Studien undersöker huruvida förstÄelsen av tre kroppsorienterade videokonstverk avSkip Arnold kan beskrivas utifrÄn pragmatismen och John Deweys erfarenhetsbetonadeestetikbegrepp. Syftet Àr att studera hur kroppen prÀglar mötet mellan verk och ÄskÄdaresamt hur betraktarens eget erfarande av kroppen kan fungera som utgÄngspunkt förförstÄelsen. Studien innefattar tre pragmatiskt inspirerade analyser av verken Girls inbikinis, Head Shaking #2 och Breathing. I samklang med det erfarenhetsbetonadeestetikbegreppet införlivas mina egna erfarenheter av företeelser som vanligtvis intebetraktas som estetiska för att studera förstÄelsen. Analyserna prÀglas av ettfenomenologiskt tÀnkande som vetenskapliggör mÀnniskans erfarenheter.

The aim of this study is to study the construction of literary values. I have been looking at how literature awarded with sponsored literary prizes has been reviewed in four major English and American newspapers. I have been studying the reception of literature by Ian McEwan, Hilary Mantel, Colm TĂłibĂ­n and Zadie Smith between 2000 and 2012. The prizes in focus are the Man Booker Prize, the Orange prize for fiction and the Costa Awards. There seems to be an increasing number of articles related to each author after they have been awarded a prize, however with little change in the content of the reviews.

I uppsatsen studeras hur skribenter med hjÀlp av olika retoriska grepp framstÀller sig sjÀlva i texter..

Denna undersökning stÀller frÄgan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar nÀrmare pÄ betydelsebÀrande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet Àr att skapa ett medvetet och kritiskt tÀnkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det Àr viktigt att förstÄ bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnÀrliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen nÀr den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Det hÀr Àr en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som Àr professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par Ärs tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har sjÀlv undervisats i formen och tycker det Àr ett bra sÀtt att tillgodogöra sig kunskap pÄ.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om modellen ocksÄ passar för att beskriva vad som hÀnder i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jÀmför jag modellen med tvÄ andra dialogmodeller för att sÀtta fingret pÄ vad som skiljer dem Ät och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med pÄ omrÄdet.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. DÀremot försöker jag utifrÄn min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svÄrt att anvÀnda sig av i ett konkret fall.

Hur motiveras Sveriges deltagande i internationella insatser? ÖvervĂ€ger nytta eller moral?Med utgĂ„ngspunkt i klassisk retorik undersöks genom kvalitativ textanalys och komparativ metod hur deltagande i internationella insatser motiveras. Genom att studera övergripande och policygivande dokument undersöks hur den generella motivbilden Ă€r konstruerad, vilket dĂ€refter anvĂ€nds till att utforma det analysverktyg som anvĂ€nds för att undersöka och jĂ€mföra insatsspecifika motiv. Tre insatser undersöks: UNIFIL (2006-2007), EUFOR Tchad/RCA (2008) och OUP Libyen (2011).Resultatet antyder att deltagandet motiveras med bĂ„de nytta och moral. I den generella motivbilden övervĂ€ger nyttomotiven, varvid egennyttiga motiv ges en framtrĂ€dande plats.

Specialarbete, 15 hpSvenska sprÄket, LSV410Höstterminen 2012Handledare: Einar Korpus.

Syftet med min uppsats Àr att jag vill pÄminna om mÀnniskans egen förgÀnglighet. Jag vill upplysa att allting lever under samma princip. FörgÀngligheten finns i allt, att allting Àr understÀndig förÀndring och att det bara Àr en frÄga om olika lÄng tid innan allt försvinner. Jag vill att mÀnniskan ska bli mer pÄmind om att allt och alla, mÀnniskor, naturen, och alla ting lever undersamma principer och pÄ sÄ sÀtt inte Àr sÀrskilt skilda frÄn varandra.Jag vill pÄvisa hur förgÀngligheten har analyserats och analyseras, samt ge en inblick i vad förgÀnglighetsteori handlar om. FörgÀngligheten har flitigt avbildats inom konsten.Jag kommer undersöka varför tvÄ betydelsefulla konstnÀrer har arbetat med förgÀngligheten och jÀmföraderas tolkningar.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur förÀldrar idag pÄverkas av hÀlsodebatten kring socker. FrÄgestÀllning: Hur kan förÀldraskap och förÀldraidentitet konstrueras i förhÄllande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet bestÄr av tematiskt öppna intervjuer med förÀldrar inom fem familjer (sammanlagt Ätta personer och fem intervjuer). Intervjuerna Àr gjorda med förÀldrar i Stockholms innerstad och nÀr-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur förÀldraskap och förÀldraidentitet görs i förhÄllande till olika aktörer och sociala kontexter.

Detta arbete har haft som mÄlsÀttning att belysa och behandla möjligheter och problem vid utformande av informationsstrukturer i intranÀtsammanhang. Arbetet har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter i Skövde. En fallstudie har gjorts dÀr Volvos intranÀt utvÀrderats. Dessutom har ett experiment genomförts dÀr samband mellan katalog- och lÀnkstruktur klargjorts. Undersökningens syfte Àr att uppnÄ en lÀnkstruktur som tillÄter anvÀndarna att utföra sitt arbete effektivt och att uppnÄ en katalogstruktur som inte Àr förÀndringsbenÀgen.

Uppsatsen Àr en studie i hur samhÀllet och den konsumtionskultur vi lever i speglas i den samtida konsten och den offentliga debatten. Det didaktiska perspektivet tar upp samtidskonsten roll i bildundervisningen och hur frÄgor som rör konsumtion och identitet visuellt kan bearbetas och gestaltas i en lÀrandesituation.UtgÄngspunkten i studien Àr teorier om modernitet dÀr reflexivitet, görbarhet och individualisering Àr centrala teman. MÀnniskan Àr idag inbegripen i ett reflexivt arbete för att skapa sig sjÀlv och det posttraditionella samhÀllet betecknas av att traditionella normer brutits ner och individen tvingats bli nÄgot av en ?sökare?.I senkapitalismen uppstÄr nya symbolvÀrden vid sidan av bytesvÀrden och bruksvÀrden, symbolvÀrden som Àr knutna till livsstil och identitet. Studien beskriver hur mÀnniskan manifesterar sin vilja att sÀrskilja sig men ocksÄ att tillhöra genom konsumtion som symbolisk aktivitet, dÀr konsumenten genom att handla konstruerar sitt ?jag?.

Den hÀr studien analyserar lÀromedel i svenska ur ett historiskt perspektiv för att utreda hur retoriken och/eller den muntliga framstÀllningen med fokus pÄ tal inför Ähörare har presenterats under fem decennier. I uppsatsens syfte ingÄr att, med utgÄngspunkt frÄn hur lÀromedlen presenterar Àmnet, dra slutsatser angÄende retorikens och/eller den muntliga framstÀllningens funktion i den svenska skolan, speciellt med avseende pÄ retorik, argumentation och demokrati. Forskningsbakgrunden ger en genomgÄng av retorikens definition, praktiska funktioner och koppling till skolan. Metoden som anvÀnds Àr den komparativa textanalysen i vilken likheter och skillnader hos texter lyfts fram. PrimÀrmaterialet utgörs av lÀromedel i svenska frÄn 1960-talet till 2000-talet.Det visar sig bland annat att synen pÄ retorik som begrepp skiljer sig mellan de Àldre och de nyare lÀromedlen.

I denna uppsats har jag analyserat samtida politiska tal, nÀrmare bestÀmt fjortonanföranden à ungefÀr trettio sekunder, hÀmtade frÄn en partiledardebatt i SverigesRadio en dryg vecka före valet 2010.Att studera ett material som detta ur retoriskt perspektiv Àr spÀnnande dÄ mankan frÄga sig om de verkligen hÄller ett tal i traditionell mening. En del talar för det:nÀr partiledarna ombes att hÄlla ett anförande pÄ en halv minut fÄr de tala ostört, ochde har haft möjlighet att förbereda det de ska sÀga. Men andra saker talar mot:uttalandena Àr bara nÄgra meningar lÄnga, och publiken finns inte inför talarnasögon, utan sitter hemma vid radioapparaterna ? eller lyssnar i efterhand pÄ Interneteller i mp3-spelare.Den modell med vilken sjÀlva talen analyseras har anor sedan antiken, men inomden moderna retoriken studeras hela den retoriska situationen, och tvÄ viktiga frÄgorhar varit vilka retoriska problem talet syftar till att lösa ? vad som Àr dess syfte ? ochvilken publik talaren egentligen verkar vÀnda sig till.FrÄgan om vilka de sju partiledarna riktar sig till bidrar sÀrskilt till att göra dennaundersökning relevant: det Àr en viktig frÄga för demokratin vilka som Àrpolitikernas mÄlgrupp. Men det finns mÄnga andra anledningar att studera derasuttalanden.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur pedagoger förhĂ„ller sig till det vĂ€rdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger pĂ„ en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav tvĂ„ var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes pĂ„ tvĂ„ skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som frĂ€mst behandlas Ă€r kring vĂ€rdegrund, vĂ€rdepedagogik, och SET-materialet.

Uppsatsen undersöker den samtida konstens grÀnser genom att studera hur graffiti beskrivs och behandlas inom dagens konstdiskurs. Den innehÄller Àven en kritisk granskning och genomgÄng av graffitins historieskrivning.UtgÄngspunkten Àr pÄstÄenden om att den samtida konsten prÀglas av en öppenhet och en mÄngfald dÀr vad som helst kan vara konst. FrÄgan som stÀlls Àr om dessa pÄstÄenden verkligen stÀmmer. Undersökningens resultat pekar entydigt pÄ att sÄ inte Àr fallet. Den samtida konsten framstÄr tvÀrtom som ett bÄde socialt och diskursivt snÀvt avgrÀnsat sammanhang dÀr uteslutning Àr en central aspekt.