Sammanfattning                         ?Förändringsarbete av arbetsmetod utifrån ledarperspektiv?Datum:                                           27 maj 2014Niva?:                                               Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution:                                   Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens HögskolaFörfattare:                                    Fredrick Posti 901205               Roza Otman 910525                 Titel:                                               ?Den Lyckade Förändringen - Förändring av arbetsmetod inom bank utifrån ett ledarperspektiv?Handledare:                                Angelina SundströmNyckelord:                                    Organisationsförändring, implementering av förändring, ledarskap, lyckat förändringsarbete. Frågeställning:                            Hur lyckades Sparbanken Rekarne med sitt förändringsarbete? Vilka bakomliggande faktorer var avgörande under förändringsarbetet?Syfte:                                              Uppsatsen syftar till att beskriva hur ledare inom bankverksamhet arbetar för att genomföra ett lyckat förändringsarbete.Metod:                                           Denna uppsats har studerat Sparbanken Rekarnes förändring av arbetsmetod på allexpeditionen. Undersökningen genomfördes av kvalitativ ansats för att skapa förståelse av ämnet.

Syfte: År 2005 antog EU en förordning som innebar att samtliga noterade bolag inom EU skulle tillämpa regelverket IFRS/IAS i sin koncernredovisning, detta i avseende att harmonisera redovisningen mellan olika länder. Istället för att som tidigare skriva av goodwill genom linjära avskrivningar, skulle nu goodwill bli föremål för nedskrivningsprövningar. Studien har genomförts med syfte att förstå hur ett företag hanterar problematiken med nedskrivningsprövningar av goodwill. Syftet skall besvaras utifrån följande problemformuleringar:Hur ser tillvägagångssättet ut för en nedskrivningsprövning av goodwill i det valda företaget?Hur hanterar företagsledningen standardens utrymme för subjektivitet?Hur ser revisorns roll ut vid företagets nedskrivningsprövning av goodwill? Metod: I den här studien använder vi oss av ett aktörssynsätt, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen.

Title: The auditors? choice of negotiation tactics with the client. Has a transformative leadership and self-efficacy any impact on the choice?Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor: Patrick Fransson, Sara EskilssonSupervisor: Jan SvanbergDate: 2015 - 05 Aim: Previous studies indicate different results regarding which tactic the auditor usually use in negotiations with the client. Therefore, this study describes factors that may affect the auditors choice of tactics, that not previously been explored in relation to the tactics that are examined in this study.

Sverige var det näst sista landet i den Europeiska Unionen med att avskaffa lagstadgad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Denna lagförändring trädde i kraft den 1 november 2010 som en reaktion på förslaget presenterat i Statens Offentliga Utredningar 2008:32. Förändringen innebar att små aktiebolag som inte överskrider mer än ett av tre gränsvärden ställs inför ett val som tidigare inte varit möjligt, vilket är om de ska anlita en revisor som granskar de årliga räkenskaperna eller ej. Syftet med denna studie är att utreda vad småföretagarna anser att en revision bidrar med för värde till ett företag. Hur resonerar småföretagare när de gör detta val samt vilka skäl har haft en avgörande roll i deras beslut? Och hur upplever de att deras val har påverkat bemötandet från omgivningen?Ett försök till att få en mer träffsäker aspekt av problemet var att endast undersöka företag som var aktiva innan lagförändringen, då de borde har mer insikt om vad revisionen tillför ett mindre företag eftersom de har en referenspunkt sedan tidigare att utgå ifrån.

Bakgrund: Debatten om revision är högaktuell med tanke på bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmärksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrågasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberättelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som påverkar revisionsberättelsens utformning. Vi frågar oss således om samband kan påvisas för dessa faktorer även i svenska mikroföretag.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera den orena revisionsberättelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberättelsens utformning.Metod: Studien är baserad på en kvantitativ insamling av material från 142 årsredovisningar från svenska mikroföretag.

Från 1918 och framåt har invandringsströmmen varit större än utvandringen i Sverige. Till följd av att invandringen har överstigit utvandringen de senaste 95 åren är detta en av faktorerna som har bidragit till folkökningen i Sverige. Den stigande folkökningen i Sverige har skapat en mer konkurrenskraftig arbetsmarknad, där efterfrågan av sysselsättning ökar men utbudet är begränsat. En del av de utrikes födda har haft svårighet att hitta sysselsättning under en längre period på grund av målgruppens begränsningar. För lösa denna problematik har flera invandrare startat eget företag.Flertal av invandrarföretagare har olika former av begränsningar exempelvis språkliga, juridiska och formella.

Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde ? något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007).

En revisor kan inta två roller som granskare och som rådgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lämnar en slutgiltig bedömning av företaget. Därutöver finns ytterligare en roll då revisorn är engagerad i klientföretaget och bistår med tilläggstjänster i form av rådgivning gällande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhället är dess oberoende och förtroende två viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyråns storlek anses ha en viss inverkan på detta. En revisors två roller kan beskrivas som en balansgång mellan dennes granskningsroll respektive rådgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kärnan för revisorsprofessionen samt dess grund.

Bakgrund och problemdiskussion: IFRS/IAS har antagits inom EU som en rad iharmoniseringen mellan nationella redovisningsrekommendationer. Standardensyftar till att skapa en mer neutral redovisning genom att bland annat införavärderingsregler till verkligt värde. Det har dock uppkommit kritik mot IFRS/IAS,som bland annat handlar om att standarderna är svårhanterliga och att användandetav verkligt värde är diffust.Problemformulering: Finns det en risk att fler företagsbubblor skapas genom de nyaredovisningsreglerna för koncerner (IFRS/IAS)? Vad är revisorns och bankens rollvid upptäckandet av företagsbubblor?Syfte: Syftet är att analysera om IFRS/IAS standarden ger en möjlighet att skapa flerföretagsbubblor samt revisorernas och kreditgivarnas ansvar vid identifiering avdem. Vi har en utredande ambition när det gäller att uppfylla studiens syfte.Avgränsning: Studien behandlar endast företag med revisionsplikt på en nationellnivå.

A1194I strävan efter en gemensam redovisningsstandard i hela världen har en rad standarder utarbetats. Det senaste tillskottet inom området är International Financial Reporting Standards (IFRS) 3, Business Combinations. Införandet av IFRS 3 innebär stora förändringar gällande koncernredovisning. En av dessa är att de gamla redovisningsreglerna angående goodwill, det vill säga avskrivningar i kombination med nedskrivningstest, inte längre är tillämpliga då avskrivningar på goodwill förbjuds. I stället skall goodwill nedskrivningsprövas minst en gång om året.Syftet med uppsatsen är att undersöka om övergången från avskrivningar i kombination med nedskrivningar till renodlade nedskrivningar kommer att påverka revisorernas arbete och om så är fallet, hur förändringen praktiskt kommer att se ut.

SAMMANFATTNINGGenom de skandaler som revisionsbranschen mött har ökande krav på branschen uppkommit. Det kan finnas risker i dagens samhälle som inte existerat eller varit aktuella tidigare men på grund av de förändringar som skett i samhället nu framträtt. Vi ville studera hur revisionsbyråerna förhåller sig till dessa samt hur de finner en väg att hantera dem. Studiens syfte var undersöka om det finns något aktivt arbete med att hantera de risker som är förknippade med accepterandet av klienter, det lyder:Syftet med vår uppsats är att studera om det finns ett aktiv arbete med Risk Management på revisionsbyråerna samt i så fall hur detta går till och vilka risker som de då främst vill undvika vid accepterande av klienter. Vi vill även studera hur revisionsbyråerna hanterar de risker som de väljer att acceptera.Då vi hade uppfattningen att det är ohållbart för revisionsbyråerna att inte på något vis hantera de risker de ställs inför föll det sig troligt för oss at de större byråerna aktivt arbetar med Risk Management.

Inledning: Revisorns främsta uppgift är att kontrollera företagens årsredovisningar. Detta görsför att olika intressenter skall få en rättvisande bild om hur företagets ekonomiskasituation ser ut. De främsta intressenterna är ägarna, kreditgivare, leverantörer ochkunder. Revisorernas arbetsuppgifter regleras av lagar och regler. Dessutom harbranschen sina egna yrkesetiska regler som definieras av FAR SRS där detframkommer att god revisorssed är grundläggande.

Denna studie undersöker hur ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag ser på relationen med revisorn, förhandling och andra interaktioner inom ramen för denna relation. På senare tid har revisorns grundläggande roll som granskare tonats ned till fördel för en mer rådgivande och analytisk roll. En flexibel tolkning av redovisningsstandarder bidrar till att en förhandling eller diskussion kan komma att ske mellan revisor och klient. Förhandling mellan företagsledning och revisor har konstaterats vara frekvent förekommande i stora utländska företag. Vidare visar forskning att förhållanden, så som relationen mellan företagsledning och revisor, kan ha en betydande påverkan för resultatet av så väl förhandlingar som diskussioner.

Objectivity is often emphasized as one of the fundamental principles for the auditing profession and is also a requirement for preserving satisfactory professional practice. The multiple company scandals in the first decade of the 21st century have created distrust for auditors? capability to maintain objectivity. The purpose of this study is to contribute with a new way of thinking when it comes to the factors that affect objectivity. Earlier studies have indicated that personality factors may affect work performance in many different fields and this study is exploring the connection between separate personality factors, and the capability of less experienced auditors to maintain objectivity in the relationship with dominating and demanding clients.Data was collected through a survey that was divided into two separate parts where the first part measured the participant?s score on different personality factors, and the other part measured the participant?s score on perceived objectivity.

I samband med den stora Enron-skandalen i USA, då företagets revisor hjälpte till att undangömma stora skulder från dess aktieägare, blossade än en gång debatten om revisorers oberoende upp. Några av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta påverkar revisorns oberoende är storleken på arvodet, längden på revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vår studie kartlägger vi andelen utfärdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gången erhållit en GC-varning är mer benägna att byta revisor än andra finansiellt stressade företag som inte erhållit någon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag är mindre benägna att byta revisor om de haft sin revisor under en längre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfärdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gått i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode än de revisorer som inte utfärdar någon varning.