Livstillfredsställelse är vår kognitiva bedömning av vårt liv. Studier har visat att affekter påverkar vår kognition, samtidigt ses livstillfredsställelse som en stabil disposition. Syftet med denna studie var att undersöka om vår bedömning av vår livstillfredsställelse tillfälligt förändras efter att ha exponerats för negativ respektive positiv information. Hypotesen var att vi uppskattar vår livstillfredsställelse olika högt beroende på om vi exponeras för negativ eller positiv infomation.Satisfaction With Life Scale delades ut till 50 studenter på en högskola efter exponering av negativ respektive positiv information under en föreläsning. Resultatet visade att det inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad mellan negativ och positiv information med avseende på livstillfredsställelse.

This paper aims to analyze how child restraint systems (CRS) in cars should be positioned to protect children at the ages 1 to 5. The study is preformed in co-operation with the Swedish insurance company Folksam. Data from Folksam´s database on car crashes in the years 1999-2004 is being used in this study. Every child in the ages 1 to 5 was searched for in the database, which resulted in 184 observations. To perform the analysis, categorical data analysis is suitable.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Uppsala kommuns medborgarvända beslutstexter står sig i förhållande till den klarspråksnorm som kommer till uttryck i Klarspråkstestet för beslut. Textanalyser är gjorda på 18 av kommunens beslutstexter, samt en besvärshänvisning. Beslutstexterna representerar fem av kommunens åtta uppdragskontor, och är skrivna av tio olika handläggare. Som analysverktyg har Klarspråkstestet för beslut använts. Undersökningen har visat att Uppsala kommuns medborgarvända beslutstexter, samt besvärshänvisning, överlag står sig bra i de avsnitt som rör textens rubriker, stycken och samband, meningar samt ord och fraser.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehållet i ett urval av samtida läseböcker i svenska för lågstadiet. Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt de förändringar som skedde i det svenska samhället under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var Läroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehåller även forskningsbakgrund kring läseböcker från 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska läsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av läseböcker som använts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehåll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gäller struktur, disposition och val av illustrationer.

Background For patients in need for psychiatric care who refuse treatment, coercive care might be necessary due to The Law of Psychiatric Compulsory Care, LPT. The purpose of this law is to make sure the patient later on will be able to increase autonomy. The most frequent patients in coercive care suffer from psychosis, heavy depression or having high risk of committing suicide. One of the most important tasks in the nurse profession is to increase patients? autonomy.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Undersökningens syfte är att jämföra datorskrivna och handskrivna elevtexter för att ta reda på om gymnasieelevers texter skiljer sig åt utifrån vissa språkliga aspekter beroende på om eleverna skriver på dator eller för hand. I undersökningen har en komparativ studie av fem datorskrivna och fem handskrivna elevtexter genomförts utifrån en kvalitativ textanalys med fokus på texternas språkfunktion, disposition, textbindning, syntax och ortografi. Utöver dessa har även två kvantitativa analyspunkter tillämpats i undersökningen: textlängd och genomsnittlig meningslängd.Undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas datorskrivna och handskrivna text, men bara på vissa områden. De största skillnaderna berör främst de kvantitativa analyspunkterna som visar att både textlängd och meningslängd är längre i de datorskrivna texterna. Likaså går att fastställa små skillnader mellan texternas språkfunktion, referentbindning och satsradning.

Under de senaste åren har fetma ökat, 14% beräknas lida av fetma i dagens svenska samhälle. Många har gjort ett flertal viktminskningsförsök utan bestående resultat. Bariatrisk kirurgi är det som enligt forskning ger bäst viktminskningsresultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) har tidigare visat sig vara effektiv i jämförelse med treatment as usual. Den här studien utforskar graden av terapeutstöd av ACT-baserad internetbehandling efter bariatrisk kirurgi vid en två-årsuppföljning.

This is a thesis on information design with a focus on text design. The purpose of this study is to gather knowledge about how information on the Easy-to-Read website, of the police, should be composed so that immigrants more easily will be able to read and understand the content. The goal of the study is to present a design proposal based on the knowledge that has been found through principles for readability, theoretical perspectives and literature, together with methods; readability analysis and interviews. The interviews were performed individually with the coordinator at polisen.se as well as four students from SFI (Swedish for immigrants). The study showed that the content on the website of the police is not adequately adapted to the needs of the target group. It also exhibited that the website's disposition is unclear, and that complicated terms are not explained.

Psykosociala faktorer kännetecknar allt som inte berör fysiska omständigheter på en arbetsplats. En god psykosocial arbetsmiljö ses bland annat när det råder goda relationer med arbetskamrater och när ansvars- och beslutstagande möjliggörs. Eftersom det i dagsläget råder otillräcklig information inom området är syftet med denna studie att ta fram och utforma en enkät med frågor som berör tandhygienistens psykosociala arbetsmiljö. Frågorna i enkäten kommer att konstrueras utifrån de redan etablerade frågorna i Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. Enkäten ska sedan prövas i en pilotstudie.

I denna undersökning granskas 31 texter skrivna av elever i årskurs 7 höstterminen 2011. Samtliga texter är skrivna efter samma på förhand fastställda uppgift. Metodmässigt har texterna granskats genom en närläsning strukturerad av ett analysschema.  Undersökningen syftar till att besvara följande frågeställningar:- Vilka är de texttypsmässiga styrkorna och svagheterna i elevtexterna?- Hur ser samspelet ut mellan berättandet och argumenterandet i elevtexterna?- Vilka typer av kunskaper i argumentation visar sig i elevtexterna?Sammanfattningsvis visar studien att eleverna kan föra fram en tes och argument som stödjer tesen. Dock finns det utrymme för förbättring vad det gäller skapandet av disposition.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som hände med strukturen i elevernas berättelser efter att de hade fått bygga berättelser med dramaturgin som verktyg. Undersökningen genomfördes i en årskurs fem med 14 elever, varav 7 var flickor och 7 var pojkar. Eleverna skrev två berättelser var. Undersökningen började med att varje elev skrev en berättelse. Lektionerna som följde bestod av dramatiserande, fantiserade och skrivande.

Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka hur människan framställs i fyra läroböcker om religionskunskap, avsedda för gymnasieskolan. Läroböckerna är från åren 1973, 1988, 1998 och 2006 och undersökningen intar således ett diakront perspektiv. Frågan är om framställningen förändrats under tidsperioden 1973-2006, och i så fall på vilket sätt. Metoden utgår från beskrivande idéanalys där textanalysen utgör ett verktyg för att kunna utröna underliggande strukturer i textmaterialet. Som verktyg används en analysmodell vilken i sin tur är förankrad i teorin.

I denna undersökning granskas 31 texter skrivna av elever i årskurs 7 höstterminen 2011. Samtliga texter är skrivna efter samma på förhand fastställda uppgift. Metodmässigt har texterna granskats genom en närläsning strukturerad av ett analysschema.  Undersökningen syftar till att besvara följande frågeställningar:- Vilka är de texttypsmässiga styrkorna och svagheterna i elevtexterna?- Hur ser samspelet ut mellan berättandet och argumenterandet i elevtexterna?- Vilka typer av kunskaper i argumentation visar sig i elevtexterna?Sammanfattningsvis visar studien att eleverna kan föra fram en tes och argument som stödjer tesen. Dock finns det utrymme för förbättring vad det gäller skapandet av disposition.