Författare: Anna Jönsson, Marina VourdoukaHandledare: Eva-Lotta FridExaminator: Thomas KnollTitel: Rosa Bandet - Om Positionering och SampositioneringTyp av rapport: C ? uppsatsÄmne: Medie- och KommunikationsvetenskapÅr: HT 07Syfte: VĂ„rt syfte med uppsatsen Ă€r att undersöka Rosa Bandet kampanjens sampositionering med andra varumĂ€rken, vad sampositioneringen inneburit för Rosa Bandet kampanjen och göra en retorisk analys av Cancerfondens och deras huvudsponsorers kampanjmaterial.Metod: Kvalitativ metod har tillĂ€mpats och som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett hermeutiskt förhĂ„llningssĂ€tt. Vid analysen av annonserna har semiotiska och retoriska analysverktyg anvĂ€nts.Slutsatser: Rosa Bandet har positionerat sig genom att de har ett rosa band som symboliserar kampen mot bröstcancer. De har anvĂ€nt fĂ€rgen rosa vĂ€ldigt tydligt som dĂ„ har gjort att man associerar fĂ€rgen till Rosa Bandet. Slutresultaten visar pĂ„ att sampositioneringen med huvudsponsorerna gynnar Rosa Bandet Kampanjen pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de fĂ„r större uppmĂ€rksamhet pĂ„ flera sĂ€tt.

Denna studie förklarar hur de tre bÀsta respektive tre sÀmsta reklamerna av totalt 20 som en enkÀtgrupp har utsett, förhÄller sig till olika teorier om kommunikation, ljudlandskap, retorik och dramaturgi. I de reklamer som av enkÀtgruppen ansÄgs vara de bÀsta har producenterna med hjÀlp av retorik och dramaturgi bÀttre lyckats med att skapa ett förtroende hos lyssnaren, nÄgot som i analysen visar sig vara avgörande för hur reklamerna mottas. Vidare förefaller konstruerade ljudlandskap löpa större risk att skapa en egen bruskÀlla vilket komplicerar framförandet av budskapet. PÄ samma sÀtt verkar reklamer med lÄgt eller otydligt informationsinnehÄll ha svÄrare att förmedla en verklighetsbild som stÀmmer överens med den tÀnkta mottagarens och dÀrför Àven svÄrare att skapa en förtroendeingivande karaktÀr till reklamen..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur media anvÀnds i det retoriska spelet, dÄ inblandade aktörer försöker pÄverka legitimiteten av ett internationellt företagsförvÀrv. För att studera detta avser vi göra en medieanalys av legitimerings- och illegitimeringsförsök gÀllande affÀren mellan Skandia och Old Mutual. Vi kommer att analysera framstÀllningen av affÀren i svensk media under perioden maj 2005 till mars 2006 med hjÀlp av Suddaby och Greenwoods (2005) retoriska strategier, Elsbachs (1994) studie av verbala stÀllningstaganden och Kostova och Zaheers (1999) teori om legitimitetsproblem för det multinationella företaget. Argumentationen för att pÄverka legitimiteten handlade bland annat om budnivÄn, förflyttning av kapital ut frÄn Sverige, affÀrens industriella logik och Skandiastyrelsens oenighet. VÄra resultat tyder pÄ att illegitimeringsförsöken frÀmst bestod av en normbaserad eller historisk retorik tillsammans med en institutionell vokabulÀr.

Uppsatsen bygger pĂ„ en undersökning av Veckorevyns du-tilltal under en tjugoĂ„rsperiod: 1990-2010. Vi har inspirerats av Gunnar Qvists bok Konsten att blifva en god flicka (1978) som tar upp olika handböcker om kvinnor för kvinnor. Vi frĂ„gar oss om du-tilltalet skapar en bild av hur en ung kvinna ska vara? Om det syns nĂ„gon förĂ€ndring över tid? Är det kanske sĂ„ att Veckorevyn Ă€r dagens handbok för flickor i konsten att blifva en god flicka? Studien omfattar bĂ„de en kvantitativ undersökning samt en kvalitativ undersökning i form av nĂ€rlĂ€sning av tio artiklar. I nĂ€rlĂ€sningen har vi anvĂ€nt oss av Britt HultĂ©ns Journalistikanalys (2000).

Det hÀr projektet har som syfte att undersöka hur ett anvÀndande av tankar och idéer frÄn retoriken kan bidra till att förbÀttra förmÄgan att förelÀsa i helklass pÄ folkhögskolenivÄ. En första förelÀsning hölls, videofilmades och analyserades utifrÄn retorikens idéer. FörelÀsningen omarbetades enligt de regler för förberedelse av tal som Äterfinns inom retoriken. DÀrefter hölls ytterligare tvÄ förelÀsningar som Àven de filmades och analyserades. Slutsatsen Àr att ett anvÀndande av retorikens tankar ger en grundstruktur för att kunna förbereda sig vÀl inför en förelÀsning.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur demokratibegreppet anvÀnds i skolan i form av elevinflytande och ansvar. I styrdokumenten finns direktiv om elevinflytande och ansvar, vi vill med den hÀr studien se hur lÀrarna gÄr tillvÀga för att omvandla retoriken till praktiken.För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vÄra respondenter har varit lÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor. För att synliggöra skillnaden mellan styrdokumentens retorik och skolans praktik, har vi valt att anvÀnda oss av en analysmodell dÀr vi stÀller dessa mot varandra. De begrepp vi valt att forma vÄr analysmodell utefter Àr de teoretiska utgÄngspunkter tagna frÄn Robert A. Dahls Demokratin och dess antagonister.UtifrÄn vÄr analysmodell har vi kommit fram till om begreppen effektivt deltagande, lika röstrÀtt, upplyst förstÄelse och kontroll över dagordningen endast Àr retorik, finns inte med överhuvudtaget eller om det finns pÄ ett konkret sÀtt..

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda sig av konst i en Àmnesintegrerad undervisning med syfte att uppnÄ mÄlen i historia och bild i grundskolans senare Är. För att nÄ detta mÄl har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med mÄlningar frÄn 1800-talets s.k. genremÄleri för att visualisera det svenska bondesamhÀllet under 1800-talet. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i Ärskurs Ätta vid en skola i norra Dalarna Äsikter om historia och bild i integrering med hjÀlp av konst. Undersökningen visade att historieÀmnet och bildÀmnet mycket vÀl gick att integrera med varandra i syftet att uppnÄ mÄlen för dessa bÄda.

Syftet med denna studie var att försöka hitta de teser Min Volvo Magazine driver för att forma sin image. För att fÄ svar pÄ syftet har kritisk retorikanalys anvÀnts. Vad skriver Min Volvo Magazine om och vem Àr den tÀnkta mÄlgruppen. Vem identifierar sig med budskapet och vem gör det inte och kÀnner sig utanför ?Vi som kör Volvo gruppen? HuvudfrÄgorna var: Vilken image vill Volvo bli förknippad med? Och vad kan de retoriska valen som Volvo gör ha för effekt pÄ identifikation respektive Ätskillnad?Studien har anvÀnt sig av teorier som identifikation och etos.

VÄrt syfte med denna studie var att förstÄ fenomenet retorik som partiledare anvÀnder sig av i partiledardebatter i Sveriges riksdag. För att klarlÀgga fenomenet har vi utgÄtt frÄn teorierna, övertygningsmedel och parteslÀran. Vi har sedan jÀmfört vÄrt empiriska resultat med vÄra teoretiska utgÄngspunkter.Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats med en hermeneutisk inriktning och jÀmfört en fallstudie genom att utföra retorikanalyser med tvÄ svenska partiledare som underöskningsobjekt, Fredrik reinfeldt och Mona Sahlin. Valet föll pÄ dessa dÄ de Àr partiledare för de tvÄ största partierna i Sverige, Moderaterna och Socialdemokraterna. VÄra analysresultat visar att de bÄda följer den retoriska arbetsprocessen men de nyttjar den inte till fullo.

Specialarbete, 15 hpSvenska spraket, fdrdjupningskurs, SV1301Vt 2012Handledare: Barbro Wallgren Hemlin.

Det Àr mötet mellan konst och yttrandefrihet vi intresserar oss för i denna uppsats. Genom tvÄ uppmÀrksammade fall inom den svenska konstvÀrlden, ger vi oss in i den snÄrskog som krocken innebÀr mellan, det till synes, enkla och sjÀlvklara fria ordet och konsten. Konsten, med dess mÄnga olika uttryck, ses sÀkerligen av mÄnga som det ultimata sÀttet att fritt uttrycka kÀnslor, Äsikter och reaktioner. Men vad hÀnder dÄ konsten upprör och krockar med förestÀllningen om vad yttrandefriheten innebÀr? MÀnniskor blir krÀnkta och plötsligt kan konsten snarare ses som en legitimering av antisemitism, rasism och diskriminering.

Konsten att sÀlja sig sjÀlv/The art of selling yourself grasps the complex of problems that occur when artists chooses to start their own record companies. Not only must the artist fulfil the cultural aspects of being an artist but also the economical aspects of running a business. This means that the artist?s identities and roles become more complex. The purpose of this paper is to understand the construction of identities among artists who run their own record companies.

En film om en lÀrare, hans personlighet och mötet med eleverna.

Attityders betydelser Àr en undersökning som syftar till att skapa en förstÄelse av hur attitydgestalter fungerar i en debattsituation genom att analysera hur ickeverbal retorik sÄsom kroppssprÄk, blickar och gester samspelar med det som uttryckligen sÀgs. Forskningsobjektet utgjordes av en tv-debatt i SVT Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och jÀmstÀlldhetsminister Maria Arnholm (Fp) kring den sÄkallade ?lönefrÄgan?, om hur politikerna ska verka för att lönerna i Sverige ska bli mer jÀmstÀllda mellan kvinnor och mÀn.Analysen visade att Schyman uttrycker mÄnga starka negativa attityduttryck som skapar en konflikt i debattens diskursdynamik. Dessa attityduttryck i kombination med vad Schyman sÀger till Arnholm gör att de bÄda debattörernas ethos och maktpositioner förÀndras, dÀr Schyman fÄr ett övertag i debatten som hon kan utnyttja för att till slut vinna den.FrÄgor som kan vara intressanta för vidare forskning Àr om Schymans konfliktskapande attityduttryck kan generaliseras till andra retoriker och med vilket syfte det i sÄ fall verkar ske. SÄdan forskning skulle kunna nyansera den retorik som framförs i politiska debatter och indirekt bidra till att granska dessa ideologikritiskt..

Retoriken har Ànda sedan det antika Grekland och Aristoteles tid varit mansdominerad. Den gode talaren, vir bonus, var en man och de kvinnliga talarna (och skribenterna) har bÄde historiskt och i nutid antingen Äsidosatts, förlöjligats eller förminskats. Den kunskap som förmedlas i högre utbildningar inom retorik och som produceras i forskning Àr till stor del fÀrgad av en manlig norm - trots den feministiska inbrytningen.Kvinnor har fÄtt skapa sina egna retoriska strategier och införandet av ett kvinnligt perspektiv har fÄtt retoriken att förnyas bÄde teoretiskt och praktiskt. Framför allt har det bidragit till att andra aspekter kommit i förgrunden. Detta ligger till grund för min uppsats dÀr jag valt att undersöka hur bestÄende och statisk den feministiska retoriken Àr.