Sökresultat:
27528 Uppsatser om Resultat indikatorer - Sida 4 av 1836
Att bygga ett stabilt IS : Vilka är framgångsfaktorerna?
Strategier för informationsförsörjning inom organisationer är en viktig stödjande kompo-nent tillsammans med andra strategier som rör verksamheten. För en optimal informa-tionsförsörjning krävs strategisk samsyn från alla delar i verksamheten, ett gott ledarskap och goda förutsättningar för medarbetarna.Vi har genomfört uppsatsarbetet med utgångspunkt i tre olika perspektiv; lednings-, pro-cess- och användarperspektiv, vilka tillsammans är betydelsefulla för informationsförsörj-ningen i en organisation.Forskningsfrågornas inriktning har rört sig kring informationssystemens betydelse inom en verksamhet och syftet med arbetet har varit:? Att finna framgångsfaktorer och deras driv- och motkrafter för fullgod informa-tionsförsörjning genom att undersöka hur systemen för informationsförsörjning i ett företag strategiskt ansluter till företagets övergripande mål, är integrerade med varandra och processerna samt är ett verktyg för effektivt utnyttjande av användarna.Metoden i uppsatsen grundas i systemsynsättet, som anger att summan av delarna är mer än delarna för sig ? en synergi uppträder. När vi översatt detta till informationsförsörjning inom en organisation visas bilden av att ju fler system som är integrerade och ju fler funk-tioner som samverkar, desto större blir effektiviteten i informationsförsörjningen. Under-sökningens empiri hämtas ur intervjuer, genomgång av verksamhetsdokument samt en en-kätundersökning.Vår undersökning identifierar en rad framgångsfaktorer ? indikatorer ? som brutits ner och beskrivits som driv- respektive motkrafter, som ger olika effekter inom organisationer.
Genusskillnader i Ghana
Det finns fyra huvudsakliga orsaker till genusskillnader. Jag har valt att främst undersöka hur dessa påverkar utbildning, hälsa och arbetskraft i Ghana. Genom att samla statistik över dessa tre indikatorer för både män och kvinnor vid olika årtal har jag gjort observationer..
Olja, mer än bara svart guld? : En studie om korrelationen mellan och möjligheten att skapa en handelsstrategi med olja och växlingskursen SEK/USD
Syftet är att konstruera en handelsstrategi baserad på Contracts-For-Difference (CFD) för att utnyttja de möjliga samband som föreligger mellan oljepris och SEK/USD växlingskurs.Uppsatsen baseras på en induktiv ansats med kvantitativ metod. Slutsatser dras från utifrån de data som har bearbetats.Korrelationen mellan olja och valutan SEK/USD är starkt negativ. Funktionaliteten hos ?Moving Average? som indikator för trendskiften bedöms som relativt hög. Handelsstrategin som har konstruerats uppvisar positivt resultat efter fem års simulerad handel.
Miljöredovisning i svenska företag ?En longitudinell innehållsanalys av tre svenska branscher
Bakgrund och problem: Internationella rapporter om människans påverkan på jordens begränsade resurser har avlöst varandra och en växande allmän medvetenhet om företags påverkan har gett upphov till koncept och begrepp som Corporate Social Responsibility. Hållbarhetsredovisningen är idag till största del frivillig, men dess roll kan diskuteras, exempelvis vilken information det är som presenteras av företag och hur omfattande den är. Tidigare forskning visar på delvis motstridiga slutsatser om relevansen hos företags hållbarhetsredovisningar gentemot deras faktiska hållbarhet.Syfte: Att undersöka hur hållbarheten i företags verksamhet presenteras i deras respektive årsredovisningar, med specifik inriktning på miljöperspektivet, och hur denna presentation har förändrats över tiden.Avgränsningar: Uppsatsen har granskat fem svenska företag per bransch i tre branscher, hämtade från Stockholmsbörsens Large cap-lista. Granskningsperioden är begränsad till år 2009-2013. Endast hållbarhetsredovisningens miljöaspekter har beaktats under granskningen.Metod: I studien har en longitudinell innehållsanalys använts för att undersökta miljöinformation i de valda företagens redovisningar.
Oljeanalyser i kvalitetssyfte
Detta arbete är utfört på uppdrag av Komatsu Forest i Umeå. Ett eventuellt problem som uppmärksammats vid företagets kvalitetsavdelning sedan länge är kiselhalten som syns i resultaten från skogsmaskinernas hydrauloljeanalyser. För att få en fördjupad kunskap om föroreningar i hydraulolja och bättre kunna utnyttja data från oljeanalyser, har underlag tagits fram för att bättre kunna avgöra om kiselhalt i hydraulolja är skadlig. Två målfrågor är: Vilket förhållande har kisel med andra tillgängliga faktorer som drifttid, grundämnen, syratal, vattenhalt och viskositet? Är kisel en tydlig indikator på inträngning av föroreningar från yttre miljö? Då hydrauloljans sammansättning förnyades har arbetets underlag fokuserats på analyser på den nya oljan.
Indikatorkoordinationsplan i en byggprocess
På många ställen i världen sker idag en kraftig urbanisering, vilket innebär en folkförflyttning från landsbygd till stadsområde. Kina är ett av de länder som har en kraftig urbanisering och där 15 miljoner kineser lämnar landsbygden varje år för att arbeta i städerna. Mot bakgrunden av detta och att Kina har de högsta koldioxidutsläppen i världen, så planerar nu Kina för 50 nyproducerade eko-städer.
En av dessa städer blir miljonstaden Caofeidian i Kina. Denna stad har svenska teknikkonsultföretaget SWECO fått till uppgift att analysera och ta fram strategi för hållbar planering.
BREEAM-SE : Är den bidragande till ett ökat ekonomiskt fastighetsvärde?
Miljöcertifieringssystemet BREEAM-SE har granskats och de delar som skapar ett ekonomiskt ökat värde för fastighetsägaren har lokaliserats i certifieringssystemet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer där de intervjuade personerna fick utveckla sina svar om varför de ansåg att indikatorerna skapar eller inte skapar något värde. Ett betyg för högste ekonomiska värdeökningen enligt BREEAM-SE har sammanställts. Undersökningen tog enbart hänsyn till den ekonomiska värdeökningen för fastighetsägaren och avgränsade undersökning för andra yrkeskategorier. En fördjupning i de indikatorer som skapar ett ekonomiskt värde har begränsats i mån av tid vilket lett till att dels indikatorn energi, inte är helt optimerad vad gäller målpoängen som ska nås för högsta ekonomiska värdet.
Är ett kraftigt prisfall på bostadsmarknaden i Stockholmsregionen rimligt i framtiden? : En analys av olika indikatorer
Bostadsprisutvecklingen i Stockholmsregionen har de två senaste decennierna varit mycket kraftig och från många håll diskuterats omfattande huruvida detta är en växande bubbla och när denna kommer spricka. Utöver detta har tendenser till högre belåning och fler hushåll med rörlig ränta noterats i Storstockholm. Med detta följer en högre räntekänslighet, där prisuppgångar ger hushållen stora tillgångsökningar medan ett prisfall skulle leda till en ansträngd situation på Stockholms bostadsmarknad som implicit skulle påverka det monetära systemet. Uppsatsen är därför skriven för att framställa argument till varför prisbilden kan förändras på olika sätt.Begreppet "bubbla" kan skilja sig beroende på vem som tillfrågas och det finns därför flera perspektiv när man diskuterar bubblor. Uppsatsen avser analysera historisk statistik, studera rapporter från institut och forskare samt att försöka se tidigare bostadsbubblor.
En fallstudie av visionsstyrningsmodellen i Halmstads kommun : - Ur ett New Public Management-teoretiskt perspektiv
Uppsatsens syfte är att utifrån ett New Public Management-perspektiv undersöka i vilken utsträckning visionsstyrningsmodellen i Halmstads kommun följer New Public Management och utifrån det undersöka vad det resulterat i. Uppsatsen grundar sig i en intervjumetod där ledande politiker och tjänstemän från kommunen intervjuats. Den teoretiska ansatsen utgörs av en New Public Management?teori grundad på olika dimensioner av New Public Management. Uppsatsens huvudsakliga empiriska material kommer från de intervjuer som genomförts.
Smärta hos personer med demens : Sjuksköterskarns roll i smärthanteringen. En litteraturstudie
Syfte: Målet med studien var att beskriva sjuksköterskans kunskaper för att identifiera, bedöma och agera vid olika smärttillstånd hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudresultatet var att sjuksköterskan kunde använda beteendeskalor som smärtskattningsinstrument. Observerbara uttryck som indikerade smärta var: ansiktsuttryck, verbala uttryck, kroppsspråk, fysiologiska indikatorer och personens sinnesstämning.
Kärleksfull och hård som flinta : Strict and affectionate
SammanfattningSyftet med studien är att ge förståelse för hur arbetet kan se ut på ungdomsinstitutioner genom att försöka ge en bild av professionellas arbetsmetoder, rutiner, tillvägagångssätt samt ge en insikt i hur de resonerar kring vad ?det goda mötet? innebär för demArbetsprocessen började med att kontakta institutioner och planera för intervjuarbetet. Vi fick fem intervjutillfällen på tre olika institutioner. Efter att ha skrivit ut intervjuerna urskilde vi det talande, koder och indikatorer, som nyckelord. Utifrån det skapade vi teman vilka gav oss det vi sökte men även information utöver vår frågeställning.
Bedövningskvalitet vid användande av bultpistol på nötkreatur
Djurvälfärd vid tidpunkten för slakt är en fråga som engagerar allmänheten. De flesta nötkreatur i Sverige bedövas med bultpistol inför slakt, med syftet att befrias från onödigt lidande. Undersökningar visar dock att bedövningskvaliteten i många fall inte är tillräckligt
hög efter skottet. Den här litteraturstudien syftar till att undersöka hur en god bedövningskvalitet säkrast kan uppnås vid bultbedövning, det vill säga vilka vapen, vilken
träffpunkt och vilken skjutkraft som har visat sig ge bäst resultat, samt hur situationen ser ut i dagsläget.
Tidigare studier har visat att mellan 8,7 och 31,8 procent av djuren inte uppnår en god bedövningskvalitet efter skottet och statistiken ser ännu sämre ut för tjurar och äldre djur.
Vilka indikatorer som används för att bedöma bedövningskvaliteten varierar lite mellan olika
slakterier men den vanligaste och förmodat säkraste indikatorn är att titta på djurets eventuella
kornealreflexer. Skottets träffpunkt finns reglerad i lagstiftningen men studier har visat att
även avvikelser från denna punkt kan ge en god bedövningskvalitet om vapnet som används
har tillräckligt hög kapacitet.
Likvärdighet, målstyrning och mätbarhet : en skolhuvudmans dilemma
Likvärdighet är ett centralt begrepp inom skolans värld med utgångspunkt i skollagen. Med avgränsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvärdighet med avseende på utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ?utbildning?, ?likvärdighet? och ?likvärdig utbildning?. Även ett mätningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tänkas innebära att, utifrån Skolverkets tolkning av ?likvärdig utbildning?, ge elever ?samma möjligheter? att nå de nationellt uppsatta kunskaps- och värdegrundsmålen.
Den amerikanska strategiska kulturens påverkan på en militär doktrin : en analys av FM 1
I denna uppsats prövas orsakssambandet mellan USA:s militärstrategiska kultur och dess armédoktrin FM 1 (Field Manual 1). Syftet är att påvisa i vilken grad som den militärstrategiska kulturen påverkat utformningen av doktrinen och om detta element kan sägas utgöra en självklar grund till doktrinens kontext. I uppsatsen förklaras den strategiska kulturens innebörd, bland annat utifrån Colin S. Grays tes. Denna tes utgör sedermera uppsatsens teoriansats.
Smärta hos personer med demenssjukdom : Systematisk litteraturstudie
Syftet med studien var att belysa vilka verbala och ickeverbala tecken en person med demens kunde uppvisa vid smärttillstånd och vilka typer av hjälpmedel kunde underlätta sjuksköterskans arbete med att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Design för studien var systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa resultatartiklar. Resultat från artiklarna gav ett vitt spektrum av både verbala och ickeverbala indikatorer för smärta hos patienten. Till de vanligaste smärtsignalerna räknades ändringar i ansiktsuttryck efter vokala läten och direkta ord om smärta. Forskarna fann även att personerna med demensproblematik kunde reagera med att bli ?tysta? och att ?dra sig undan? eller att bli aggressiva, oroliga och allmänt utåt agerande.