Enrons kollaps år 2001 aktualiserade frågan om revisorns oberoende. Ett ämne som till stor del utgör själva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men även svenska, regelverk. Dessa reglementen åsyftar att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari år 2002.

Syfte: Denna uppsats har för avsikt att att med utgångspunkt i rättsfallen NJA 1987 s 692 samt NJA 2001 s 878 och med hjälp av skadeståndslagen klargöra i vilken omfattning som revisorn är skadeståndsansvarig för ren förmögenhetsskada gentemot tredjeman. Metod: Den metod som används i uppsatsen är traditionell juridisk metod för att hantera de rättskällor som används som grund för uppsatsen. De rättskällor som framför allt använts i uppsatsen är lagstiftning, praxis och doktrin samt vetenskaps- och branschartiklar inom det aktuella området. Slutsatser: Revisorns skadeståndsansvar i utomobligatoriska förhållanden kan anses vara högst oklart, bland annat eftersom SkL 2 kap 2 § ställer krav på att brott förelegat vid ren förmögenhetsskada, men samtidigt visar praxis och doktrin på att skadeståndsansvar, trots brist på brottslig handling, ändå kan komma att bli aktuellt. Kone-fallet är ett sådant rättsfall där HD formulerade en rättsregel vars innebörd är att intygsutfärdare kan anses vara skadeståndsansvariga gentemot tredjeman då tredjeman haft anledning att lita på den avgivna informationen, vilket innebär att intygsavgivare, som ska ha insett att det avgivna intyget kunde komma att användas av flera personer och olika ändamål, kan bli skadeståndsansvariga i utomobligatoriska förhållanden.

En mycket vanlig arbetsuppgift för många revisorer är att revidera, vilket går ut på att bedriva kontroll, granska och ge rådgivning i klientens näringsverksamhet. För att revisorn skall kunna revidera ett företag behöver han/hon ha tillgång till företagets alla räkenskaper och annan intern företagsinformation. Detta gör att revisorn får en djup insyn i företagets rörelse och även får ta del av känslig och hemlig information, som i fel händer skulle kunna skada företaget. På grund av detta har tystnadsplikten alltid varit en av revisorns viktigaste regel. Den 1 januari 1999 infördes ändringar i Aktiebolagslagen som innebär att revisorn har anmälningsskyldighet när han misstänker ett ekonomiskt brott.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Auditing has long existed and it was in 1899 that the first Swedish organization for accountants SRS, Swedish Audit Society, was created and in 1923 that FAR, Association of Chartered Accountants, was formed. It was after the Kreuger crash in the 1930s that authorized auditors had their breakthrough. After the crash the accounting profession has endured fierce criticism when the audit was flawed and it was during this period that authorized auditors became more widespread, the concept was developed independently and the importance of auditor independence became evident.We have in our paper therefore chosen to focus on auditor independence and to make that it requires the independence to relate to something. Therefore we have chosen to focus on the interaction between the auditor and the client. To explain what independence means we have used the analysis model, the expectation gap and communication, and explain what the audit entails and what tasks the auditor has.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Diskussionen om revisorers oberoende är idag mycket aktuell. På grund av bland annat Enron ? skandalen har oberoendefrågorna aktualiserats ytterligare. Från och med 1 januari 2002 har en lagstiftad analysmodell införts som syftar till att revisorn inför varje uppdrag tvingas ta ställning till olika oberoendehot. Denna analysmodell lämnar dock i vissa fall utrymme för revisorns egna tolkningar och därmed kan den uppfattas olika mellan olika revisorer.

Bakgrund: Revisionshistorien har präglats utav många skandaler där företag gått i konkurs, vilket lett till förståelsen att det är svårt att kunna förutse konkurser. Efter varje oväntad konkurs har det kommenterats om ?vart var revisorn??. Svaret på detta har varit att lösa det hela med mer revision. Varje skandal har fört oss till den revision som råder idag och till en ökad betydelse av revisorns roll.

Vad revision innebär är idag inte lagstadgat. Det definieras av FAR som ?att kritiskt granska, bedöma och ge utlåtande om redovisning och förvaltning? (FARs revisions-bok, 2000). Det finns däremot rekommendationer som styr revisorns arbete. Dessa rekommendationers innebörd är dock något allmänheten inte har någon större kännedom om.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

I samband med den stora Enron-skandalen i USA, då företagets revisor hjälpte till att undangömma stora skulder från dess aktieägare, blossade än en gång debatten om revisorers oberoende upp. Några av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta påverkar revisorns oberoende är storleken på arvodet, längden på revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vår studie kartlägger vi andelen utfärdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gången erhållit en GC-varning är mer benägna att byta revisor än andra finansiellt stressade företag som inte erhållit någon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag är mindre benägna att byta revisor om de haft sin revisor under en längre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfärdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gått i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode än de revisorer som inte utfärdar någon varning.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Independence Standards Board har identifierat revisorernas nära relation med klienten som ett av fem hot mot revisorns oberoende. Dock är en ingående kännedom om klienten nödvändig för att revisorn ska förstå klienten tillräckligt bra och för att kunna planera och genomföra en effektiv revision. Oavsett hur relationen mellan klienten och revisorn ser ut, uppstår situationer då parternas rapporteringsmål är väsentligt olika vilket kan försätta parterna i en situation där de tvingas förhandla med varandra. Dessa förhandlingar är en ständigt pågående process och har en stor genomslagskraft i revisionen. Vid förhandlingar blir relationen mellanrevisorn och klienten ett bekymmer eftersom revisorn riskerar att identifiera sig med sin klient och därmed bli mer benägen att kompromissa om klienternas redovisnings- och rapporteringsval.

Bolagsstyrning handlar om hur bolag som inte leds av sina ägare ska drivas med ägarnas intresse främst. Många regelsamlingar har uppkommit under de senaste decennierna, regelsamlingar som syftar till att minska de intressekonflikter som kan uppkomma mellan företagsledare och ägare. Från och med 1 juli 2005 tillämpas Svensk kod för bolagsstyrning av aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen med ett marknadsvärde över tre miljarder kronor. De flesta bolag har varit positiva till Svensk kod för bolagsstyrning och det har därför kommit en revidering av bolagskoden, vilken kommer att tillämpas på de mindre börsnoterade bolagen från och med den 1 juli 2008. Studier har visat att bolag kommer att rådfråga sina revisorer vid implementeringen av den reviderade bolagskoden och vi har därför valt att i vår studie fånga upp revisorns syn på den reviderade bolagskoden.

Revisorers roll har utvecklats genom tiden, från att ta hand om bolagets räkenskaper och gekonsulttjänster till sina kunder till att idag endast granska väsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att revisorn som enoberoende part granskar bolagets årsredovisning och bokslut i syfte att fastställa omredovisningen ger en rättvisande bild av företaget till externa intressenter såsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen är att undersöka hur förväntningsgapet mellan småföretagare ochrevisorer ser ut. Vi har även tänkt ge förslag på hur förväntningsgapet kan minska samt få enuppfattning om vad det var som förorsakade förväntningsgapet, som till slut kan hjälpa oss attuppnå en bättre förståelse på problematiken. För att åstadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre revisorer och två ägare till två småföretag.Vår slutsats är att småföretag har bristande kunskap om vad revisorers uppgift och roll innebär.Exempel på deras bristande kunskap är att revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets räkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha påverkan på förväntningsgapets uppkomst.