofta bättre insikt i bolaget än någon annan, de kontrollerar verksamheten och har kontroll över villkoren för de transaktioner bolaget vidtar. Samtidigt riskeras att de sätter sina egna intressen framför bolagets. Det har därför länge antagits att bolagsföreträdarna omfattas av ett sysslomannaliknande ansvar som medför en plikt att vara lojal mot bolaget och att sätta bolagets intresse framför sitt eget. Flera aktörer har ett intresse i att bolagsledningen även agerar i enlighet med denna lojalitetsplikt. Frågan är dock vilka lojalitetsplikten avser att skydda och vilka som kan göra sin rätt gällande då bolagsföreträdarna brutit mot lojalitetsplikten.

Bakgrund: De båda yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult har utvecklats olika i Sverige under 1900-talet och idag arbetar branschorganisationerna för att skapa en medvetenhet om de två yrkesrollerna. Det verkar inte vara helt klart för alla vad som skiljer en revisor och en redovisningskonsult åt. Detta blir uppenbart då ekonomijournalister blandar ihop begrepp som ?revision? och ?redovisning? och att de yrkesaktiva inom redovisningsprofessionen kallas ?revisorn?. Det diskuteras i debatten om yrkesrollerna huruvida om redovisningskonsultens yrkesroll kommer att närma sig revisornsSyfte: Huvudsyftet med studien är att tydliggöra yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor med avsikt att bidra till ökad förståelse för distinktionen mellan dem.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna.

Väsentlighetsbedömningen ses som en grundsten vid revision och är viktig då den används genom hela revisionsprocessen samt styr alla revisorns beslut. Begreppet väsentlighet är teoretiskt väldefinierat men då det endast finns riktlinjer för hur väsentlighetsbedömning ska genomföras finns det utrymme för revisorns egna bedömningar. Att revisorerna får göra egna bedömningar kan leda till olika beslut gällande väsentlighetsbedömning då revisorer har olika preferenser. Olika preferenser kan leda till olika väsentlighetsbedömningar vilket i sin tur kan leda till problem. Efter följande problem kom vi fram till att vår frågeställning skulle baseras på vilka skillnader och likheter som kan uppstå vid en väsentlighetsbedömning vid en revision.

Syfte: Att redogöra för ett antal av den nuvarande revisionspliktens effekter. Att diskutera lämpligheten och effektiviteten med att revisorer är ålagda uppgifter för att begränsa ekonomisk brottslighet. Att undersöka hur stor inverkan revisorn har för att öka småföretagarnas incitament att vara laglydiga. Metod: Det metodologiska angreppssättet i examensarbetet har huvudsakligen varit abduktivt. Våra primärdata baserar sig på kvalitativa intervjuer genomförda med respondenter från våra utvalda intressenter.

1. TitelDen svenska bolagskoden ? Vad har den medförd för revisionernas profession?2. ProblemVåra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden?3.

När revisorer och allmänheten har olika uppfattningar om vad som är revisorns arbetsuppgifter och ansvar samt vad som är tillåtet enligt lagar och regler uppstår ett förväntningsgap. Förväntningsgapet är inget nytt fenomen utan har funnits lika länge som revisorsprofessionen. Däremot har orsakerna och storleken förändrats i takt med utvecklingen i näringslivet, samhället och revisorsprofessionen i sig. Områden där missuppfattningar ofta uppstår är kring hur mycket revisorn kan hjälpa sin klient med rådgivning, hur omfattande revisionen är och med vilken grad av säkerhet en revisor kan uttala sig om att allt står rätt till. I små och medelstora företag har den ekonomiska rådgivningen från revisorn en stor betydelse och det kan vara svårt att sätta klara gränser mellan revision och revisionsnära tjänster.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmälningsplikt som ålade revisorn skyldighet att vidtaåtgärder vid misstanke om brott och att under vissa förutsättningar göra anmälan till åklagareeller polis. Tidigare begränsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser däribland FAR och SRS motsatte sig förslaget då man ansåg att det var alltförlångtgående. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försämras och attde därmed inte skulle få tillgång till den information som är nödvändig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmälningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptäckas samt förebyggas.Vår huvudfråga i denna uppsats är enligt följande: Kan en revisor rimligen hålla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekämpning, och att vara en hjälpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen är attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmäla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen används kvalitativ metod då vi vill skapa oss djupare förståelse för vårfrågeställning.

Culpabedömningen- Revisorns skadeståndsansvar gentemot tredje man enligt ABL. För att skadeståndsskyldighet skall inträda krävs det att skadan tillfogas uppsåtligen eller av oaktsamhet genom överträdelse av ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordning. När det är frågan om det externa skadeståndsskyldigheten måste man visa att revisorn har varit culpös genom att ha överträtt någon bestämmelse som har till syfte att skydda aktieägare eller annan. När domstolen gör culpabedömning gällande revisorer är speciellt två rekvisit viktiga, 10 kap. 3 § ABL, gällande god revisionssed samt 10 kap. 30 § ABL som behandlar revisionsberättelser.

De senaste åren har värderingsmetoden värdering till verkligt värde blivit mycket kritiserad. Bland annat anses värderingsmetoden ge allt för stort utrymme för en företagsledning att manipulera de finansiella rapporterna. Uppsatsen behandlar därför hur väl företag följer upplysningskraven som de ska följa när de värderar tillgångar och skulder till verkligt värde enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS 13 (International Financial Reporting Standard) samt revisorns uttalande i revisionsberättelsen gällande företagens efterlevnad av upplysningskraven. Detta görs för att studera om upplysningskraven efterföljs och i de fall då företagen inte följer upplysningskraven huruvida revisorn gör ett modifierat uttalande i revisionsberättelsen. Urvalet för studien är samtliga företag noterade på Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Stockholm, inom skogs-, fastighets- och banksektorn år 2012 och år 2013.

För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år.

Diskussionerna om ?granskning? av miljö- och hållbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrågan ökar angående bestyrkta hållbarhetsredovisningar. Detta på grund av de ökade kraven från organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmärksamheten riktas mot såväl företagens samhällsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.Det finns en pågående forskningsdebatt som grundar sig på struktur kontra bedömning i revisionsprocessen.

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

Företagsförvärv är i dagens samhälle vanligt förekommande när företag har som målsättning att växa. Det finns en del tidigare forskning kring detta området, däremot finns det inte lika mycket forskat kring aktiva aktörer vid förvärvsprocessen. Vi har valt att inrikta oss på en specifik aktör i denna studien, revisorn. Detta för att revisoryrket kan innebära flera olika roller och arbetsuppgifter, till exempel revisorn som granskare, revisorn som rådgivare samt en roll där revisorn har en legitimerande funktion. I denna studie är det framförallt revisorn som rådgivare som behandlas och det vi vill undersöka är var i förvärvsprocessen revisorn är delaktig samt vad den då bidrar med.Syftet med denna studie är att öka förståelsen för processen vid ett företagsförvärv samt vad revisorn bidrar med i denna.I denna studie har fem fallstudier genomförts där semistrukturerade intervjuer har gjorts med revisorer som har eller har haft koppling till företagsförvärv.

Syftet med vår uppsats har varit att utreda om revisorns roll har förskjutits från ?client focus? mot ?public interest?. Vi har också tagit reda på vad revisorerna tycker om sin nya roll. ?Client focus? innebär att revisorerna utför tjänstejobb, de måste vara måna om sina klienter, dessa har rätt att byta revisor vid missnöje.