Problem: Internrevision har hamnat i fokus pÄ grund av nationella rapporter och regelverk sÄsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare Ärs redovisningsskandaler medför ett ökat tryck pÄ företag att ha en vÀl fungerande internrevision som sÀkerstÀller den interna kontrollen samt förbÀttrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter Àr under förÀndring. Vilka faktorer har inverkat pÄ den förÀndrade rollen samt vilka konsekvenser har förÀndringen medfört?Syfte: Syftet Àr att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan de tvÄ nationella miljökvalitetsmÄlen, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i SkÄne. SkÄne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillvÀxt större Àn resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör SkÄneregionen intressant att undersöka. Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tÀtort.

Dagens elektroniska patientjournalsystem har begrÀnsade möjligheter att pÄ likartat sÀtt strukturera och lagra patientinformation. Det Àr en anledning till att det Àr problem med att utbyta patientjournaldata mellan olika system. Detta försvÄrar bland annat forskning och tillgÀnglighet till patientinformation. Brist pÄ tillgÀnglighet minskar i sin tur möjligheten att ge en god vÄrd oberoende av var patienten befinner sig.Inom projektet openEHR har en idé med sÄ kallade arketyper tagits fram som ett enhetligt sÀtt att strukturera utbytbar patientjournaldata för att möta framtida krav pÄ patientjournaler och patientjournalsystem. Arketyper Àr formella modeller av kliniska informationsentiteter, exempelvis blodtryck.

Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att stÀndigt utveckla, förbÀttra och anpassa sig. NÄgra aspekter som styrs och kontrolleras som Àr av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen Àr lÀrande, information samt kreativitet. Genom att studera tvÄ fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i tvÄ företag med olika förutsÀttningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vÀgar för företagen att förbÀttra förutsÀttningarna för lÀrande och kreativitet. Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad pÄ observationer och intervjuer i tvÄ fallföretag.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser pÄ sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgÄngspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgÄngspunkt dÄ hans teorier kring lÀrande och interaktion har relevans till vÄrt problemomrÄde. Vi vÀljer ocksÄ att luta oss mot Hatties forskning dÀr han fokuserar pÄ synligt lÀrande och kollegial utveckling.Studien vilar pÄ en hermeneutisk forskningsansats och Àr genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstÀmmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lÀrande. Den pekar ocksÄ pÄ att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att anvÀnda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.

1999 fick Sveriges miljöpolitik en helt ny struktur; regeringen antog de femton nationella miljökvalitetsmÄlen som ett nytt angreppssÀtt för att verka för en hÄllbar utveckling. Sveriges miljöarbete Àr varje medborgares och myndighets ansvar men kommunen och lÀnsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att möjliggöra genomförandet av miljömÄlen pÄ en lokal och regional nivÄ. Denna studie behandlar kommunens och lÀnsstyrelsens uppfattningar kring ÄtgÀrderna av genomförandet av de nationella miljökvalitetsmÄlen. Studien baseras pÄ ett antal kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjÀlp av Fredrik Burströms teori om kommunal miljömanagement. Studien visar att miljömÄlens struktur ger en bra möjlighet i det lokala miljöarbetet.

Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att pÄvisa romanens didaktiska möjligheter. UtifrÄn Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populÀrromanens likheter med sagan utifrÄn Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkÀtundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever pÄ en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehÄller sagans struktur, med endast nÄgra fÄ avvikelser frÄn den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstÀmmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag frÄn sagan, och överrensstÀmmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, sÄ som exempelvis dualism, magi, i överförd bemÀrkelse, och ett lyckligt slut.

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

Revisorns huvudsakliga uppgift kan sÀgas vara att fungera som en kvalitetssÀkrande lÀnk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberÀttigade. Den information som de redovisningsskyldiga lÀmnar ut fÄr med hjÀlp av revisorns kvalitetssÀkring en ökad trovÀrdighet för de redovisningsberÀttigade. Metodiken revisorerna anvÀnder för att genomföra denna kvalitetssÀkring debatteras flitigt. Ett inslag i debatten Àr den avvÀgning av struktur kontra subjektiva bedömningar som revisionen krÀver. Att följa en tydligt utarbetad struktur kan leda till att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka vad som gör att vi minns innehÄllet i en text vi lÀst och om jag som författare kan anvÀnda sÀrskilda tekniker för att öka chansen att lÀsaren kommer ihÄg.Mitt arbete grundar sig frÀmst pÄ tidigare forskning och studier gjorda pÄ mÀnniskors minne av text. NÄgra av de teorier som har visat sig bli viktiga i mitt arbete Àr Wolfe och Wodwyk?s (2010) jÀmförelse av narrativ och förklarande text, Meyer?s (1999) ?structure strategy? och Radvansky och Zwaan?s (1998) teori om ?situation model? och ?textbase model?.För att illustrera det jag kommit fram till i mitt arbete har jag skapat en informationsbroschyr om elavbrott. Broschyren ska fungera som ett stöd och hjÀlpa Sveriges allmÀnhet att förbereda sig inför ett elavbrott.Utöver litteraturstudier har jag Àven gjort ett mer kvalitativt bakgrundsarbete som intervju med Tony Abaji vid Energimyndigheten och kortare samtal med mÄlgruppen av min artefakt. Vidare har jag analyserat ett av Energimyndighetens nuvarande informationsmaterial för att identifiera dess brister.Min slutsats Àr att en tydligt signalerad genre och tematisk struktur i kombination med ett, för lÀsaren, meningsfullt innehÄll Àr det mest effektiva för att lÀsaren ska minnas informationen.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur man kan utforma och anvÀnda trÀdgÄrd i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjÀlp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapitrÀdgÄrd och naturens betydelse för hÀlsan samt intervjuer med tvÄ lÀrare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trÀdgÄrd pÄ en skolgÄrd som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i BorlÀnge. Mitt förslag Àr att trÀdgÄrden ska vara en snitslad bana med fyra trÀdgÄrdsrum efter vÀgen. Rummen Àr indelade i de fyra grundfÀrgerna gult, grönt, rött och blÄtt. Ledord som sinnesstimulering, fÀrgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen.

Syftet med studien Àr att utröna vilka konsekvenser det fÄr för individer att arbeta i en matrisorganisation ur ett delat ledarskapsperspektiv. Vi vill vidare försöka svara pÄ hur personalansvar pÄverkas av matrisorganisationers struktur och det delade ledarskap denna Àr uppbyggd pÄ. Slutligen syftar studien till att undersöka hur förtroende mellan ledare samt mellan ledare och medarbetare pÄverkar matrisorganisationer.För att analysera det empiriska materialet anvÀndes teorier kring matrisorganisationer, delat ledarskap samt arbetsliminalitet.Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer utgjorde datainsamlingsmetoden. Nio intervjuer hölls med bÄde medarbetare och ledare i en fallorganisation. Intervjuerna transkriberades och ur materialet togs kategorier fram genom en induktiv innehÄllsanalys.För individer kan delat ledarskap i en matrisorganisation innebÀra en handfull konsekvenser som kan beskrivas med kategorierna centralisering och decentralisering, intressekonflikter, internt fokus, otydligt ansvar, individ- och relationsberoende samt transparens.

Beckholmen behöver ett nytt varv. Ön har historia som strĂ€cker sig lĂ„ngt tillbaka i tiden med reparationsvarv sedan mitten pĂ„ 1800-talet. Byggnaderna rĂ€cker inte lĂ€ngre till och ett tillĂ€gg till öns bebyggelse Ă€r nödvĂ€ndigt för en fortsatt varvsverksamhet. Med inventeringen som arbetsmetod fĂ„r det nya varvet vĂ€xa fram. Beckholmens hus inventeras och kategoriseras, varvets olika verksamheter likasĂ„. Med den tillgodosedda kunskapen i ryggen blir det lĂ€ttare att ifrĂ„gasĂ€tta det givna programmet som struktureras om.

Vi har gjort en undersökning pÄ en sÀrskola i södra SkÄne, dÀr vi spenderade nÄgra dagar med att intervjua fem lÀrare och observera i verksamheten. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur de pÄ denna skola arbetar, samt se om undervisningen Àr speciell pÄ nÄgot sÀtt. Vi vill Àven ta reda pÄ om sÀrskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker nÄgot samarbete mellan dessa skolformer. VÄra frÄgestÀllningar som vi utgÄtt ifrÄn Àr följande: Hur arbetar ett visst antal lÀrare pÄ en sÀrskola i södra SkÄne? Vilka Àr enligt dem de bÀsta tillvÀgagÄngssÀtten för att stimulera eleverna? Vad Àr speciellt med pedagogiken i sÀrskolan? Skiljer sig undervisningen pÄ nÄgot sÀtt i jÀmförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vÄrt resultat Àr att denna sÀrskola arbetar vÀldigt traditionellt men har ÀndÄ en utgÄngspunkt i elevernas speciella behov och förutsÀttningar, vilket gör att undervisningen ÀndÄ individualiseras efter varje individ.