Bakgrund: LÀrare talar gÀrna om sin praktik och söker en form för dessa samtal. Pedagogik och retorik har en lÄng och till viss del gemensam historia. GÄr det att sammanföra dessa traditioner och redskap? En grupp ÀmneslÀrare pÄ gymnasiet deltar i ett samtalsseminarium dÀr det ingÄr en kurs i praktisk retorik. Mötena följs upp i en intervju.Syfte: Att höra vad lÀrarna i en intervju sÀger om sin klassrumspraktik och se hur nÄgra retoriska begrepp fungerar i ett pedagogiskt samtal.

I uppsatsen har jag genom intervjuer med fyra konsthandlĂ€ggare frĂ„n fyra olika landsting undersökt konsthandlĂ€ggarnas syn pĂ„ konst i vĂ€ntrum, hur arbetet med konstplacering gĂ„r till samt hur konsten vĂ€ljs ut, och vilka möjligheter och begrĂ€nsningar vĂ€ntrummet har som konstmiljö. I bakgrundsavsnittet ger jag en historisk tillbakablick pĂ„ hur och varför staten började köpa in konst för placering i offentliga miljöer. Under mina eftersökningar har jag inte hittat mycket skriftligt material om Ă€mnet vilket har gjort att de muntliga intervjuerna har varit den största kĂ€llan till information. KonsthandlĂ€ggarnas syn pĂ„ konst i vĂ€ntrum ligger relativt nĂ€ra varandra och det som i stort sett skiljer dem Ă„t Ă€r nyckelord för vad konsten tillför miljön estetiskt och intellektuellt. Även arbetsprocesserna ser likartade ut.

Uppsatsen behandlar hur olika tidsperioder har fört arvet av det andliga i konsten vidare genom historien. Jag benÀmner uppsatsen ?SpÄr av en andlig nÀrvaro?. Detta belyses genom en tillbakablick i konsthistorien frÄn det mÀnskliga skapandets tidiga yttranden och fram till 1900-talets början. Jag stÀller sedan frÄgan.

Om tecknandet som en metod av förstÄelse..

Uppsatsen undersöker huruvida Hillary Rodham Clinton förkvinnligat sitt retoriska tillvÀgagÄngssÀtt eller om hennes retorik passar bÀttre in i den manliga senatorsrollen. Med hjÀlp av klusteranalys och neo-aristotelisk analysmetod, görs en jÀmförande analys för att söka efter skillnader och likheter i Clintons retoriska tillvÀgagÄngssÀtt. Materialet bestÄr av tvÄ tal som hölls vid det demokratiska konventet; 1996 (i egenskap av first lady) och 2008 (i egenskap av senator). Resultatet diskuteras sedan utifrÄn det genusrelaterade begreppet double bind. Analysresultatet visar pÄ en utveckling i Clintons retorik, som generat ett stÀrkt primÀrt ethos.

Uppsatsen behandlar hur USA: s president George W Bush anvĂ€nder civilreligiösa inslag i sin retorik under sitt första Ă„r som president. Han startade Ă€mbetsperioden med att anvĂ€nda religiösa anspelningar i sitt installationstal., för att sedan fortsĂ€tta i samma anda hela Ă„ret. Bush Ă€r inte den första presidenten att anvĂ€nda sĂ„dana retoriska knep. Ända sedan USA: s grundande har presidenterna förstĂ€rkt sin talarkonst genom att hĂ€nvisa till Gud och att landet Ă€r utvalt av Gud - ett nytt Israel. Landets presidenter har alltid varit mer eller mindre övertygade om att Gud stĂ„r pĂ„ USA: s sida.

Uppsatsen utforskar legenden om den helige Antonius frestelse och det intryck helgonberÀttelsen lÀmnat pÄ konsten. En ikonografisk metod anvÀnds för att beskriva den litteratur som skapat och utvecklat berÀttelsen och ur detta systematiseras de motiv som sedan översatts till bildkonsten. Genom att analysera nio olika avbildningar av Antonius skapas en kronologisk följd över hur skildringarna genomgÄtt en transformation sedan 1500-talet..

Jag har i min undersökning uppmÀrksammat den dolda konsten som alltid finns tillgÀnglig i vÄrt allmÀnna stadsrum. UtifrÄn tre platsbestÀmda offentliga konstverk behandlar denna uppsats frÄgestÀllningen, Hur anvÀnds stadens offentliga konst av barn och unga i tre bostadsomrÄden? Syftet med uppsatsen Àr att genom fÀltstudier undersöka hur konstverk i bostadsomrÄden anvÀnds av de barn och unga som bor dÀr. De konstverk uppsatsen stÀller i centrum har skilda egenskaper, tillkomst syften och estetiska utseenden. De Àr alla belÀgna i Stockholms ytteromrÄden.

MiljörÀttvisa kommer frÄn USA och har sina rötter i den amerikanska medborgarrÀttsrörelsen. Idag Äterfinns miljörÀttvisan som retorik bÄde hos forskare och politiker samt grÀsrotsrörelser. Detta Àr dock inget som Äterfinns i nÄgon större utstrÀckning i Sverige. Denna studie fokuserar pÄ debatten kring en gruvetablering i Kallak, Sverige, och vilken retorik olika aktörer anvÀnt sig av. InnehÄllsanalysen av tidningsartiklar visar pÄ att det bÄde finns likheter och skillnader i denna debatt jÀmfört med den globala retoriken kring miljörÀttvisa..

I det hÀr arbetet har vi gjort en kvalitativ textanalys av SVT:s satsning Landet BrunsÄs, med utgÄngspunkt i Torsten Thuréns fem populÀrvetenskapliga retoriska grepp som han tar upp i boken PopulÀrvetenskapens retorik -inte bara att förenkla. Greppen Àr konkreta exempel, fiktiva samtal, narrativa berÀttelser, tankeexperiment samt jÀmförelser, analogier och metaforer. Vi undersökte om greppen gick att hitta i programmet och fann att varje grepp gÄr att Äterfinna som tydliga inslag i programmet. Utöver Thuréns fem retoriska grepp har vi ocksÄ analyserat de tre programledarna utifrÄn de tre retoriska byggstenarna; ethos, logos och pathos. Vi har dÀrefter gjort en gestaltande del dÀr vi testat om vi kan anvÀnda greppen för att skapa korta scener som ska illustrera ett begrepp eller fenomen frÄn Facebook.

I detta kandidatarbete svarar vi pÄ frÄgan ?Hur anvÀnder man postproduktion som ett retoriskt verktyg för att förstÀrka en dokumentÀrfilms budskap??. Retorik stÄr i konflikt med dokumentÀrfilm. Vi anser att retoriken vill pÄverka medan en dokumentÀr vill undervisa. Med hjÀlp av Aristoteles tre grundlagar för retorik, ethos, logos och pathos, försöker vi pÄverka tittarens tycke om en dokumentÀrfilms budskap via postproduktion.

Den 11 september 2001 förÀndrades vÀrlden. USA var inte lÀngre skyddat av stora hav utan var nu sÄrbart för anfall. En ny vÀrld krÀvde nya krig och de gamla doktrinerna för rÀttfÀrdigande av krigföring och nationalstatens suverÀnitet sattes ur spel i sökandet efter terrorister.Efter att Talibanregimen var störtad i Afghanistan var det största hotet mot USA sÀkerhet och vÀrldens fred diktaturen i Irak och diktatorn Saddam Hussein. Man sökte nu ett rÀttfÀrdigande av en militÀr invasion av Irak och presidentens retorik sökte med snabbt legitimitet i teorierna om rÀttfÀrdiga krig.Det nya amerikanska försvarsdoktrinen krÀvde en modig retorik för att rÀttfÀrdiga det kontroversiella beslutet om att ? efter mÄnga Är ? avsÀtta den Irakiska diktatorn.GrÀnsen mellan mod och dumdristighet Àr hÄrfin.

The purpose of this essay is to perform a comparative study of first a pedagogical/rhetorical and then a therapeutic method, to help students overcome their speech anxiety. My choice stayed at focusing on the academic world and the benefits offered to mainly students. I have chosen two institutions with long experience of work with speech anxiety: Instutionen of Swedish, rhetoric and journalism at Södertörns Högskola and Student Health at Uppsala University. I want to find the advantages and disadvantages of the two universities and in no way define what is more favorable..

I detta kandidatarbete svarar vi pÄ frÄgan ?Hur anvÀnder man postproduktion som ett retoriskt verktyg för att förstÀrka en dokumentÀrfilms budskap??. Retorik stÄr i konflikt med dokumentÀrfilm. Vi anser att retoriken vill pÄverka medan en dokumentÀr vill undervisa. Med hjÀlp av Aristoteles tre grundlagar för retorik, ethos, logos och pathos, försöker vi pÄverka tittarens tycke om en dokumentÀrfilms budskap via postproduktion.

I dagens samhÀlle har media en stor roll i mÀnniskors liv och det Àr viktigt att pÄpeka medias enorma makt att pÄverka mÀnniskors verklighetsbild. Makten stannar inte pÄ tidningsbladet, webben, bloggen eller pÄ TV-rutan. Makten fortsÀtter leva och pÄverkar mÀnniskors uppfattning och Äsikter i olika hÀnsynstaganden. Genom Ären har journalistiken Àndrats och konkurrensen vuxit och det innebÀr att tidningsjournalistiken Àndrats och pressen för dem som skapar nyheter Äterfinns i sÀljsiffror. Tidningen ska sÀlja lösnummer och i den situationen Àr rubriker och retoriska grepp viktigare Àn nÄgonsin.