Title:Cash is King ? or is it?Level:Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor:Caroline Eng and Jessica HillbergSupervisor:Jonas KågströmDate:2011- 06Aim:There is a long tradition of trading the currency and the first coins can be traced back to Persia already 500 BC. With the modernization of society and the technological advances we have made in recent years, we are now using electronic payments more and more. We pay by card, Internet banking and mobile phone in addition to cash. The purpose of this paper is to follow Swedbank project "cash smart" and have it as a basis when we examine if we are heading for a cash-free society and what obstacles and opportunities there is for a cash-free society.Method:We have used a qualitative method to conduct interviews with two individuals involved in the project "cash smart" at Swedbank in Gävle.

SammanfattningDatum                               2012-05-30Nivå                                    Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hpFörfattare                          Oscar Fager, Linda SvenssonHandledare                        Esbjörn SegelodTitel                                    Värdering till verkligt värde ? Påverkan på Revisorers arbeteNyckelord                          Verkligt värde, IFRS, RevisorProblemformulering    Hur har utvecklingen mot att värdering till verkligt värde används i fler värderingssituationer påverkat svenska Revisorers arbete?Syfte                                Denna magisteruppsats syftar till att undersöka om värdering av tillgångar till verkligt värde påverkat svenska Revisorers arbete. Om så är fallet ska uppsatsen även beskriva på vilket sätt Revisorers arbete har förändrats.Metod                                 För att uppnå studiens syfte samlades data in genom en litteraturstudie där tonvikt lades på den diskussion som förts kring värdering till verkligt värde. För att kunna besvara vår frågeställning intervjuades totalt sex Revisorer från fyra olika revisionsbyråer i Sverige. Den information vi fick genom intervjuerna sammanställdes och ställdes i förhållande till vår referensram och utmynnade i studiens slutsatser.Resultat                              Värdering till verkligt värde har påverkat Revisorernas arbete på så vis att specialister används i alltfler fall vid granskningen av de verkliga värdena.

Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förståelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebär att det redovisade resultatet avsiktligt påverkas i en för företaget önskvärd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i både öppna och dolda taktiska åtgärder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan välja det redovisningsalternativ som passar dem bäst.

I april år 2008 presenterades delbetänkandet ?Avskaffande av revisionsplikten för småföretag?. I detta delbetänkande föreslås att revisionsplikten slopas för 96 procent av allaaktiebolag i Sverige. Detta förslag föreslås börja gälla från och med den första juli år2010. Bakgrunden till delbetänkandet är EU:s ambition att lätta på de administrativabördorna för företagen inom unionen, i mån om att de skall bli mer konkurrenskraftiga.Många är entusiastiska över förslaget men förslaget är dock inte uppskattat av alla utandet finns de som är kritiska till det såsom Skatteverket.Vårt syfte är att undersöka vilka effekter ett avskaffande av revisionsplikten får på demindre revisionsbyråerna samt kartlägga hur väl de förbereder sig inför ett eventuelltavskaffande.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som Revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

SammanfattningStudien undersöker hur revisionsansträngningen hos företag på Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, påverkas under hög ? respektive lågkonjunktur genom att undersöka faktorerna:Komplexiteten hos företagRisken hos företag Revisorns erfarenhet Studien undersöker revisionsansträngningen genom revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjära regressioner har används för att nå resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsår var komplexitet signifikant, Revisorerna ansåg att utländska dotterföretag var en faktor som påverkade revisionsansträngningen hos företag på Small ? och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lågkonjunktur.

Despite the fact that mandatory financial auditing has been abolished for small private public companies in Sweden we still see this service being used by these firms. Earlier research, papers and published articles tend to focus on the abolishment of the mandatory audits seen from the accountant?s point of view. There has however been less emphasis on the fact that 85 percept of the companies relived from the mandatory audits still utilises this service. We think that we have found a new and until now unexplored angel on this subject, and the purpose of our study has been to explore what the Swedish bank officials and what the Swedish Tax Agency?s officials think that they have to gain from a mandatory financial audit.The scientific method used in the study is deduction due to the fact that existing theories has been used to form the hypothesis.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår ochkomplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende påstorlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ärbegränsad till att enbart behandla K3.Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta redapå hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag sommöjligt inom denna kategori.

BakgrundRevisorns oberoende har blivit ett intressant ämne på grund av ett flertal redovisningsskandaler där revisorn har varit inblandad. Enronskandalen blev uppmärksammad. Det upptäcktes felaktiga balansräkningar och oetiska affärer. Det amerikanska företaget Worldcom kunde med hjälp av falsk bokföring förbättra sitt resultat väsentligt. På grund av de omtalade redovisningsskandalerna har revisorns oberoende fått en central roll.

ABSTRACTTitel: Påverkar revisionsbyråernas arbete med kompetensutveckling medarbetarnas resultat på revisorsexamen?Nivå: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: Gabriella Isaksson, Sofie WallbergHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2013-03-21Syfte: Syftet är att beskriva hur revisionsbyråerna kan arbeta med olika kompetensutvecklingsåtgärder för att få sina anställda att lyckas på revisorsexamen och därmed bli godkända Revisorer.Metod: Vi studerade teorier om kompetensutveckling och undersökte hur revisionsbyråerna arbetade med olika kompetensutvecklingsåtgärder. Efter detta utvecklade vi en modell som var anpassad efter revisionsbyråernas arbete med kompetensutveckling. Vi genomförde sedan en enkätundersökning bestående av både öppna och slutna frågor med tentander från Big-4 byråer som skrivit revisorsexamen med godkänt resultat hösten 2011 eller våren 2012.Resultat & slutsats: Det visade sig att ett flertal kompetensutvecklingsfaktorer, bland annat utbildning och uppföljning, varit betydelsefulla för tentandernas prestation på revisorsexamen. Andra åtgärder, såsom utvecklingssamtal och mentorskap, var inte betydelsefulla för själva prestationen, utan hade större betydelse i andra sammanhang.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka vilken påverkan kompetensutvecklingsåtgärderna har på prestationen "högre revisorsexamen".Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse om vilken inverkan olika kompetensutvecklingsåtgärder har på prestationen på revisorsexamen och ger därmed revisionsbyråerna en möjlighet att genom planering hjälpa sina anställda till att nå ett godkänt resultat på revisorsexamen.Nyckelord: Kompetens, oberoende, kompetensutveckling, revisorsexamen, godkänd revisor..

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår ochkomplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende påstorlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ärbegränsad till att enbart behandla K3.Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta redapå hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag sommöjligt inom denna kategori.

Syfte: Denna uppsats har för avsikt att att med utgångspunkt i rättsfallen NJA 1987 s 692 samt NJA 2001 s 878 och med hjälp av skadeståndslagen klargöra i vilken omfattning som revisorn är skadeståndsansvarig för ren förmögenhetsskada gentemot tredjeman. Metod: Den metod som används i uppsatsen är traditionell juridisk metod för att hantera de rättskällor som används som grund för uppsatsen. De rättskällor som framför allt använts i uppsatsen är lagstiftning, praxis och doktrin samt vetenskaps- och branschartiklar inom det aktuella området. Slutsatser: Revisorns skadeståndsansvar i utomobligatoriska förhållanden kan anses vara högst oklart, bland annat eftersom SkL 2 kap 2 § ställer krav på att brott förelegat vid ren förmögenhetsskada, men samtidigt visar praxis och doktrin på att skadeståndsansvar, trots brist på brottslig handling, ändå kan komma att bli aktuellt. Kone-fallet är ett sådant rättsfall där HD formulerade en rättsregel vars innebörd är att intygsutfärdare kan anses vara skadeståndsansvariga gentemot tredjeman då tredjeman haft anledning att lita på den avgivna informationen, vilket innebär att intygsavgivare, som ska ha insett att det avgivna intyget kunde komma att användas av flera personer och olika ändamål, kan bli skadeståndsansvariga i utomobligatoriska förhållanden.

När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad.