Denna uppsats kommer att studera revisionskvalitet vid revisioner av internationella koncerner med utgångspunkt i föreskrifter och standarder. Detta kommer att ske med fokus på säkerställandet av revisionskvalitet för det revisionsarbete som huvudrevisorn får inrapporterat av de andra revisorerna.Vilket utrymme ger regleringen revisionsbyråerna att självautforma kvalitetskontrollsystem? Får huvudrevisorn förtroende för de andra revisorernas revisionsarbete genom:- Revisionsbyråns system för kvalitetskontroll (det strukturellakapitalet)?- Kompetensen hos de andra revisorerna (det individuellakapitalet)? En deduktiv ansats har valts till denna kvalitativa studie medsemistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen omfattar teori om kunskapskapital och forskning om revisionskvalitet samt kontroll av denna. Det empiriska materialet består av föreskrifter och standarder för revisionskvalitet samt den information som framkommit vid intervjutillfällen som hållits med fyra revisorer från var och en av de fyra stora revisionsbyråerna.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Syftet med denna uppsats är att få förståelse för svenska auktoriserade revisorers inställning och förhållande till revisionsutskott. Målet är också att klarlägga vilken betydelse revisionsutskotten, enligt revisorn, har på den svenska kapitalmarknaden och i det svenska näringslivet. Ytterligare ett syfte med studien är att undersöka om revisorerna anser att revisionsutskotten bidrar till ökad tillit och ett ökat förtroende på den svenska kapitalmarknaden. Metoden som har använts har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Informationen till studien samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer med svenska auktoriserade revisorer.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.

E-papperet är ett medie som i framtiden kan komma att användas för att läsa dagstidningar. Istället för att bläck trycks på papperet så visar e-papperet informationen genom att små partiklar på papperets yta byter färg vilket innebär att samma e- pappersark kan innehålla och visa ett stort antal sidor. Nya medier blir sällan accepterade utan att det funnits länkar till tidigare eller existerade tekniker. Denna studie ämnar kartlägga tidningsläsarnas användningsmönster och papperstidningens egenskaper för att understödja utformningen av morgondagens e-papperstidning. Genom att kombinera litteratur med egna undersökningar presenteras riktlinjer för vilka egenskaper och användningsmönster som framtidens e-papper bör stödja.

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

Miljö och socialt ansvar får en allt större betydelse i det globala samhället och detta har gjort att mängden publik hållbarhetsinformation har ökat de senaste åren. Hållbarhetsredovisningar är inte lika användbara när analyser och utvärderingar av hållbarhetsprestanda ska göras, som årsredovisningar är när företags finansiella prestanda ska bedömas. Det finns inte någon nationell bestämmelse för hur hållbarhetsredovisningar ska upprättas och detta gör att det blir svårt för intressenter att utvärdera och jämföra. Syftet med studien är att studera jämförbarheten mellan svenska externa hållbarhetsredovisningar som är frivilligt framtagna. Ur ett expertperspektiv ska centrala inre och yttre faktorer som påverkar jämförbarheten positivt och negativt förklaras, genom att likheter och skillnader som finns i synen på jämförbarhet identifieras.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

I dagens samhälle diskuteras det hur vi ska kunna bli mer miljövänliga, minskakoldioxidutsläpp och annan miljöförstöring som belastar vårt samhälle. För attSverige ska kunna minska utsläppen krävs det bland annat att man ser över ochändrar landets trafiksystem. Det gäller för kommunerna att planera för en minskadandel bilister och öka andelen cyklister. Detta är speciellt viktigt i städers centraladelar där bilismen oftast är det främsta färdmedlet, trots korta resesträckor. Det ärdärför av stort intresse att studera hur cykelvägar bör utformas för att få så mångasom möjligt ska välja cykeln i första hand.

Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka hur ledarskapsmodeller sprids genom exemplet Fo?rsvarsmakten och Transformativt ledarskap. Underso?kningen baserades pa? en kvalitativ ansats, vilken utgjordes av en fallstudie som innefattade intervjuer och dokument. Ga?llande genomfo?rda intervjuer bestod urvalet av a?tta informanter fra?n Fo?rsvarsmakten och Fo?rsvarsho?gskolan, vilka var experter inom a?mnet ledarskap.

De senaste decenniernas ökade globalisering har bidraget till behovet av en gemensam syn på bedömning och granskning av företagens redovisning. Europeiska Unionen och IFAC är två organisationer som arbetar för att föra samman kvalifikationerna hos revisorer. EU verkar för en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, arbetskraft och tjänster medan IFAC försöker få en konsistent hög kvalité på revisorer globalt. En gränsregion som skulle dra nytta av en ökad harmonisering är Öresundsregionen där företag med revisorer kan jobba över landsgränserna. För att öka förståelsen för de skillnader som finns i granskningen av företagens redovisning mellan Sverige och Danmark idag, är syftet med uppsatsen att jämföra kompetenskrav mellan svenska och danska revisorer.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som är en översättning av ISA, med hänsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebär flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare.Syftet med denna uppsats är att redogöra för revisorers och företagares syn på införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration på tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers är representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON är representanter för företagsperspektivet.

Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.