Sökresultat:
208 Uppsatser om Revisionsćtgärder - Sida 11 av 14
Materialhantering pÄ byggarbetsplatser : Vilka aktiviteter anser olika arbetsgrupper vara de största problemen betrÀffande materialhantering?
Hur byggmaterial hanteras pa? en byggarbetsplats a?r idag viktigt da? materialkostnaden och hanteringen av den sta?r fo?r ca 50 % av byggkostnaderna i ett byggprojekt. Materiallogistiken a?r inte alltid la?tt att hantera da? det till ett projekt kommer byggmaterial till ma?nga olika yrkesgrupper fra?n ma?nga olika leveranto?rer. Detta examensarbete har skrivits vid Skanska Va?rmlands byggarbetsplats pa? Centralsjukhuset i Karlstad da?r de bygger ut och om sjukhuset till ett bera?knat va?rde av 1,35 miljarder kronor.
Gy25s p?verkan p? psykologil?rarens undervisning i teori och praktik
Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i
styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra
?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien
fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa
praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre
huvudfr?gor: 1.
H?llbar Utveckling inom Modebranschen - En studie om modebranschens f?rb?ttringsm?jligheter ang?ende h?llbarhetsarbete
Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement.
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen.
Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer.
Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.
Kommunikation inom en organisation angĂ„ende det interna miljöarbetet ur ett ansvars- och medarbetarperspektiv : En fallstudie av HSB Ăstergötland
Kommunikation a?r en viktig funktion i en organisation vilken bero?r hela verksamheten och anva?nds fo?r att sprida information samt kunskap. En organisations kommunikation kan vara antingen intern eller extern beroende pa? mot vem som informationen riktar sig mot. Intern kommunikation inom organisationer kan inneba?ra informationso?verfo?ring mellan olika niva?er och avdelningar och att kommunikation a?r en av de viktigaste faktorerna fo?r en fungerande organisation finns att hitta inom flera vetenskapliga discipliner.Syftet med uppsatsen a?r att genom en fallstudie studera den interna miljo?kommunikationen pa? HSB O?stergo?tland.
VarumÀrkesvÀrdering : - Ett skott frÄn höften?
Bakgrund: Ă
r 2010 infördes ISO 10668, en standard som skulle öka transparensen och kvaliteten i varumÀrkesvÀrderingar. Trots standarden sÄ skiljer det idag miljardbelopp pÄ kÀnda varumÀrken mellan olika vÀrderingsaktörer, nÄgot som talar för att det fortfarande finns en problematik kring vÀrderingar. En nyhet som kom i och med standarden var den beteendemÀssiga aspekten dÀr hÀnsyn ska tas till kunders uppfattningar, kÀnnedom och associationer gentemot ett varumÀrke. Standarden uttrycker dock inte specifikt hur vÀrderare ska beakta denna aspekt vid en vÀrdering.Syfte: Studien syftar till att analysera hur kunderna beaktas som en del av varumÀrkets vÀrde vid en vÀrdering. Dessutom kommer studien beskriva varumÀrkesvÀrderingens betydelse utifrÄn olika aktörers befattningar, samt analysera eventuella skillnader och svÄrigheter i deras tillvÀgagÄngssÀtt vid vÀrderingar.Metod: För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av en abduktiv forskningsansats och tillÀmpat ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt.
En pÄgÄende inre kamp : En litteraturöversikt om upplevelsen av egenvÄrd vid diabetes typ 2
Bakgrund:Â Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.
Svensk Kod för Bolagsstyrning : Hur har kodens införande pÄverkat revisorn
Bakgrund och problem: Flera bolag i USA och Europa har gÄtt i konkurs efter att ha fuskat med sin redovisning och lÀmnat osanna siffror i sina Ärsrapporter. Inte minst var sÄ fallet med energijÀtten Enron. Den falska informationen ledde till missvisande information pÄ aktiemarknaden som skakade om nÀringslivet. Skandalerna har pÄverkat förtroendet för den finansiella Ärsrapporteringen och skadat nÀringslivet. PÄ grund av detta har svensk kod för bolagsstyrning introducerats i Sverige och i andra europeiska lÀnder för att stÀrka bolagens interna rapportering som ska bidra till ökad förtroende för nÀringslivet.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur revisorns arbete och roll har pÄverkats efter Enron skandalen och till följd av implementeringen av den Svenska koden för bolagsstyrning.Metod och analys: För att besvara uppsatsens syfte, gjordes Ätta intervjuer hos fyra olika revisionsbyrÄer i Norrköping och Stockholm.
Effektivisering av en orderprocess : En fallstudie pÄ Rottne Industri AB
Syftet med examensarbetet var att vi ska kunna förstÄ hur det Àr möjligt att effektivisera en orderprocess, genom att veta varför och var störningar uppkommer. Vi utförde studien pÄ Rottne Industri AB för att finna eventuella aktiviteter som pÄverkar deras orderprocess negativt och dÀrmed utnyttjar onödiga resurser. UtifrÄn att analysera resultatet och komma med förbÀttringsförslag för att ÄtgÀrda dessa aktiviteter. De aktiviteter som pÄverkar processen negativt har vi valt att definiera som tvÄ typer av störningar, vilka Àr revisioner av order samt onödigt arbete. Problemet nÀr revisioner uppkommer Àr att det startar flertalet aktiviteter inom organisationen som leder till att onödiga resurser förbrukas ineffektivt. Genom att studera teorier kunde vi komma fram till ett sÀtt att utföra kartlÀggningen. Vi gjorde kartlÀggningen pÄ plats pÄ Rottne Industri AB och hos en ÄterförsÀljare för att kunna intervjua personer med insikt i processen.
Vilka kunskaper, fÀrdigheter och andra förmÄgor anses vara relevanta för revisorsassistenter?
Revision Àr ett professionsyrke och med det menas yrken som baseras pÄ vetenskaplig kunskap och vetenskaplig forskning. Advokater, prÀster och lÀkare Àr exempel pÄ sÄdana professioner. Till exempel behöver en lÀkare studera kroppens anatomi för att kunna utöva sitt yrke och dÀrmed sÀger man att lÀkaryrkets kunskapsbas Àr tydlig, det vill sÀga, man vet vad en lÀkare bör kunna. Vi började fundera pÄ: hur ser denna kunskapsbas ut för revisorsyrket? Litteraturen visar att revisorns kunskapsbas Àr otydlig och detta bidrog till att vi ville försöka ta reda pÄ vad man bör kunna som revisor.Vi valde att koncentrera oss pÄ revisorsassistenter som endast har arbetat ett par Är eftersom vi ansÄg att de skulle kunna ge oss de mest relevanta svaren dÄ de har arbetat ett tag samtidigt som det inte Àr sÄ lÀnge sedan de utbildade sig och dÀrmed borde de kunna tala om för oss vilka kunskaper som de tyckte har varit till stor nytta nÀr de kom ut i arbetslivet.
Obligatorisk revisorrotation : Skulle börsbolagen pÄverkas?
Bara under de senaste Ă„ren har en rad ekonomiska skandaler skett pĂ„ grund av manipulation i bokföringen. Manipulation som i de fall som vi tar upp Enron, Woldcom samt Skandia inte hade varit möjliga att genomföra utan hjĂ€lp av revisorer. Enron skandalen som var den första av de tre nĂ€mna har bidragit till införandet av Sarbanes-Oxely Act. En lag som bland annat krĂ€ver revisorrotation, det vill sĂ€ga en revisor fĂ„r inte sitta och skriva under revisionsberĂ€ttelsen pĂ„ samma firma mer Ă€n 5 Ă„r innan det ska ske ett byte. Ăven EU har efter skandalerna bidragit med en liknande rekommendation som innebĂ€r att en rotation bland revisorerna föresprĂ„kas vart 7:e Ă„r.
Révision à la suédoise : En studie av förvaltningsrevisionen i Sverige
BakgrundUnder de senaste Ären har en rad bolagsskandaler uppdagats, vilket har intensifierat diskussionerna kring corporate governance- och revisionsrelaterade frÄgor. I Sverige ska revisorn granska sÄvÀl bolagets Ärsredovisning och bokföring som styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning. Det lagstadgade kravet att granska förvaltningen av bolaget Äterfinns inte i nÄgot annat land, med undantag av Finland. Vilken innebörd förvaltningsrevisionen har Àr dock inte tydligt definierad i lagen och frÄgan Àr Àven huruvida den svenska förvaltningsrevisionen har nÄgon framtid i den alltmer internationaliserade vÀrld som revisorn arbetar i.SyfteUppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera den svenskaförvaltningsrevisionens innebörd, de historiska orsakerna till varförförvaltningsrevisionen ser ut som den gör idag samt utreda vilken framtid den gÄr till mötes. Inom ramen för syftet kommer följande frÄgor att besvaras:· Vilka Àr de historiska orsakerna inom revisionsomrÄdet till varför det idag hör till den svenska revisorns uppgifter att granska företagets förvaltning och vilken innebörd har förvaltningsrevisionen?· Hur kan EU:s harmoniseringsarbete inom sÄvÀl revisions- som corporate governance-omrÄdet komma att pÄverka den svenska förvaltningsrevisionens framtid?GenomförandeStudien har genomförts med hjÀlp av 10 stycken expertintervjuer med sÄvÀl svenska som utlÀndska respondenter, samt en enkÀtundersökning utskickad till 73 stycken godkÀnda eller auktoriserade revisorer i Linköping och Stockholm.ResultatDen svenska förvaltningsrevisionen har en stark tradition och har formats genom ett antal tydliga stÀllningstaganden, dÀr Sverige exempelvis har tagit avstÄnd frÄn införandet av ytterligare ett kontrollorgan i corporate governance-strukturen.
TRANSPARENS. Att bli bem?tt som transperson inom v?rden
Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering
inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i
v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta
b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna
samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.
N?R D?DEN BLIR ETT VAL. En allm?n litteratur?versikt om sjuksk?terskans upplevelser och attityder kring patienter som ?nskar d?dshj?lp
Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande
fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall
genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om
att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d?
tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.
?Tillsyn över revisorer : problemomrÄden i RevisorsnÀmndens disciplinÀrenden och förebyggande ÄtgÀrder
Bakgrund: Revisorers grundlÀggande ledord hög integritet, moral och etik samt oberoende har efter ett antal uppmÀrksammade redovisningsskandaler försvagats. Eftersom stora redovisningsbrott inte har upptÀckts trots revision försÀmras förtroendet för revisorer. Om en revisors arbete i större utstrÀckning blir övervakat finns en möjlighet att revisorn granskar mer noggrant. DÀrmed kan antalet upptÀckter och anmÀrkningar i revisionsberÀttelser stiga och revisorers förtroende upprÀtthÄllas. Den finansiella krisen under 2000-talet har visat att övervakningssystemen av revisorer behöver förbÀttras.
Sjuksk?terskors f?ruts?ttningar f?r att identifiera sepsis inom h?lso- och sjukv?rden : En litteratur?versikt med mixad metod
Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.