SammanfattningStudien undersöker hur revisionsanstrÀngningen hos företag pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, pÄverkas under hög ? respektive lÄgkonjunktur genom att undersöka faktorerna:Komplexiteten hos företagRisken hos företag Revisorns erfarenhet Studien undersöker revisionsanstrÀngningen genom revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjÀra regressioner har anvÀnds för att nÄ resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsÄr var komplexitet signifikant, revisorerna ansÄg att utlÀndska dotterföretag var en faktor som pÄverkade revisionsanstrÀngningen hos företag pÄ Small ? och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lÄgkonjunktur.

A1204De senaste Ärens redovisningsskandaler som intrÀffat i USA har gett upphov till ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act, som syftar till att ÄterstÀlla investerarnas tilltro för finansmarknaden. Sarbanes-Oxley Act gÀller för alla bolag noterade pÄ amerikansk börs och pÄverkar dÀrmed svenska revisionsbolag som reviderar nÄgot av dessa bolag. Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 anger ett förbud för ett revisionsbolag att utföra icke-revisionsrelaterade tjÀnster till ett bolag som revisionsbolaget samtidigt reviderar. Den nuvarande svenska revisorslagen faststÀller inte ett sÄdant direkt förbud. DÀrigenom skapas intressanta frÄgestÀllningar om eventuella konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 för svenska revisionsbolag och om det kan resultera i en ökning av revisorns oberoende i Sverige.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur smÄ Àgarledda företag ser pÄ sin revisor och revisionen som utförs. Problemformuleringen har besvarats genom nio personliga intervjuer. Vi har kommit fram till att smÄ företag har en dÄlig bild av vad revisorns arbete innebÀr. De Àr medvetna om att de mÄste revideras och tycker att det Àr en trygghet att bli reviderade, men de vet inte vem revisionen och revisionsberÀttelsen Àr till för..

1987 presenterade Bruntlandkommissionen sin rapport ?VÄr gemensamma framtid?, denna har givit ett stort bidrag till utvecklingen inom hÄllbar utveckling. Kommissionen definierade varaktig, uthÄllig utveckling pÄ följande sÀtt: ?en utveckling som tillfredstÀller dagens behov utan att inskrÀnka pÄ kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov?. Vad som menas Àr att vi endast kan fÄ till stÄnd en varaktig hÄllbar utveckling genom att vi skyddar miljön.

NÀr revisionsplikten avskaffas för smÄ företag förvÀntas ekonomirevisorerna fÄ en mer rÄdgivande roll. Ett bredare tjÀnsteutbud som innefattar tjÀnster inom miljöfrÄgor kan vara ett sÀtt för revisionsbyrÄerna att bli mer konkurrenskraftiga. Författarna vill undersöka vilken uppfattning om framtiden som finns bland revisorer och revisionsbyrÄer, och om de tror att kompetens inom miljöomrÄdet kommer att krÀvas för deras yrke. Idén till uppsatsen uppkom genom kontakt med projektet Miljöengagerade revisorer (MER) som utvecklar verktyg för effektivisering av företagens resursutnyttjande. Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera revisorernas syn pÄ deras framtida yrkesroll och om denna kommer innefatta miljöfrÄgor samt vilka risker som finns med att inte uppmÀrksamma dessa frÄgor. Denna uppsats kÀnnetecknas av en kvalitativ undersökningsmetod och empirin Àr insamlad genom semi- strukturerade intervjuer med fem revisorer.

I Sverige har vi en RevisorsnÀmnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det Àr ocksÄ denna nÀmnd som delar ut pÄföljder dÄ revisorer handlat i strid mot yrkesmÀssiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie frÄn 2010 fram till att det Àr professionalismen som Àr viktigast i RevisorsnÀmndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skÀrpts genom nya lagar och krav pÄ revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera RevisorsnÀmndens disciplinÀrenden idag för att se om nÄgot har förÀndrats.

I alla dagens företagsformer mÄste det dÀr Àgarens ansvar Àr begrÀnsat stÀllas sÀrskilda krav över hur resultat och stÀllning redovisas utÄt för företaget. Företagets olika intressenter mÄste inneha ett förtroende för den information som företaget lÀmnat om sin ekonomiska situation samt Àven pÄ förvaltningen. Ansvaret för detta ligger hos styrelse och VD pÄ företaget. Revisorns roll Àr dÀrmed att kvalitetssÀkra den information som företaget lÀmnat. Det finns lagregler för revision och hur den skall utföras, dessa regler Àr olika för olika företagsformers förvaltning, redovisning och bestÀmmelser, om vilket typ av information som skall lÀmnas om den ekonomiska situationen.

I detta konstn?rliga arbete unders?ks hur funktionsanalys kan anv?ndas som verktyg i en interpretationsprocess. Giovanni Bottesinis stycke Reverie f?r kontrabas och piano funktionsanalyseras och analysen anv?nds f?r att ge f?rfattaren en st?rre medvetenhet om stycket. Stycket interpreteras sedan, f?rst teoretiskt och sedan praktiskt, informerat av funktionsanalysen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka huruvida revisorer, frÄn befattning revisorsassistent till delÀgare, pÄ revisionsbyrÄer i Sverige upplever att arbetsplatsen Àr hierarkisk samt hur de stÀller sig till den hierarkiska strukturen. Vidare Àr syftet att undersöka huruvida hierarkin pÄverkar revisorns professionalism. Metoden har en kvantitativ inriktning med en deduktiv ansats. Examensarbetet bestÄr av Ätta hypoteser. Information till studien samlades in genom en webbenkÀt.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar Àr att undersöka och rapportera om bolagets rÀkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fÄtt allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förvÀntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar Àr har uppstÄtt. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstÄr ett förvÀntningsgap mellan revisor och klient..

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar Àr att undersöka och rapportera om bolagets rÀkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fÄtt allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förvÀntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar Àr har uppstÄtt. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstÄr ett förvÀntningsgap mellan revisor och klient..

Det förekommer skilda resultat frÄn tidigare studier kring revisionens inverkan pÄ kreditgivningsbeslutet. Det Àr dock ett faktum att revision utgör en viktig funktion genom att det sker en oberoende kontroll av företaget. FrÄgan Àr dÄ vilken roll revisionen och revisorn har vid kreditgivning?Studien som gjorts syftar till att förstÄ kreditgivares behov och dÀrför har ett kvalitativt angreppssÀtt anvÀnts. MÄlet Àr att uppsatsen ska kunna fungera som underlag för olika intressenter i kreditgivningsprocessen.

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motĂ„tgĂ€rder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillrĂ€ckligt, sĂ„ ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn fĂ„r Ă€gna sig Ă„t Ă€r revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall Ă€ven sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband Ă€r sĂ„dan verksamhet som ryms inom revisorns kĂ€rnkompetens.Trots att inga förbud lĂ€ngre finns i lagen, sĂ„ Ă€r vissa verksamheter inte tillĂ„tna.

De senaste Ären har vikten av en trovÀrdig finansiell rapportering av hög revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité sÀkerstÀlls genom att besluta om gemensamma regler och principer för revisionsbyrÄer. Intresset av revisionen Àr olika och sÄledes finns olika syn pÄ syftet med revisionen och vad den bör innehÄlla. Tolkningsskillnaderna gör att hög revisionskvalité upplevs olika. Syftet med vÄr undersökning Àr att förklara ?hög? revisionskvalité utifrÄn revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn. En kvantitativ ansats har anvÀnts och utifrÄn teorin har sex hypoteser skapats.