Energieffektivisering Àr en trend som för nÀrvarande genomsyrar hela samhÀllsdebatten. Politiska reformer för energieffektivisering som genomförs pÄ sÄvÀl lokal som global nivÄ pÄverkar Àven hur aktörer inom nÀringslivet fattar olika beslut. En sektor dÀr pÄverkan varit speciellt stor Àr bygg- och fastighetssektorn, som bedöms stÄ för nÀrmare 40 procent av samhÀllets energiförbrukning. PÄtryckningar frÄn myndigheter, hyresgÀster och andra intressenter samt ett stigande energipris uppmanar mÄnga fastighetsÀgare att se över sina fastigheters energiÄtgÄng vid drift och förvaltning. Samtidigt medför den snabba teknikutvecklingen inom byggnadsautomation för vÀrme, ventilation och kyla att nyproducerade fastigheter idag har mycket stor effektiviseringspotential.

EnergiomrÄdet och arbetet med ökad energieffektivisering har blivit ett alltmer aktuellt omrÄde i dagens samhÀlle. En minskad energianvÀndning Àr gynnsam för miljö och klimat och Àr Àven attraktiv ur ett ekonomiskt perspektiv.Industrisektorn har potential att effektivsera sin anvÀndning av energi men de ÄtgÀrder som finns att tillgÄ för att uppnÄ detta vidtas inte fullt ut. Detta beror pÄ att det finns ett antal hinder som bromsar arbetet med energieffektivisering. Denna studie fokuserar pÄ dessa hinder men Àven pÄ de drivkrafter som kan anvÀndas för att motivera arbetet med energieffektivisering. Dessa hinder och drivkrafter diskuteras i studien ur ett organisationsteoretiskt perspektiv.I studien framtrÀder ekonomi och inre samt yttre pÄverkan (exempelvis personligt intresse, krav och konkurrens) som de starkaste drivkrafterna för energieffektivisering.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser pÄ företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar ocksÄ om hur kompetensstrategier kan samverka med affÀrsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras pÄ tre intervjuer med respondenter frÄn tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare anvÀnder sig av.

UtgÄngspunkten för rapporten Àr tvÄ snarlika teorier om hur begrepp Àr strukturerade; The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism. Teorierna sÀger att en egenskap som Àr definierande (eller Ätminstone vÀldigt central) för ett begrepp har högre kausal status, alternativt, Àr perceptuellt identifierbar i en mindre grad, Àn en egenskap som endast Àr karakÀristiskt för begreppet. En allmÀnt vedertagen uppfattning Àr att det Àr lÀttare att lÀra sig kunskaper och fÀrdigheter som stÀmmer överens med de tidigare erfarenheter man har, Àn sÄnt som strider mot de erfarenheter man har sedan tidigare.I enlighet med detta antas i denna rapport att om teorierna stÀmmer sÄ bör det vara lÀttare att lÀra sig skilja positiva instanser frÄn negativa instanser av ett nytt (artificiellt) begrepp nÀr begreppets struktur Àr förenligt (kongruent) med The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism, jÀmfört med nÀr begreppets struktur Àr oförenligt (inkongruent) med teorierna. TvÄ experiment med syfte att testa denna hypotes utfördes. Det första experimentet gav inga signifikanta resultat, vilket förklaras med inverkan av en störande variabel.

Uppsatsen grundade sig ett behov och önskemÄl av en utvecklingsplan för BRF SolgÄrdarnas norra plantering i Lund. Planteringen gjordes om 2007 och bar med sig en vision om att planteringen skulle fokusera pÄ det dynamiska samspelet mellan den Àldre, uppvuxna och nyplanterade vegetationen. Tanken var konkret att sluttrÀd planterades in i skydd av planteringens redan uppvuxna vegetation och i takt med att dessa vÀxte till, skulle dessa ges mer utrymme genom att den skyddande vegetationen gallrades bort. NÄgonstans pÄ vÀgen upprÀtthölls inte visionen och planteringen tillÀts att vÀxa fritt vilket bidrog till minskad ljustillgÄng och utrymme för sluttrÀden som skulle gynnas i den avsedda successionsprocessen. För att göra en utvecklingsplan till denna speciella anlÀggning gjordes först en fallbeskrivning av utgÄngslÀget med hjÀlp av tillhandahÄllen objektsspecifik information och fÀltbesök med den ansvariga projektören för anlÀggningen. En litteraturbakgrund gjordes i ett syfte att, med hjÀlp av nÄgra för uppsatsen utvalda vegetationsdynamiska begrepp, beskriva utgÄngslÀget ytterligare. Utvalda begrepp att beskriva planteringen utifrÄn blev struktur & skiktning, ljus- skuggförhÄllanden och succession.

En brotyp som Àr vanlig bland brokonstruktioner Àr plattrambron. Denna brotyp byggs bÄde med slak- och spÀnnarmering. Det Àr dock vanligare att bygga med slakarmering Àn spÀnnarmering, vilket övervÀgs sÀrskilt dÄ spÀnnvidderna Àr ungefÀr 25- 30 meter eller mer. Inledningsvis har en noggrann litteraturstudie genomförts tillsammans med en intervju av en kunnig brokonstruktör för att sÀkerstÀlla en interaktion mellan teori och aktuell praxis. Detta arbete har haft ett huvudmÄl, vilket Àr att ur ett struktur- och kostnadsperspektiv jÀmföra och utvÀrdera hur behovet av slakarmering varierar i en plattrambros farbana dÄ spÀnnvidder varieras och betongtvÀrsnitt Àndras.

Podcast Àr ett nytt medieformat som har vuxit snabbt det senaste decenniet, i toppen bland de svenska podcasterna ligger ?Filip och Fredriks podcast? med Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Podcast Àr ett relativt billigt och enkelt medium som gör det möjligt att nÄ ut till en potentiellt global publik. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att med hjÀlp av samtalsanalys belysa specifika egenskaper hos podcasten jÀmfört med traditionell radio som hÀr representeras av pratprogrammet ?Gerts vÀrld? med Gert Fylking och Kim KÀrnfalk.Jag kommer Àven anvÀnda mig av David Hendys teorier för hur radio program Àr strukturellt uppbyggda och applicera dem pÄ mitt material för att se pÄ likheter och skillnader mellan radio och podcast.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

IT-företaget Conect AB var i behov av en förstÀrkning av sin marknadskommunikation, som innebar en utveckling av deras webbsida, samt en nyproduktion av produktblad om företagets samtliga tjÀnster, som ska finnas tillgÀngliga pÄ webbsidan. DÄ företagets informationskanaler och mÄlgrupp var förutbestÀmda, Äterstod en förbÀttring av budskapet. Med hjÀlp av teorier inom informationsteknik med inriktning pÄ anvÀndbarhet, anvÀndbar webbdesign och anvÀndbar grafisk kommunikation skulle företagets budskap förtydligas. TillÀmpandet av teorierna skulle pÄ sÄ sÀtt förbÀttra kommunikationen med potentiella och befintliga kunder.Uppdraget formulerades som en övergripande frÄgestÀllning med tvÄ delfrÄgor:? Hur kan man med informationsteknik förbÀttra ett företags marknadskommunikation?o Hur kan webbsidan byggas upp för att fungera som en lÀnk mellan företag och kund med hÀnsyn till teorier inom anvÀndbarhet och anvÀndbar webbdesign?o Hur kan ett produktblad pÄ ett effektivt sÀtt förmedla information till kunden med hÀnsyn till teorier inom anvÀndbarhet och anvÀndbar grafisk kommunikation?Utvecklingen av produkten genomfördes utifrÄn teorier som gör den enkel och lÀttförstÄelig.

IKEA har under hösten 2006 utfört en egen undersökning av deras webbplats, www.ikea.se. En del av syftet blir sÄledes att resultatet skulle kunna fungera som ett bra komplement till den undersökningen. VÄrt sÀtt att genomföra detta grundar sig pÄ en kvalitativ studie genom observationer och efterföljande intervjuer med ett antal testpersoner. Enligt teorier hÀmtade frÄn omrÄdet för anvÀndbarhet och webbdesign pÄverkar omrÄdena struktur, navigering, lÀnkar, design/layout, information, text, bild och fÀrger möjligheten till en god webbplats, dessa begrepp fungerar Àven som en utgÄngspunkt för vÄr datainsamling. IKEAs vision Àr att ?skapa en bÀttre vardag för de mÄnga mÀnniskorna?, dÀrför tycker vi att det Àr av största vikt att Àven deras webbplats Àr funktionell och anvÀndbar för den svenska populationen.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur ett urval lÀrare i Ärskurs tre arbetar med övergÄngar mellan olika aktiviteter under en lektion i Àmnena matematik och svenska. För att undersöka detta har vi genomfört en empirisk studie med hjÀlp av tvÄ kvalitativa metoder, observation och intervju. I varje Àmne har fem lÀrare ingÄtt i studien. Det insamlade materialet har sammanstÀllts och analyserats utifrÄn vÄra teoretiska begrepp som flertalet kommer av Jacob S. Kounin (1977).VÄrt resultat visade att det inte fanns sÄ tydliga skillnader i arbetet kring övergÄngar mellan de tvÄ Àmnena matematik och svenska vilket gjorde att vi istÀllet la vikt pÄ att se hur alla lÀrare i vÄr studie arbetar med övergÄngar i stort.

Den tekniska utvecklingen driver fram allt mer avancerade datorsystem. Samtidigt stÀlls allt större krav pÄ stabilitet och flexibilitet i de operativsystem som ska anvÀndas pÄ dessa system. De senaste Ärtiondena har micro kernel arkitekturen varit föremÄl för intensiv forskning och det finns idag ett flertal operativsystem pÄ marknaden som anvÀnder denna arkitektur. Traditionella monolitiska operativsystem Àr relativt resurskrÀvande system som ofta anklagats för att sakna struktur. Micro kernel baserade system Àr en lösning pÄ detta problem dÀr man bantat ner kernel till sÄ lite som ett tiotal kilobyte och flyttar ut tjÀnster som normalt ligger i kernel till user space.

Warszawa Ă€r en stad som stĂ€ndigt förĂ€ndrats av historiska hĂ€ndelser, den viktigaste har kanske varit andra vĂ€rldskriget. I slutet av kriget var cirka 90% av staden jĂ€mnad med marken. Återuppbyggnaden under efterkrigstiden var under sovjetisk influens och det ledde till en pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt ofördelaktig fysisk struktur och dĂ€rmed transportstruktur. Sedan jĂ€rnridĂ„ns fall Ă„r 1989 utvecklas Polen och Warszawa pĂ„ marknadsekonomiska premisser, vilket har lett till andra typer av problem sĂ„som en starkt rotad ?bilist-kultur?.