Syfte: Syftet Àr att undersöka vad som pÄverkar att smÄbolag försÀtts i konkurs utifrÄn en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhÀmtat data frÄn Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt pÄverkar att smÄbolag gÄr i konkurs Àr att de likvida medlen tar slut och att detta uppmÀrksammas i ett för sent skede. Dessutom Àr kunskap en viktig variabel. Vi kan dÀremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för smÄbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sÀnkningen av aktiekapitalkravet har nÄgon inverkan pÄ antalet konkurser för smÄbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som Àr applicerbar för smÄbolag, studien har Àven lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag pÄ vidare forskning Àr att genomföra samma studie men utifrÄn andra yrkesrollers perspektiv. Det vore Àven intressant att forska kring vilken yrkesroll som Àr mest lÀmpad att hantera konkurser i framtiden. .

Syftet med vÄr uppsats Àr först att ur revisorns perspektiv göra en jÀmförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. DÀrefter görs en analys av vilken utveckling som kan förvÀntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning..

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar Àr att undersöka och rapportera om bolagets rÀkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fÄtt allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förvÀntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar Àr har uppstÄtt. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstÄr ett förvÀntningsgap mellan revisor och klient..

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka varför revisorn inte upptÀcker fel i företaget i rÀtt tid. Med rÀtt avses den tiden dÄ felen fortfarande kan ÄtgÀrdas och inte orsakar nÄgon större skada för bland annat företagets intressenter sÄ som aktieÀgare, bank, leverantörer med mera. Att upptÀcka fel i rÀtt tid Àr av stor betydelse, i alla fall i de större företagen för att förebygga att en sÄ kallad skandal uppstÄr.Uppenbarligen finns det fel i företag och den som har det yttersta ansvaret för felen Àr företagsledningen och inte revisorn som mÄnga förmodar. Revisorn kan inte heller granska hela företaget utan mÄste i ett tidigt skede rikta in sin granskning mot omrÄden dÀr risken för fel Àr som störst. Företagsledningen har ocksÄ ett ansvar för att den interna kontrollen fungerar vÀl.

The purpose of this essay is to examine if the judgments of accountants differ, in different cases, between the old and the new law. The method we used to investigate the differences was a combination of experimental and non experimental. Our analysis is based on a survey investigation with ten cases. These cases are produced from a model in which the accountant tests his independence. The survey was sent by mail to about a hundred accountants.

Revisorer upprÀtthÄller en viktig funktion som oberoende partisk bedömare av företags information som regleras genom lagar och förordningar. Revisorns huvudsakliga uppgift kan beskrivas att fungera som en kvalitetssÀkrande lÀnk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberÀttigade. Med hjÀlp av revision kan information som redovisningsskyldiga lÀmnar ut erhÄlla en ökad trovÀrdighet för de redovisningsberÀttigade nÀrmare bestÀmt intressenterna kopplade till informationen. Revisorers tillvÀgagÄngssÀtt för att genomföra denna kvalitetssÀkring kan variera och har debatterats. Ett inslag Àr att revisorer varit en del av problematiken till följ av kriser och krascher pÄ grund av att dom torde ha upptÀckt felaktigheter och rapporterat detta som i sin tur kunde ha varit förebyggande för incidenterna.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

NÀr det finns en skillnad mellan vad revisorn förvÀntas utföra och vad revisorn tillhandahÄller uppkommer ett förvÀntningsgap. Detta förvÀntningsgap Àr ingen ny företeelse och Ànda sedan dess uppkomst har revisionsprofessionen vidtagit olika ÄtgÀrder för att minska gapet. En ÄtgÀrd Àr den revisionsstandard som FAR införde Är 2004 som innebÀr att uppdragsbrev ska upprÀttas mellan revisor och klient inför varje revisionsuppdrag. Uppdragsbrevet tydliggör revisorns arbetsuppgifter, revisionens syfte samt vardera parts ansvar i revisionsuppdraget. Med utgÄngspunkt i teorier om förvÀntningar, agentteori samt institutionell teori, Àr syftet med uppsatsen att förklara hur införandet av uppdragsbrevet har pÄverkat förvÀntningsgapet mellan revisor och klient.

Sverige var det nÀst sista landet i den Europeiska Unionen med att avskaffa lagstadgad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Denna lagförÀndring trÀdde i kraft den 1 november 2010 som en reaktion pÄ förslaget presenterat i Statens Offentliga Utredningar 2008:32. FörÀndringen innebar att smÄ aktiebolag som inte överskrider mer Àn ett av tre grÀnsvÀrden stÀlls inför ett val som tidigare inte varit möjligt, vilket Àr om de ska anlita en revisor som granskar de Ärliga rÀkenskaperna eller ej. Syftet med denna studie Àr att utreda vad smÄföretagarna anser att en revision bidrar med för vÀrde till ett företag. Hur resonerar smÄföretagare nÀr de gör detta val samt vilka skÀl har haft en avgörande roll i deras beslut? Och hur upplever de att deras val har pÄverkat bemötandet frÄn omgivningen?Ett försök till att fÄ en mer trÀffsÀker aspekt av problemet var att endast undersöka företag som var aktiva innan lagförÀndringen, dÄ de borde har mer insikt om vad revisionen tillför ett mindre företag eftersom de har en referenspunkt sedan tidigare att utgÄ ifrÄn.

Enrons kollaps Är 2001 aktualiserade frÄgan om revisorns oberoende. Ett Àmne som till stor del utgör sjÀlva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men Àven svenska, regelverk. Dessa reglementen Äsyftar att sÀkerstÀlla revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari Är 2002.

Syfte: Denna uppsats har för avsikt att att med utgÄngspunkt i rÀttsfallen NJA 1987 s 692 samt NJA 2001 s 878 och med hjÀlp av skadestÄndslagen klargöra i vilken omfattning som revisorn Àr skadestÄndsansvarig för ren förmögenhetsskada gentemot tredjeman. Metod: Den metod som anvÀnds i uppsatsen Àr traditionell juridisk metod för att hantera de rÀttskÀllor som anvÀnds som grund för uppsatsen. De rÀttskÀllor som framför allt anvÀnts i uppsatsen Àr lagstiftning, praxis och doktrin samt vetenskaps- och branschartiklar inom det aktuella omrÄdet. Slutsatser: Revisorns skadestÄndsansvar i utomobligatoriska förhÄllanden kan anses vara högst oklart, bland annat eftersom SkL 2 kap 2 § stÀller krav pÄ att brott förelegat vid ren förmögenhetsskada, men samtidigt visar praxis och doktrin pÄ att skadestÄndsansvar, trots brist pÄ brottslig handling, ÀndÄ kan komma att bli aktuellt. Kone-fallet Àr ett sÄdant rÀttsfall dÀr HD formulerade en rÀttsregel vars innebörd Àr att intygsutfÀrdare kan anses vara skadestÄndsansvariga gentemot tredjeman dÄ tredjeman haft anledning att lita pÄ den avgivna informationen, vilket innebÀr att intygsavgivare, som ska ha insett att det avgivna intyget kunde komma att anvÀndas av flera personer och olika ÀndamÄl, kan bli skadestÄndsansvariga i utomobligatoriska förhÄllanden.

Studiens syfte Àr att undersöka förskoleklassens funktion, Àr det skola eller inte? Vad har femÄringar för tankar och förvÀntningar om att börja förskoleklassen samt hur upplever sexÄringar verksamheten? Undersökningen utförs utifrÄn hermeneutisk ansats och metodval Àr semistrukturerade intervjuer. Anledningen till valet av metod Àr att fÄ en djupare och nyanserad information inom forskningsomrÄdet. Studien visar att femÄringarna upplever en positiv förvÀntan över att börja förskoleklassen. De tycker att det ska bli spÀnnande och roligt att fÄ byta verksamhet och trÀffa nya vÀnner.

En mycket vanlig arbetsuppgift för mÄnga revisorer Àr att revidera, vilket gÄr ut pÄ att bedriva kontroll, granska och ge rÄdgivning i klientens nÀringsverksamhet. För att revisorn skall kunna revidera ett företag behöver han/hon ha tillgÄng till företagets alla rÀkenskaper och annan intern företagsinformation. Detta gör att revisorn fÄr en djup insyn i företagets rörelse och Àven fÄr ta del av kÀnslig och hemlig information, som i fel hÀnder skulle kunna skada företaget. PÄ grund av detta har tystnadsplikten alltid varit en av revisorns viktigaste regel. Den 1 januari 1999 infördes Àndringar i Aktiebolagslagen som innebÀr att revisorn har anmÀlningsskyldighet nÀr han misstÀnker ett ekonomiskt brott.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll pÄ LÀnsstyrelsen i KronobergslÀn. Den nya rollen Àr ett utökat chefskap som Àr en del av en omorganisering. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna pÄverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap lÀngre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har anvÀnds. Metoden som anvÀnts Àr frÀmst intervjuer.

Denna studie undersöker hur ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag ser pÄ relationen med revisorn, förhandling och andra interaktioner inom ramen för denna relation. PÄ senare tid har revisorns grundlÀggande roll som granskare tonats ned till fördel för en mer rÄdgivande och analytisk roll. En flexibel tolkning av redovisningsstandarder bidrar till att en förhandling eller diskussion kan komma att ske mellan revisor och klient. Förhandling mellan företagsledning och revisor har konstaterats vara frekvent förekommande i stora utlÀndska företag. Vidare visar forskning att förhÄllanden, sÄ som relationen mellan företagsledning och revisor, kan ha en betydande pÄverkan för resultatet av sÄ vÀl förhandlingar som diskussioner.