Ever since its conceptual birth, the questioning of consequences due to the implementation of ideas from the reformation doctrine, called New Public Management, has been a common occurance among those who have dedicated themselves to research in superior methods of Public Administration. What this thesis aims to do is shed light upon what value-conflicts may occur within public administration organisations when they begin to idealize the rationalization of economic issues. The goal of this thesis will be fulfilled through the creation of two ideal types of public administration that exist in opposition to each other. These two ideal types will show two different views on how decision-making and organisation will be managed in their respective sectors. By doing this, there will be clarification as to what conflicting values arise with the implementation of ideas taken from New Public Management, as well as defining the fundamental difference between which ethical decision model is used..

The purpose of this master thesis is to show how a chosen actor in form of the Swedish union organization IF Metall (the Swedish union for metal- and industrial workers) works with pro-reading activities. The project being scrutinized is the Read to me dad-project which aims at fathers who are not used to reading activities within the LO-group (the Swedish Trade Union Confederation). The methods used are interviews and literary studies. The theoretical background of my discussion is based on three education ideals. The neo-humanist ideal emphasizes the personal improvement through literature.

This study attempts to answer the question of whether the propaganda of the Swedish political parties ?Socialdemokraterna?, and/or ?Sverigedemokraterna?, used for the election to the European parliament 2009, are to be viewed as populistic. Furthermore, is the propaganda to viewed as included in the ?Classical populism?, the ?New populism?, both, or none of the above genres? With a theoretical approach deriving from earlier works on the subject Classical/New populism from a number of writers, the study uses empirical and qualitative text analysis to study the parties propaganda. For each of the two genres of populism an ideal type is set up, which is used to define their core elements.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu. Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja identifikationstecken utifrån kategorierna yttre, inre, och aktiviteter.Slutsatsen är att det i boken tillämpas antites för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; imitatio för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; topos för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, upprepning för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; entymem för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn..

År 2000 infördes lagen om väjningsplikt i Sverige. I samband med att lagen infördes minskade antalet obevakade övergångsställen i Sverige med cirka 15-20 procent. De kommuner som tog bort obevakade övergångsställen använde främst material från Vägverkets kampanj Zkona Zebrafolket för att informera invånarna.År 2009 beslutade Eskilstuna kommun att ta bort majoriteten av de obevakade övergångsställena i centrala Eskilstuna. I detta examensarbete har retoriska analyser genomförts på tre tidningsannonser från kampanjen Zkona Zebrafolket. Utifrån teorier om hur grafisk form kan väcka mottagarens uppmärksamhet samt om hur information kan anpassas till en heterogen målgrupp har ett annonsförslag tagits fram.

Att bemöta kriser kräver samarbete mellan många olika grupper och att förebygga misskommunikation är väsentligt. En förebyggande kriskommunikation är följaktligen en viktig pusselbit. Syftet med denna uppsats var att undersöka om de kommunikativa metoder som olika myndigheter använder, kan tänkas vara konstruktiva och effektiva retoriskt när det gäller att komma i dialog med ungdomar i riskzonen. En kartläggning av olika dialogmetoder som används för att skapa en bra kontakt mellan riskgrupper och myndigheter utfördes. Sedan valdes en dialogmetod ut (Ge och Ta-Varje Dag) från kartläggningen för en djupare retorikanalys.

In 1974 the three municipalities of Åsele, Dorotea and Fredrika were amalgamated despite of hunger strikes, mass protests and a serious threat of violence. But after six years the marriage shattered as Dorotea left the other two after years of continued struggle. In 2005 the idea of an amalgamation of Åsele, Dorotea and Vilhelmina municipalities was brought to life by an older and ever declining population.By creating a democratic ideal type consisting of the three variables ? legitimacy, participation and identity ? this study assesses what impact an amalgamation of the three municipalities might have on local democracy.Combining a qualitative and a quantitative approach this study concludes that amalgamating the municipalities today could create a democratic unit lacking legitimacy, having a weak identity and impeding participation. But the study also brings forth that the impact of an amalgamation upon the variables of the ideal type as defined is not written in stone.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet främmandegöring kan användas som retorisk figur i olika kulturella texter samt att ge förslag över begreppets tillämpning i skolans bildundervisning. Syftet är också att med hjälp av resultatet gestalta ett eget konstnärligt verk där främmandegöring problematiseras och synliggörs. Det gestaltande arbetets syfte är även att pröva hur främmandegöring kan användas som retorisk figur. Undersökningens metod bygger på en bildsemiotisk analys kopplat till en bildretorisk modell beståendes av fyra dimensioner, samt en gestaltande undersökning i form av mediet digitalt fotografi. Resultatet visar att samtliga kulturella texter använder sig av främmandegöring som retorisk figur genom flera retoriska dimensioner, samt att det kan upplevas som att dimensionerna har en förmåga att gå in i varandra.

The purpose of this study is to examine the actual political conditions that exist for the Iranian women. What is the political reality of the Iranian women and how can they exert political influence within the political system that exists in Iran today. This is done to see how the Iranian women's potential political influence affects Iran's democratic status. This will be answered through the overall research question: What opportunities do the Iranian women have to influence policy? This overall question is then split into three smaller research questions:1) What formal possibilities to political influence do the Iranian women have?2) What real possibilities to political influence do the Iranian women have?3) How have women in Iran tried to exert political influence outside the institutional framework?This will be done through a qualitative text analysis where texts concerning the Iranian women?s political influence are examined.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur media används i det retoriska spelet, då inblandade aktörer försöker påverka legitimiteten av ett internationellt företagsförvärv. För att studera detta avser vi göra en medieanalys av legitimerings- och illegitimeringsförsök gällande affären mellan Skandia och Old Mutual. Vi kommer att analysera framställningen av affären i svensk media under perioden maj 2005 till mars 2006 med hjälp av Suddaby och Greenwoods (2005) retoriska strategier, Elsbachs (1994) studie av verbala ställningstaganden och Kostova och Zaheers (1999) teori om legitimitetsproblem för det multinationella företaget. Argumentationen för att påverka legitimiteten handlade bland annat om budnivån, förflyttning av kapital ut från Sverige, affärens industriella logik och Skandiastyrelsens oenighet. Våra resultat tyder på att illegitimeringsförsöken främst bestod av en normbaserad eller historisk retorik tillsammans med en institutionell vokabulär.

Uppsatsen är en studie av hur förvaltningsideal påverkar vid rekrytering av chefer till den offentliga förvaltningen och hur förvaltningsidealet är under förändring. Den ger också en kort genomgång av de två vanligaste förvaltningsidealen, Weber och New Public Management, men presenterar även ett tredje alternativ kallat New Public Service.Genom att studera vilka typer av chefer som kommuner önskar rekrytera har vi härigenom observerat vilket förvaltningsideal som styr vid rekryteringsprocessen och om detta ideal är under förändring.Vår metod är huvudsakligen baserad på kvalitativa intervjuer med personalchefer i den kommunala förvaltningen.I uppsatsen stärks vår hypotes om att den kommunala förvaltningen rör sig ifrån ett New Public Management inriktat ideal, som under 1980-talet och 1990-talet haft stor inverkan på kommuner, och att förvaltningen inte strävar mot ett weberianskt ideal utan istället söker sig mot ett mera individ- och medborgarcentrerat ideal som kan liknas vid New Public Service..

Detta är en kvalitativ studie som ämnar studera hur unga män kan uppfatta manliga ideal samt förhålla sig till dessa. Studien genomfördes genom fokusgruppsintervju med bilder som hjälpmedel och har därefter analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys. Materialet har genom Connells teorier om den hegemoniska manligheten analyserats och delats in i fem olika teman som behandlar kropp, sexualitet, självförtroende, familj och ambivalens. Genom dessa teman identifierades hur fokusgrupperna tydligt beskriver bilden av idealmannen som en ung, stark, vacker, sexuellt aktiv, muskulös man med ett gott självförtroende. Deltagarna i fokusgrupperna identifierar sig med denna idealbild och upprätthåller därigenom de hierarkier som finns män emellan.

I denna kandidatuppsats undersöks berättelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet är att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna i tidningen bidrar till att uppnå tidningens publicistiska målsättning. I det ingår det underordnade syftet att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna bidrar till att skapa identifikation hos läsarna. Materialet består av sex stycken berättelser som är tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berättelser handlar om hemlösa människor som själva är försäljare av tidningen. Uppsatsen bygger på teorier om vad en berättelse är, berättelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation.

Syftet med denna uppsats är att jämföra det retoriska spelet i media runt affären mellan Old Mutual och Skandia med affären mellan MAN och Scania för att sedan belysa intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgår från Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett fientligt bud. Utifrån den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud på Scania. Vårt resultat jämförs med det från Bentemark och Pedersen (2006), där både likheter och skillnader upptäcktes. Därefter belyses intressenternas roll i debatten och det sker med hjälp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets intressenter, och Mitchell et al.

I denna uppsats har vi genom en kvalitativ textanalys jämfört hur Al Jazeera och SvD rapporteratom Sydsudan under ett tidsspann på arton månader. Underlaget för forskningen är tio artiklarfrån SvD:s webbsida och tio artiklar från Al Jazeeras webbsida. Våra frågeställningar är; Vilkaretoriska grepp använder sig de olika medierna av och skiljer sig användningen på något sätt, ochi så fall hur? Vi har även formulerat en hypotes där vi påstår att en analys av de retoriska greppenkommer att synliggöra ideologiska underliggande meningar hos respektive nyhetsleverantör.Genom att formulera tio frågor utifrån den massmedieretoriska innehållsanalysen har vikunnat synliggöra olika retoriska grepp som används av skribenterna; däribland metaforer,liknelser, personifiering, värdeladdade ord och miljöbeskrivningar.Detta är en diskursanalys där vi tillämpat semiotiska teorier om språk och retorik. Våraresultat visade att det fanns flera likheter än skillnader gällande den språkliga gestaltningen hosde båda medierna.