Under 1900-talet ökade intresset i betydande utsträckning för företags internationalisering. Internationalisering av ett företag är dock inte en helt lätt process vilket innebär att företag ger sig ut på en ofta okänd marknad. Marknader kan te sig olika, exempelvis beroende på vilket land man etablerar sig i och vilken bransch man är verksam inom. En förståelse för marknaden möjliggör en minskad osäkerhet och en effektivare verksamhet för företag.Utifrån insamlad information utformades en föreställning om att. informella institutioner kan utgöra ett hinder vid utlandsetablering och sättet företag hanterar dessa hinder är med hjälp av mutor.

Sammanfattning Bakgrund: Sedan 1988 har det i Sverige varit lagstadgad revision för alla aktiebolag. Denna revision innefattar både räkenskapsrevision och förvaltningsrevision. Enligt en svensk utredning om den lagstadgade revisionen för alla bolag är det föreslaget att förvlatningsrevisionen skall avskaffas helt. Om denna tas bort försvinner även revisorns uttalande om att bevilja styrelse och vd ansvarsfrihet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ledningens inställning och nytta av förvaltningsrevisionen samt att utreda ifall även ledningen främjas, genom en förbättrad och smidigare relation till ägarna, av förvaltningsrevisionen.Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har en internetbaserad enkät med en kvantitativ insamlingsmetod använts. Denna undersökning har skickats via mail till styrelse och vd genom ett tillgänglighetsurval.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitetTitel: Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? ? En kvalitativ studie i ÖrebroUtgivningsår: 2011Författare: Sara Sjöström och Mikaela WallinHandledare: Kerstin Nilsson1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan på 1600-talet var revision vanligt i Sverige. På 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmärksammans alltmer. Bland de åtgärder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet märks bland annat införandet av revisorers anmälningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste åren.

Bakgrund: Syftet att införa IFRS i EU var för att tillgodose kapitalmarknaden. IFRS harutvecklats till ett globalt redovisningsspråk, men reglerna är inte fulländade, då utvecklingengår framåt. Noterade svenska bolag ska från år 2005, följa IFRS/IAS- förordningen ochtillämpa internationella redovisningsprinciper. Detta har medfört ökade krav på revisorerna,då IAS detaljerade regelverk ständigt förändras och är utformas för effektiva marknader,vilket har medfört att kraven på professionellt omdöme aldrig varit större.Problematik: Syftet med IAS 36/RR 17 är att säkerställa så att inte tillgångarna är redovisadetill ett för högt värde, då tillgången inte få tas upp till ett högre värde än dessåtervinningsvärde som antingen är det högsta av det verkliga värdet eller nyttjandevärdet avtillgången. Problematiken när det gäller nedskrivningar av tillgångar är att företagsledningenkan göra subjektiva bedömningar som leder till att företag redovisar till fördel för sig själva.Frågeställning: Vilken problematik kring regelverket IAS 36 nedskrivningar kan revisornställas inför? Vilka problem kan revisorn ställas inför gentemot företagsledningen dånedskrivningsbehov föreligger?Syfte: Syftet med undersökningen är att bestämma revisorns svårigheter gällandegranskningen kring nedskrivningsbehov av tillgångar samt vilken problematik som kan uppståmellan revisorn och företagsledningen.Avgränsning: Vår undersökning är ur revisorernas synvinkel.

Background: The audit has not always been as it is today. The first law requiring auditing was legislated in the Companies Act 1895. Many events have taken place in the audit history; among them was the Krueger crash, which affected the auditing profession hard in Sweden. This led to new recommendations and laws that would save the profession. Because of the events in the past, there are many who question the audit profession and discussions have been held regarding the auditor's independence and objectivity.

Revisorer utgår ofta från väsentlighetsbelopp när de ska fastställa vad som är väsentligt att granska i ett företag. Väsentlighetsbeloppet fastställs individuellt för varje företag som granskas. Revisionslagstiftningen reglerar inte beräkningen av väsentlighetsbelopp genom någon lag som beskriver hur beräkningen ska utföras. Det finns för stora skillnader, mellan företag och branscher, som påverkar vad som är väsentligt för att de ska kunna generaliseras till en allmän lag. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur revisionsbyråers struktur och revisorers erfarenhet påverkar beräkningen av ett väsentlighetsbelopp.

Vid värdering av omsättningstillgångar är varulagret en av de poster som orsakar de största värderingsproblemen. I handelsföretag är värdering av varulagret den post som på grund av sin storlek på ett väsentligt sätt påverkar företagets resultat och ställning. Därmed blir det viktigt att denna post ger en rättvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika värderingsmetoder att tillämpa för att fastställa varulagrets värde. Varje enskild värderingsmetod bygger på olika antaganden som därmed ger olika värdering av varulagret.  Då det är årsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en självklar del att också titta närmare på.

Ett företags finansiella rapporter och interna system ska granskas oberoende av en revisor och granskningen ska utmynna i en revisionsberättelse. För företag är det värdefullt att erhålla en ren revisionsberättelse då en oren skapar bekymmer för företaget, i form av misstro mot det från utomstående intressenter.Ämnet opinion shopping berör frågan om det är möjligt för företag att ?byta sig till? en önskvärd revisionsberättelse, och knyter samman dels företags incitament för att byta sig till en önskvärd revisionsberättelse samtidigt som det ifrågasätter revisorernas oberoende och revisionskvaliteten. Tidigare studier om opinion shopping har visat att motivet till det finns, men de flesta studier har kommit fram till att försök till opinion shopping misslyckas och efterföljande revisorer agerar oberoende.Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns indikationer att opinion shopping förekommer i Sverige. Ämnet har studerats främst i USA och på grund av skillnader mellan länderna är det intressant att undersöka den svenska revisionsmarknaden.

Revisorer skall ta hänsyn till många områden när de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskåren den allmänna uppfattning som finns inom gruppen angående vad som är ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar således revisionsbranschens egna värderingar och självkritik inom områden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som är att undersöka revisorns roll med hänsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare är syftet att se om revisorernas svar kan förklaras utifrån Ferdinand Tönnies teori om samhället och utifrån teorier om roller samt grupptillhörighet.

En revisors arbete regleras av en mängd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. År 1998 lade Aktiebolagskommittén fram ett förslag till ändring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att revisorer skulle ha skyldighet att anmäla brottsmisstanke till åklagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmälningsplikt vid misstanke om brott trädde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmälningsplikten trädde i kraft har revisorer fått ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. Förändringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten där revisorer sågs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 vilket betyder att mindre aktiebolag som uppfyller vissa kriterier inte längre behöver anställa en revisor. Enligt uppgifter från Bolagsverket är det en stor majoritet av de äldre aktiebolagen som väljer att behålla sin revisor medan det hos de nyregistrerade aktiebolagen är vanligare att inte ha en revisor.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mindre aktiebolag i valet att ha en revisor. Vi ska även undersöka vilka fördelar och nackdelar de mindre aktiebolagen ser med revision och om synen varierar beroende på om det är ett bolag som registrerades innan eller efter avskaffandet av revisionsplikten.Metod: I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med sju olika mindre aktiebolag.Resultat och slutsats: Samtliga bolag är allmänt positiva till avskaffandet av revisionsplikten och menar att majoriteten av mindre aktiebolag inte har ett behov av en revisor. Majoriteten av bolagen anser att revision är en bra kvalitetsgaranti gentemot ett bolags intressenter.

I fiktiv underhållning framställs revisorn ofta som en grå, tråkig man med ett stort intresse försiffror. Frågan är dock hur den faktiska bilden av revisorer ser ut?Revisionsbyråerna lägger i dag stor vikt vid att visa att de erbjuder mer än enbart revision. De villvisa att de är moderna företag som kan hjälpa sina klienter genom att erbjuda en mängd olikatjänster. Det är av stor vikt att revisionsbyråerna vet hur branschen uppfattas av klienter ochpotentiella medarbetare för att de skall ha möjlighet att informera och marknadsföra sig på bästasätt.

Title: The qualified audit report ? a study of Board of Director, Private Corporation and auditor?s impact.                      Seminar date: 31th of May, 2011Authors: Annika Jonasson & Emma SwanbergSupervisor: Andreas Jansson                Education: the Business Administration and Economics Programme      Course: Thesis, the Business, Administration and Economics Programme, 30 creditsKeywords: Qualified audit report, accounting, audit, auditor, board of directors private corporation, stakeholderBackground: It is important for the company's stakeholders to receive information what affects qualified audit report. The information is also important for the company?s management or owner in order to prevent qualified audit report. Board of directors (the ability to control the owners or management and provide critical resources), the management or owners (incentives to manipulate the annual report) and auditors (the ability to discover and report false financial statements) may have an impact why Swedish private corporations receiving qualified audit reports.  Purpose: The overall purpose is to examine why Swedish Private Corporation receives qualified audit reports.Methodology: In order to fulfill the purpose of our thesis a deductive approach is used.

Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, där Sverige är ett av få länder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekämpa ekonomisk brottslighet och att ge ägarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovärdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lämnar är granskad och anses tillförlitlig inför beslut.Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och få en förståelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar även till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna.Slutsats: Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstå.

Uppsatsen har till syfte att undersöka hur revisorerna anser att deras arbetssituation påverkats i och med analysmodellens uppkomst och om revisorerna anser att analysmodellen hjälper till att säkerställa oberoendet. Syftet uppfylls genom tre frågeställningar: 1. Hur upplever revisorerna arbetet med analysmodellen och vilka för och nackdelar leder den till? 2. Upplever revisorerna analysmodellen som ett hjälpmedel för att kunna agera oberoende eller är det en teoretisk modell som inte är praktiskt genomförbar? 3.