Klimatstyrning ? en branschanalys
Struktur och problemområden för energieffektivisering i fastighetssektorn
Energieffektivisering är en trend som för närvarande genomsyrar hela samhällsdebatten. Politiska reformer för energieffektivisering som genomförs på såväl lokal som global nivå påverkar även hur aktörer inom näringslivet fattar olika beslut. En sektor där påverkan varit speciellt stor är bygg- och fastighetssektorn, som bedöms stå för närmare 40 procent av samhällets energiförbrukning. Påtryckningar från myndigheter, hyresgäster och andra intressenter samt ett stigande energipris uppmanar många fastighetsägare att se över sina fastigheters energiåtgång vid drift och förvaltning. Samtidigt medför den snabba teknikutvecklingen inom byggnadsautomation för värme, ventilation och kyla att nyproducerade fastigheter idag har mycket stor effektiviseringspotential. Dessa förändringar ställer dock allt högre krav på fastighetsägarnas kompetens vid upphandling av klimattekniska installationer till fastigheterna. Syftet med undersökningen som presenteras i detta arbete har varit att utreda hur branschen för klimatstyrning av fastigheter är uppbyggd och kartlägga upplevda problem i dess struktur. Det empiriska materialet till undersökningen är hämtat från intervjuer med fastighetsägande kunder till företaget Styrvärden Q AB, ett företag i styr- och reglerbranschen. I rapportens slutsatser konstateras att branschen för klimatstyrning byggs upp huvudsakligen av fyra strategiska grupper som tillsammans formar en mycket statisk branschstruktur med strikt avgränsade ansvarsområden. Bland de identifierade branschproblemen återfinns en intressekonflikt mellan aktörer inom byggprojektledning respektive förvaltning, där byggaktörerna vill maximera projektvinsten medan förvaltningen främst bryr sig om driftekonomin. Ett annat problem som identifierats i branschstrukturen är bristfälliga kopplingar mellan projektering och installation, som ofta genomförs av två skilda aktörer. Ytterligare ett branschproblem är att dagens struktur försummar eftermarknadens betydelse, det vill säga marknaden för service och tjänster kopplade till klimatstyrningen.