Syftet med denna uppsats var att underso?ka om det finns skillnader och i sa?dana fall vilka skillnader pa? reklamannonser fo?r hudva?rdsprodukter i livsstilstidningar som sa?ljs i Sverige, fo?r kvinnor respektive ma?n. Jag har gjort en retorisk inneha?llsanalys av totalt tolv annonsbilder. De teorier jag utga?tt ifra?n a?r genus, retorik och media- marknadskommunikation.

Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhÀlle och i och med att de nya Àmnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ?den retoriska arbetsprocessen? in i kurserna i svenska pÄ gymnasiet. Eleverna ska numera kunna anvÀnda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framstÀllning. Det Àr mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats Àr att utreda vad som menas med ?den retoriska arbetsprocessen? och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning.

2008 presenterades utredningen SOU 2008:52, ?Legitimation och skÀrpta behörighetsregler?. Avsikten var att komma tillrÀtta med problemet att sÄ mÄnga lÀrare var obehöriga, vilket ansÄgs försÀmra kvalitén i skolan. Uppsatsens material bestÄr i utredningen samt sex relaterade remissvar.Syftet med uppsatsen var att söka svar pÄ vilka argument utredningen anvÀnde, pÄ vilket sÀtt de presenterades samt hur de bemöttes i remissvaren.För att uppnÄ detta anvÀndes verktyg för retorisk analys och, i remissvaren, ett sprÄkligt perspektiv med fokus pÄ vÀrdeladdade ord.Resultatet var att utredningen till största del anvÀnde sig av hÀnvisningar till bl.a. andra utredningar, forskare och andra auktorisationssystem.Det visade sig Àven att remissinstanserna s.a.s.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Detta arbete görs inom lÀrarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad Àmnesundersökning. I vÄrt fall vill vi fÄ kunskap hur nÄgra pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskÀmnet för att elevers förmÄga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning Àr ett försök att koppla nÄgra lÀrares arbetsmetoder i omrÄdet tala till en sÀrskild arbetsgÄng inom retoriken.  I fem intervjuer stÀlldes frÄgor till lÀrare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhÄllande till den muntliga redovisningen. Vi frÄgade Àven om vilka strategier de anvÀnder för att fÄ elever att utveckla sin förmÄga inom omrÄdet tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrÄn de kategorier som retorikens partesmodell innehÄller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgÄngen i respondenternas arbetssÀtt.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

I mitt arbete har jag studerat klarsprÄk och retorik i myndighetstexter och avgrÀnsat studien till informationsbroschyren VÀlkommen till Arbetsförmedlingen som arbetssökande fÄr med sig vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det Àr ett informationsmaterial som alla arbetssökande fÄr, oavsett vilken Älder eller vilka behov och förutsÀttningar de har. Syftet med min studie Àr dÀrför att frÀmja lÀsbarhet och lÀsvÀrde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial till mÄlgruppen arbetssökande ungdomar mellan 19-25 Är. I min studie har jag anvÀnt mig av tre metoder, en textanalys, en semistrukturerad fokusgrupp och en dold observation. Syftet med detta var att se hur kontexten pÄverkar Arbetsförmedlingens informationsmaterial och hur lÀsbar den Àr för mÄlgruppen, att undersöka hur arbetssökande ungdomar resonerar om deras behov och yrkesframtidsdrömmar samt hur de förhÄller sig till informationsmaterialet.

Titel: Konsten att bygga ett varumĂ€rke ? vet experter bĂ€st? InlĂ€mningsdatum: 080519Kurs: Kandidatuppsats 15 hpFörfattare: Pernilla Enqvist; 830720 Maria Lindroth; 850802 Handledare: Ulf Ågerup Problem: Hur har kommunikations- och eventbyrĂ„er arbetat med uppbyggnaden av företagets varumĂ€rke?Syfte: VĂ„r uppsats syftar till att undersöka hur företag, kommunikations- och eventbyrĂ„er, som hjĂ€lper andra företag att bygga upp sina egna varumĂ€rken sjĂ€lva har hanterat sin egen varumĂ€rkesuppbyggande process. Genom varumĂ€rkesuppbyggande teorier ska vi undersöka om kommunikations- och eventbyrĂ„ers arbetssĂ€tt kan hĂ€rledas till dessa.Metod: I denna undersökning tillĂ€mpas en kvalitativ metod. Den data som insamlats Ă€r av deduktiv karaktĂ€r samt av bĂ„de sekundĂ€r och primĂ€r art. SekundĂ€rdata genom en litteraturstudie och primĂ€rdata genom intervjuer.Slutsatser: Genom engagerad och kunnig personal som levererar hög kvalitet pĂ„ tjĂ€nsterna som kommunikation- och eventbyrĂ„erna tillhandahĂ„ller har de fĂ„tt rekommendationer som lett till vidare uppdrag och ett gediget nĂ€tverk..

Denna uppsats behandlar den nutida konstens potential som undervisningsmaterial. BÄde för Àmnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mÄngfalden inom de kulturella institutionerna. Den nutida konsten som Àmnesmaterial Àr förvÄnansvÀrt frÄnvarande i skolan, och som denna uppsats visar, Àven pÄ ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mÄngfacetterade, grÀnsöverskridande och ibland svÄrfÄngade konstverksamhet kan göras bÄde lÀttillgÀnglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist.

Hur kommer det sig att en etablerad konstnÀr, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igÄng en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer Àn ett liknande arbetssÀtt inom ett annat arbetsomrÄde? Jag syftar pÄ konst kontra journalistik. Jag syftar pÄ att det Àr acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men nÀr en konstnÀr gör det, dÄ blir det rubriker.KonstnÀren Anna Odell satte 2009 igÄng en diskussion som frÀmst kom att handla om vad man fÄr, och vad man inte fÄr göra i egenskap av konstnÀr, alltsÄ den konstnÀrliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en sjÀlvupplevd psykos pÄ Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmÀrksamma psykiatrins arbetsmetoder och bÀdda för en diskussion om hur psykiatrins tvÄngsomhÀndertaganden ser ut.Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats Àr att undersöka dem.

I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjÀs Hamlet i affischsammanhang. Ett antal Hamletaffischer frÄn 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger frÀmst pÄ det aktuella anslaget frÄn 2008 Ärs produktion pÄ Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehÄller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjÀsens handling ger en naturlig ingÄng till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer.

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

För företag som startar sin verksamhet och vill skapa en identitet i det vÀxande mediala samhÀllet Àr retoriken avgörande. Att som företag skapa en identitet och kommunicera ut den till sin omgivning tror vi har blivit livsavgörande för ett företags profilering och positionering. Syftet med arbetet Àr att försöka finna en djupare förstÄelse för hur man kan anvÀnda retorik i ett företag nÀr man formar och förmedlar sin identitet. Det gör vi genom att analysera en av oss genomförd fallstudie och sedan jÀmföra den med en annan studie om Skandia. Vi har frÄgat oss hur vÄrt fallföretag arbetat för att komma fram till sin identitet och hur man tÀnker förmedla den.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur fem pedagoger pÄ fem olika förskolor vÀljer att arbeta för att stÀrka det svenska sprÄket hos barn som har svenska som andrasprÄk. Jag vill jÀmföra pedagogernas olika arbetssÀtt, och likheter och skillnader kommer att diskuteras. Syftet Àr ocksÄ att fokusera pÄ vilket förhÄllningssÀtt fem pedagoger har till barns anvÀndning av sina modersmÄl vid inlÀrning av ett andrasprÄk och hur pedagogerna ser pÄ betydelsen av barns modersmÄl nÀr barnen lÀr sig ett andrasprÄk. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom det att pedagogerna har en viktig och betydande roll för barnens tillÀgnande av ett andrasprÄk.

Uppsatsen undersöker fyra artiklar ur den konservativa kulturtidsskriften Axess magasin, vilka orsakade tvÄ infekterade kulturdebatter Ären 2008 och 2009 i Sverige. Dessa artiklar menade att skönheten gÄtt förlorad i samtidskonsten och riktade sin kritik mot det rÄdande kulturetablissemanget. Axess menade att det modernistiska normbrytande idealet allt för lÀnge varit ett kriterium för god konst och de föresprÄkade dÀrför ett alternativ till denna norm. Detta alternativ blev sedan hÄrt kritiserat av kultursidorna i dagspressen och av kulturtidsskrifter generellt.Men vad var det som var sÄ provokativt med Axess alternativa konstideal? För att fÄ en förstÄelse för detta, krÀvs en ingÄende analys av dessa artiklar, vilket Àr vad denna uppsats gör.