Den svenska asylrätten
Idag är diskussionen om revisorers oberoende och analysmodellen mycket aktuell. Oberoendefrågorna har förts fram i rampljuset efter tätt duggade skandaler, både internationellt och nationellt, där bland annat Enron ? skandalen påträffats. Lagen om analysmodellen infördes i årsskiftet 2001/2002, där syftet med införandet av analysmodellen är att eliminera hotet mot att revisorn kan genomföra en objektiv revision.Nu när det har gått ett par år sedan analysmodellen infördes, är vårt syfte med denna uppsats att undersöka hur analysmodellen upplevs idag. För att kunna uppfylla vårt syfte har vi byggt vår undersökning på både en kvalitativ och kvantitativ studie, där den kvalitativa delen består av byråernas åsikter genom att de får besvara vår enkät med egna ord. Den kvantitativa delen inriktar sig på de övriga enkätfrågorna som består av frågor med ja, nej och vet ej. Enkätundersökningen har tilldelats ett stort antal revisionsbyråer, där dessa byråer är antingen stora eller små. Varför vi riktar oss mot just denna grupp är att vi tror att små byråer har blivit mer drabbade av införandet av den nya lagen än vad större byråer blivit. Förutom enkätundersökningen har vi även tagit hjälp av litteratur, Internet och artiklar för att läsa in oss och erhålla relevant kunskap på området rörande oberoende och analysmodellen.Efter att vår undersökning blivit genomförd, blev vår slutsats att i dagsläget upplevs analysmodellen som positiv på grund av det lättförståeliga flödesschemat och dokumentationsblanketten. Med utgångspunkt i enkäten, menar revisorerna att den nya införda lagen mest påverkat byråerna till det bättre. Oberoendet säkerställs, där de inte alls är tidskrävande samt att revisorerna tycker att analysmodellen är tillräcklig för att motverka uppkomna hot inom byrån. De negativa resultat som förekommer är att vissa små byråer tycker att analysmodellen inte haft positiv påverkan på deras arbetssätt.