Väsentlighetsbelopp
en fallstudie av revisorers tillvägagångssätt vid beräkningen
Revisorer utgår ofta från väsentlighetsbelopp när de ska fastställa vad som är väsentligt att granska i ett företag. Väsentlighetsbeloppet fastställs individuellt för varje företag som granskas. Revisionslagstiftningen reglerar inte beräkningen av väsentlighetsbelopp genom någon lag som beskriver hur beräkningen ska utföras. Det finns för stora skillnader, mellan företag och branscher, som påverkar vad som är väsentligt för att de ska kunna generaliseras till en allmän lag. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur revisionsbyråers struktur och revisorers erfarenhet påverkar beräkningen av ett väsentlighetsbelopp. Närmare ville vi undersöka vilka skillnader som kan uppkomma i beloppet mellan olika revisionsbyråer och vad som föranlett dessa skillnader. För att kunna undersöka detta gjorde vi en fallstudie av fyra olika revisionsbyråer och revisorer. Som utgångspunkt i undersökningen utformade vi ett fiktivt företag där varje revisor på respektive revisionsbyrå fick beräkna väsentlighetsbeloppet. Vidare intervjuade vi revisorerna var för sig där de fick redogöra för tillvägagångssättet vid beräkningen. Vi fann att väsentlighetsbeloppet beräknas på olika sätt i olika byråer beroende på vilken struktur byrån har. Byråns struktur är också den tyngst vägande faktorn för beräkningen. Då byråns struktur är mekanisk har revisorns erfarenhet och kunskap väldigt liten påverkan på beräkningen av beloppet. I en organisk byrå däremot kan revisorn till väldigt stor grad påverka väsentlighetsbeloppet och förfarandet vid beräkningen. Vår undersökning indikerar också på att väsentlighetsbeloppet beräknas till ett lägre belopp i en mekanisk byrå än i en organisk byrå. Vi anser att detta kan bero på att de revisorer vi intervjuade var erfarna revisorer och att beloppet därmed blev högre i de organiska byråerna eftersom de själva var med och påverkade beloppets storlek.