AbstraktSyfte: Att beskriva hur sömnstörningar hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA-patienter) uppstår och vilka omvårdnadsåtgärder som kan förbättra IVA-patienternas sömn.Bakgrund: Tidigare forskning visar att IVA-patienter frekvent drabbas av sömnbrist vilket kan leda till fysiska samt psykiska konsekvenser i form av cirkulatorisk påverkan, försämrad sårläkning eller förvirring med ångesttillstånd. Dessa i sig kan leda till förlängd vårdtid. Det är sjuksköterskans uppgift att upptäcka sömnproblem hos IVA-patienter samt att inleda adekvata omvårdnadsåtgärder.Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Databassökning i sex databaser genomfördes och nyckelord identifierades. Begränsningar gjordes till åren 2003?2013 då en sökning begränsad på fem år gav för lite utfall.

Syfte:Att se om en positiv effekt av ett interventionsprojekt i gruppen långtidssjukskrivna kan påvisas utöver den intuitiva nytta som förutsågs.Undersökt grupp och metod:7 långtidssjukskrivna kvinnor inom vård och omsorg med anställning i Bjuvs Kommun erbjuds ett aktiveringsprojekt kallat AktiVERA. Detta innebar gruppmöten med representation av arbetsgivaren, företagshälsovården och det lokala Försäkringskassekontoret samt friskvårdsinsatser och förväntan om att ta aktiv del i rehabiliteringsprocessen.De 7 fallen matchades med 7 kontroller och de sammanlagt 14 individerna fick i två omgångar besvara enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC) med knappt 6 månaders intervall.Resultat/diskussion:Resultatet av projektet blev inte helt oväntat väsentligen oförändrad grad av arbetsförmåga och utfall i de båda enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC). Någon statistiskt signifikant förändring av enkätufallen som resultat av interventionen kunde inte ses med den använda metoden parad T-test.Detta kan förklaras av att den undersökta gruppen var liten och att observationstiden på knappa 6 månader för förhållanden med lång förändringslatens. Emellertid kan man fortsatt hävda intuitiv nytta av den här typen av intervention hos långtidssjukskrivna. Sammantaget framkom också bekräftande uppgifter om nedsatta salutogena faktorer och vulnerabilitet i gruppen övre medelålders kvinnor med anställning inom vård och omsorg.Slutsats:Någon positiv effekt kunde inte säkert påvisas men intuitiv nytta har säkert förelegat och interventionen som sådan är lovvärd i en grupp där lidandet är stort parallellt med stora samhällsekonomiska konsekvenser.Referens:1.

Problembakgrund: Som det ser ut idag är alla aktiebolag tvungna att ha en kvalificerad revisor. Regeringen beslutade den 7 september 2006 att göra en utredning om reglerna för revision i små företag (dir. 2006:96). Slutbetänkande lämnades i september 2007 och i början av 2008 presenterades sedan ett förslag om begränsad revisionsplikt, Avskaffandet av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32).  Problemformulering: 1.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan självkänsla, perfektionism, tävlingsängslan och självförtroende. Dessa fenomen samspelar och ger antingen positiva eller negativa utfall för atletens prestation och känslor inför tävling. Vidare var syftet att undersöka eventuella skillnader i ovan nämnda variabler mellan individuella idrottare och lagidrottare samt ta reda på om det finns några skillnader mellan könen. En enkätundersökning genomfördes med 101 deltagare från totalt sex olika sporter. Resultaten av PSPP-R visade att individuella idrottare hade högre fysiskt självvärde och global självkänsla än lagidrottarna.

Av de ekobrottsmisstankar som varje a?r la?mnas till a?klagare sta?r revisorer fo?r ungefa?r 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke pa? att revisorer a?r den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den la?ga andelen rapporterade brott av revisorer kan fo?rklaras av att revisorer a?r beroende av ett fo?rha?llande till sina klienter ur ba?de ett socialt som ett affa?rsma?ssigt perspektiv.

Konflikterna i Somalia respektive Darfur (Sudan) är två av likartad karaktär men med olikautfall, i den tidigare initierades och genomfördes en intervention medan i den senare har ensådan uteblivit. I fallet Somalia tog det inte lång tid innan FN med USA i spetsen hade tagitplats i landet med avsikt att få till stånd ett slut på den interna konflikten. Fallet Darfur är avlikartad karaktär där hundratusentals människor redan mist livet och än fler drivits på flyktmen till skillnad från Somaliakonflikten har ingen intervention ännu initierats. Med bakgrundoch en historisk överblick till konflikternas start görs ett försök att analysera de båda utfallen.För att förstå situationerna använder vi oss av fem olika förklaringsvariabler,aktörsperspektiv, system, media, suveränitet och intressen. De olika förklaringsvariablerna gertillsammans en sammansatt bild av vilka faktorer som spelar en avgörande roll i huruvida enintervention har goda eller mindre bra förutsättningar att bli ett faktum.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta arbete är att ta reda på hur fotbollstränare hanterar fotbollsspelare som begår disciplinära fel och hur de ser på sin egen roll i klubben utifrån betydelse och ansvar.Frågeställningarna är följande;Vad betyder disciplin för fotbollstränare? Hur ser fotbollstränare på spelare ur ett disciplinärt perspektiv?Hur hanterar fotbollstränare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinära fel?Hur betydelsefull anser tränaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhållningssätt till studien genom vilken sex manliga fotbollstränare intervjuades. Samtliga tränare har antingen varit eller är aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pågick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlägga relevant material till studien utifrån frågeställningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansåg att disciplinen var avgörande för att uppnå framgång med ett fotbollslag och samma grupp tränare såg på disciplin som ett verktyg att forma laget med både på och utanför fotbollsplanen.

SammanfattningSverige är idag ett av få länder inom Europa som fortfarande tillämpar en lagstadgad revision för små- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierådets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten.Majoriteten av små- och medelstora företags finansiering sker idag genom lån i bank. De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordeà, SEB samt Swedbank står idag för en klar majoritet av det utlånade kapitalet till allmänheten och således indirekt också till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hänsyn till gällande kreditgivning är att enligt teorin att bestämma företags framtida återbetalningsförmåga.

Bakgrund: En stram muskel kan orsaka ett försämrat rörelsemönster som i sin tur kan vara orsaken till skada, detta kan dock motverkas genom stretching (töjning). Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur och om rörelseökning i hamstringsmuskulaturen skedde genom töjning med KAT-metoden respektive statisk töjning under en töjningsperiod på tre veckor. Metod: Förloppet kring stretching av hamstringsmuskulaturen undersöktes genom töjning varannan dag under 10 interventionstillfällen. Studien genomfördes som en Single-Subject Experimental Design (SSED). Baseline och withdrawalmätningar grundlades där inga töjningar utfördes.

Det finns i Norden en språklig gemenskap på så sätt att skandinaver antaskunna kommunicera med varandra på sina respektive modersmål och detfinns en unik politisk vilja att grannspråksförståelsen upprätthålls. Exempelvisfinns det i de danska, norska och svenska läroplanerna för modersmålundervisningenreglerat att eleverna ska lära sig om sina skandinaviskagrannländers språk. Trots detta finns det rapporter som visar att skandinaverinte förstår varandra så bra och framförallt svenskar är dåliga på att förstådanska och till viss del även norska. Vad detta skulle bero på finns detmånga teorier om.I denna undersökning tittar jag på hur grannspråksförståelsen ser ut hossvenska gymnasieelever idag och om det finns faktorer som kan ha haftinverkan på hur mycket danska och norska eleverna förstår. Följande faktorerhar använts som bakgrundsvariabler: kön, kontakt med Danmark ochNorge, tidigare undervisning om danska och norska, attityder till undervisningi eller om danska och norska i skolan, attityder till Danmark och Norge,attityder till danska och norska språket samt elevernas egna uppskattadeförmåga att förstå dessa språk.32 gymnasieelever har svarat på en enkät med frågor som rör de variablersom tas upp i ovanstående stycke samt hur de själva tycker att undervisningenom danska och norska ska gå till.

SammanfattningDen senaste studien som undersökte skillnader i missbrukshandläggares och socialnämndsledamöters bedömningar av insats för personer med missbruks- och beroendeproblematik gjordes 1981. Eftersom socialtjänsten förändrats sedan dess är nya studier på området motiverade.Denna studie undersöker likheter och skillnader mellan handläggares respektive socialnämndsledamöters bedömningar av likartade missbruks-/beroendeärenden, om bedömningarna skiljer sig mellan den egna bedömningen och vad man tror skulle ha blivit nämndens beslut utifrån kommunens förutsättningar, om det finns större enhetlighet mellan insatsvalen inom någon av grupperna samt vilka faktorer som avgör insatsvalet för respektive grupp. För att undersöka detta utformades åtta vinjetter. Respondenterna ställdes efter varje vinjett inför nio olika insatsalternativ och följdfrågor. Enkäten besvarades av tjugo nämndledamöter och sexton handläggare.Resultaten visar att ledamöterna i högre grad föreslagit ?LVM? medan handläggarna i högre grad valt ?annan insats?, ofta med förslag på kombinationer av olika insatser.

Alla aktiebolag är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Beroende på bolagens storlek ställs olika krav på redovisning av kassaflödesanalys i den externa redovisningen. Kassaflödesanalys är en sammanställning av ett bolags kassaflöden indelat i olika kategorier. Den visar intjänade likvida medel, men även hur dessa har tillförts. Kassaflödesanalys är något som också kan användas i den interna styrningen av bolag för att få kontroll över kassaflöden och kunna prognostisera samt följa upp utfall.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta.

Fysisk aktivitet förbättrar hälsa och välbefinnande och lindrar sjukdom. Det åligger sjuksköterskan att arbeta förebyggande, hälsofrämjande och sjukdomslindrande utifrån de enskilda individernas behov av bland annat fysisk aktivitet, men också att använda sig av de för dagen bästa evidensbaserade metoderna i sitt arbete. Fysisk aktivitet på recept (FaR) har visat sig ge en högre följsamhet och även ett bättre utfall i längden, än att enbart försöka uppmuntra patienten till fysisk aktivitet genom motiverande samtal. FaR anses trots detta inte användas i den utsträckning som det borde.Syftet med studien är att kartlägga hur sjuksköterskor inom primärvården och psykiatrin arbetar med fysisk aktivitet på recept, FaR ? frekvens av utfärdande, uppföljning, revision, stöd och hinder.