Rational choice är ett dominerande paradigm inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Teorin är väl använd för att förklara politik och politisk påverkan, och otaliga forskningsstudier har gjorts inom dess ramar sedan den fick sitt genombrott. Allt sedan rational choice blivit ett dominerande paradigm har teorin även kommit att kritiseras. Kritiker hävdar att teorin, trots sina fördelar i vissa fall, är otillräcklig för att förklara samhällsvetenskapliga fenomen. Framför allt de beteendeantaganden som teorin utgår ifrån har kritiserats från såväl psykologiskt, som sociologiskt och ekologiskt håll.

Bakgrund: En pågående trend inom hälso- och sjukvården är införandet av marknadsreformer. Den lag som ska tillämpas när ett vårdvalssystem införs är lagen om valfrihetssystem (LOV). På grund av att landstingen är självstyrande kan formerna för organisation och styrning variera.Syfte: Att undersöka och beskriva hur landsting praktiskt arbetar med att följa upp privata vårdgivare inom primärvården, med avseende på kvalitet i vården.Metod: Deskriptiv fallstudie med triangulering.Resultat: I alla de tre fallen framhålls att uppföljningen av de offentliga och privata vårdcentralerna är likadan. Det görs uppföljning av samtliga vårdcentraler en gång per år. Till denna samlas data in från olika källor.

Hur vet man att ett projekt är på banan? Vad ska man driva och följa upp mellan gaterna för att nå gaternas specificerade kriterier i tid och med rätt resultat? Vilka mätpunkter behövs? Med vilka intervall ska framdriften mätas? Och hur visar projektledaren framdriften för intressenterna så att rätt åtgärder för att styra rätt kan sättas in om det är på väg att gå fel? En huvudfaktor för att lyckat leda projekt mellan faser och gater torde ligga i förmågan att se hur uppgifter fortskrider mellan gaterna. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur en sund framdrift mellan gaterna i projekt kan erhållas så att man vid gaterna uppfyller de kriterier som specificerats samt söka besvara hur framdriften kan kommuniceras till dess intressenter på ett framgångsrikt sätt. Följande forskningsfrågor ställdes:1. Vilka indikatorer är enligt forskning och ledande praktik lämpliga att använda för att följa framdriften i projekt mellan gaterna i projektledningsprocessen?2.

Kommunikation finns i allt vi gör och används dagligen, vi omges även dagligen av organisationer som på olika sätt påverkar våra liv. Den kommunikation som då sker inom organisationer är den interna och formella kommunikationen, det vill säga ett informationsutbyte mellan ledning och medarbetare. Kommunikation beskrivs främst som en funktion för utbyte av information och kan delas in i två processer. Den enkelriktade som kopplas samman med Shannon & Weavers kommunikationsmodell från 1940 ? talet, samt den dubbelriktade processen som hör samman med Newcombs modell.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12, krävs det av vårdgivaren att denne arbetar efter mål. Att formulera mål inom hälso- och sjukvården kräver eftertanke. Målen måste vara mätbara och inkludera flera olika delar av verksamheten. Varje förbättringsprojekt är unikt och bör relateras till de resurser som avsatts. Ett stort problem vid kontinuerlig uppföljning är att välja ut parametrar som ger tillräcklig information och är lätta att skapa.

Inför år 2005 infördes nya regler för hur goodwill i företag ska hanteras. Detta ställer nya krav på hur företag ska hantera goodwill, men detta innebär också nya problem och gransknings-möjligheter för en revisor. Uppsatsen syftar till att lyfta fram svårigheterna för en revisor när denne ska granska ett av företagets gjorda impairment -test av goodwill och vilka medel som den har till sitt förfogande för att genomför granskningen. Studien grundar sig på intervjuer med revisorer och branschorganisationer. En revisor är styrd av lagar och redovisningsprinci-per när denne ska granska ett företag men revisorn är också beroende av den information som kommer ifrån företaget.

Syftet är att utreda effekterna av olika markanvändningsstrategier samt att skapa en bra grund för fortsatt planering vid skapandet av ett nytt centralt resecentrum i Skellefteå. Detta arbete förutsätter att Norrbotniabanan byggs samt att dragningen genom centrala Skellefteå följer korridoren för dagens järnväg. Arbetet bygger även på att järnvägen dras i markplan men stora delar av arbetet är användbart även vid en nedgrävd järnväg. Norrbotniabanan är ett, sett ur Skellefteås perspektiv, ett gigantiskt projekt. Metoden som används i arbetet är hämtad från SAMS (Samhällsplanering med miljömål i Sverige).

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Detta examensarbete har utförts på Peab division Väst, en del av Peab-koncernen som är ett av Sveriges största byggföretag. Studien syftar till att ur ett byggföretags perspektiv identifiera vilka områden som bör mätas med hjälp av indikatorer för att bli en hållbar samhällsbyggare.Hållbar utveckling är ett begrepp och förhållningssätt som ständigt växer och anpassas mot olika branscher. Tankesättet är dock det samma oavsett bransch, att uppfylla dagens krav och behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Peab har fram till idag inte haft en tydlig strategi för hur företaget ska arbeta mot en hållbar utveckling, men i och med den nya visionen som togs fram hösten 2010 är tanken att företaget ska hitta ett arbetssätt att förhålla sig till. I samband med visionen framställdes en definition som bygger på begreppet hållbar utveckling och innehåller riktlinjer för en hållbar samhällsbyggare.Peab vill uppnå en hållbar produktion, där kan varje färdigt byggprojekt ses som en slutprodukt.

Hastigheter, spridning i hastighet och fördelningar av tidluckor är i dag kanske de vanligast förekommande indikatorerna som används vid analys av trafikanters körbeteende. En teori är dock att tagna var för sig så ger dessa indikatorer endast en begränsad information. För att erhålla en mer komplett bild av trafiksäkerhetsläget bör därför hastigheter och tidluckor på individnivå kombineras. Därför har en säkerhetsindikator som benämns Distance to Collision, DTC, tagits fram som baseras på beräkningar utifrån hastighet, tidlucka, friktion och reaktionstid. En trafiksäkerhetsanalys har genomförts för sträckan Mörrum-Åryd i Blekinge där denna indikator, utöver hastighet och tidluckor, använts att indikera trafikfarligt beteende.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida det går att prognostisera utveckling på OMXS30 med hjälp av lämpliga tekniska analysverktyg. Detta för att utreda hur relationen mellan den Effektiva Marknadshypotesen och Behavioural Finance ser ut på den svenska marknaden. Vidare är syftet även att undersöka möjligheten till att förbättra avkastningen med hjälp av tydliga restriktioner avseende money management. Detta undersöks för att klargöra om en högre avkastning kan erhållas med denna investeringsstrategi jämfört med passiva alternativt slumpmässiga investeringsstrategier. Metod: Tre tekniska analysindikatorer testas på svenska OMXS30 mellan åren 1987 och 2008.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Bakgrund och problem: Hållbarhetsrapportering har de senaste 40 åren utvecklat från attvara ett enkelt komplement till den finansiella redovisningen till allt mer komplexa rapportersom allt fler företag väljer att presentera. Organisationer har gjort försökt till att definierahållbarhet och frivilliga ramverk för hållbarhetsredovisning har framställts. Det finns dockinga krav på att upprätta en hållbarhetsrapport eller ett reglerat ramverk för hur en rapport skautföras. Detta leder till att hållbarhetsrapporter uppfattas som diffusa och eller används somett marknadsföringsverktyg som inte speglar den sanna bilden av en verksamhet.Syfte: Studiens syfte är att med hjälp av ett LCSP- test analysera nivån av täckningsgraden idagens hållbarhetsrapportering av svenska börsbolag och jämföra resultatet med tidigareforskning.Avgränsningar: Studien har avgränsats till de 66 svenska börsbolag som var listade påNasdaq OMX Large Cap per 2014-11-19. Materialet har begränsats till publicerade års- ochhållbarhetsredovisningar, inget har hämtats från webbsidor eller CDP rapporter.Metod: I studien har både ett kvalitativt och kvantitativt angreppssätt valts.

I dagens samhälle ställs allt mer krav på att företagen ska ta ett större ansvar när det gäller sociala och miljömässiga frågor istället för att enbart fokusera på de ekonomiska aspekterna. Den 1 januari 2008 kom lagkravet om att statliga företagen ska upprätta en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Målet med denna uppsats var att utifrån GRI:s senaste riktlinjer G3 undersöka hur de statliga företagen efterföljer riktlinjerna och analysera om varför dessa inte fullföljs. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning som omfattades av fyra statliga företag vilka var Sveaskog AB, Vattenfall AB, SAS AB och TeliaSonera AB. GRI är det mest använda och erkända ramverket inom redovisning och rapportering av hållbarhets information.