Bakgrund och problem: Begreppet Corporate Social Responsibility kan delas upp iekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. I takt med det växande klimathotet ökartrycket på företag att redovisa för de miljömässiga aspekterna. Då CSR-redovisningen ärfrivillig finns inga gällande lagar utan istället har principer och riktlinjer ifrån olikaorganisationer tagits fram. Flygbranschen har på senare tid hamnat i fokus förmiljödiskussionen dels genom ett ökat resande och dels genom EU: s förslag om attflygtrafiken ska ingå i handeln med utsläppsrätter. Det här leder fram tillproblemformuleringen i uppsatsen; Vad redovisar företag i flygbranschen gällandemiljöåtaganden och andra miljöaspekter?Syfte: Syftet med undersökningen är att kartlägga och analysera hur flygbranschen i Europaredovisar miljöaspekter och miljöåtaganden.

Skillnaden mellan de två adverben var och vart är ett ämne som tycksengagera den svenska allmänheten mer än de flesta andra språkligafrågor. Det som i första hand fascinerar, irriterar och förvirrar folk tycksvara det ökade bruket av ordet vart med befintlighetsbetydelse, iställetför den traditionellt förväntade riktningsbetydelse som detta ordsignalerar. Även motsatsen, att använda var med riktningsbetydelse, ärdock en form som har observerats i vissa svenskars språkbruk.Uppsatsens syfte är att bidra till en större insikt i bruket av vart medbefintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i modernt svensktskriftspråk. Fokus ligger i första hand på geografiska skillnader ianvändningen av dessa konstruktioner, samt på hur frekventförekommande de är och i vilka sorts texter de förekommer.Metoden som används för att undersöka skriftspråksbruket av dessafenomen bygger på sökningar på en rad olika lokaltidningarswebbplatser, via sökmotorn Google search. Resultaten från dessasökningar visar att vart med befintlighetsbetydelse förekommer i en vissomfattning på samtliga undersökta webbplatser, men tycks allravanligast på den som tillhör Umeå-tidningen Västerbottenskuriren.Denna webbplats rymmen även flest var med riktningsbetydelse, ävenom man i övrigt kan konstatera att fenomenet verkar vara någotvanligare på de webbplatser vars modertidningar är hemmahörande isödra Sverige.

Dålig kommunikation, uteblivet samarbete, dåliga alternativa lösningar till resenärerna vid trafikstörningar gör att resenärerna riskerar att bli missnöjda. Följden kan bli att tågtrafiken tappar resenärer. Varje trafikhuvudman är ansvarig för resenärerna. Formen på trafikavtal mellan trafikhuvudmännen och järnvägsföretag skapar en struktur på ansvarsfördelningen av olika komponenter.Jag har studerat problematiken genom intervjuer och enkätundersökningar hos Danske Statsbaner (DSB i fortsättningen) Småland AB där jag jobbar som trafikledare. Jönköpings länstrafik (JLT i fortsättningen) förhåller sig till DSB Småland med ett trafikavtal.

I denna uppsats läggs fokus på skivbranschen och vad folk inom branschen anser omdess funktion och roll.Syftet med uppsatsen är att återge skivbolagens egna tankar och åsikter och jämföradessa med årsredovisningar från branschorganisationer, rapporter, litteratur,vetenskapliga artiklar samt den allmänna uppfattningen hämtad från blogg- ochforuminlägg och tidningsartiklar.Uppsatsen bygger till största delen av intervjuer med totalt sex personer som ärverksamma i branschen från den allra högsta nivån av multinationella bolag till deabsolut minsta.Den bild som framkommer i uppsatsen visar på att den vanligt förekommandeuppfattningen om att skivbolagen idag spelat ut sin roll är felaktig. Skivbolagen hjälperartister med bl.a. marknadsföring, utvecklingen av musik, all administrering samt att dehar de resurser som krävs för att nå ut till den breda massan. Det är dock beroende påvar i karriären man befinner sig och vad artisten själv vill uppnå. För vissa kan detsåledes vara onödigt.

Urbaniseringstrenden utsätter storstäder för fler folk, mer rörelse och större efterfrågan pågodstransporter vilket i sin tur skapar trängsel. I stadskärnan är handeln ofta som mestcentraliserad och gods måste levereras dit på ett eller annat sätt. Problematiken som uppstår äratt städerna försöker minska den motoriserade trafiken samtidigt som den motoriseradetrafiken dominerar vid de urbana godstransporterna i form av paketbilar. Alternativa fordonbör därför implementeras, vilket konceptet Stadsleveransen i Göteborg börjat göra där en elbiloch en lastcykel används för leveranser i vissa delar av innerstaden. Vad som dock är oklart ärvilken fordonstyp som är lämpligast för godsdistribution i Göteborg utifrån kostnader,tidseffektivitet och de målsättningar trafikkontoret har för trafiken.För att kunna studera föreliggande problem granskades tidigare forskning och empiriskastudier inom området, men på grund av det relativt outforskade problemet behövdeskompletteringar i form av mätningar göras.

Under 2009 och 2010 har det varit mycket upprördhet kring Västtrafik i media. Upprördheten har sin grund i att många resor har drabbats av förseningar till följd av de stränga väderförhållanden som de senaste vintrarna har förknippats med. Bussresenärer får inte information i samband med trafikstörningar och det skapar olika sorter av problem. Allt från att man blir försenad till att man tycker illa om Västtrafik. Många av resenärerna har en smartphone och skulle därför kunna få information i samband med trafikstörningar.

I vårt arbete har vi riktat in oss på den enskilda polisen och hur han eller hon ska kunna motverka och förebygga fördomarna gentemot invandrare. Vi vill att varje individ, inte bara ska kunna stå för vad han eller hon tycker, utan med fördel besitta den kunskap det krävs att föra fram sina åsikter och argument. Vi har, genom gediget sökande, kommit fram till olika hypoteser om varför och hur vi människor kategoriserar och använder oss av stereotyper. Varför är då förmågan att kategorisera så väsentligt för våra kognitiva funktioner? Man kan föreställa sig en värld där vi inte behandlade objekt, till exempel en stol, som tillhörande en konceptuell kategori.

Min studie har varit fokuserad på de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gått ut på att undersöka om pedagoger idag använder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i så fall användandet.Metoden jag valt att använda mig av är strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger ? två förskollärare och två lågstadielärare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna då jag inte ville att det skulle bli en orättvis bedömning vid utskriften ? detta för att två av intervjuerna gjordes på telefon och inspelning inte var möjlig.Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det går att använda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjänat ut sitt syfte.Utifrån mitt syfte har jag tagit fram tre frågeställningar som legat till grund för arbetet med studien:1.

Studien syftar till att ge en bild av hur fotbollsintresserade män konstruerar sin identitet genom sitt supporterskap, med utgångspunkt i mediebilden av fotbollssupportern som bråkig och stökig. Vi har en socialkonstruktionistisk ansats och använder symbolisk interaktionism och stigmabegreppet för att förstå och förklara våra resultat. Materialet bestod av sex intervjuer med supportrar till två olika allsvenska fotbollslag.Vår studie genererade fyra olika supporterskapsteman i vilka det kan utläsas olika sätt som fotbollssupportrar konstruerar sin identitet genom. Supporterskapet som en del av mig tar upp hur viktigt det är för fotbollssupportrar att visa engagemang och tillhörighet till sitt lag och hur de tycker att supporterskapet är en naturlig del av deras identitet. Det visar även att närvaron och engagemang på fotbollsmatcher är den mest centrala delen i supporterskapet som identitet.

Idag ser man trender som tyder på att det blir allt vanligare för en arbetstagare att byta arbetsplats. Detta kan drabba kunskapsföretag extremt hårt eftersom kunskap plötsligt försvinner från företaget, om de inte har lyckats tagit vara på den redan. Denna rapport behandlar teori och empiri kring hur tyst kunskap kan bevaras i ett företag genom att bygga upp en lojalitet hos arbetstagaren. Information samlades genom några kvalitativa och en kvantitativ undersökning. De kvalitativa undersökningarna bestod av ett frågeformulär som skickades till två stora aktörer inom infrastruktur och till en statlig myndighet.

Upplever kvinnor att de får socialt stöd på diskussionsforum på nätet vid graviditet? Kan de verkligen uppleva socialt stöd i en virtuell värld? Min utgångspunkt för att undersöka detta var tidigare forskning inom området socialt stöd och hälsa på Internet. Merparten av forskningen inom området har skett i främst USA men även Storbritannien. En tidigare svensk utvärdering av föräldrastöd på Internet av Folkhälsoinstitutet ligger till grund för syftet med denna uppsats. Förutom tidigare forskning valde jag att genomföra empiriska undersökningar i form av enkät och intervjuer.

Den högre utbildningen i Sverige är viktigt för såväl individen och samhället. Individen möjliggörs ett attraktivare yrkesliv och förståelse för samhället medan samhället vinner på att utbildat folk skapar värde för hela samhället. Det blir också viktigare för enskilda lärosäten att kunna uppvisa kvalitet i utbildningen då kraven från skattebetalare och de minskade årskullarna innebär en intensivare konkurrenssituation. Detta tyder på hur viktigt det är för det enskilda lärosätet att kunna uppvisa kvalitet i sin utbildning. Tidigare låg detta ansvar till största delen på högskoleverket men sedan den 1:a januari 2011 ligger ansvaret på lärosätena själva.

Eftersom miljöarbetet är i fokus och miljömålen, om att minska den totalaenergianvändningen i bostäder med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år2050, behövs förenklade verktyg för framtagande av energibesparande åtgärder försmåhus (Boverket, 2007a). Verktygen bör vara användarvänliga såväl för ?folk ibranschen? som fö småusäare.Problemet med de flesta av dagensenergiberäkningsmodeller och programvaror är att det krävs specialiserade kunskaperinom området byggfysik samt mycket byggnadsteknisk information om det aktuellahuset. Som småhusägare med mindre byggnadsteknisk kunskap är det ofta dyrt och kanta lång tid att få kostnadseffektiva förslag på energibesparingsåtgärder för sitt småhus.För att förenkla framtagandet av energibesparingsåtgärder för småhus behövs ettlätthanterligt verktyg!En förenklad beräkningsmodell som bygger på statistiska värden har tagits fram.Beräkningsmodellen är tänkt att tillämpas i en programvara som syftar till att underlättaarbetet vid framtagande av kostnads- och energieffektiva åtgärder för småhus.Beräkningsmodellen är uppbyggd i tre steg. I modellens första steg beräknas, utifrånstatistiska värden och beroende av användarens indata, småhusets energianvändning.Andra steget är ett beräkningssteg som endast är aktivt då brukaren har tillgång till enenergideklaration.

Planerandet för resande i dagens samhälle inleds för merparten av världens turister på internet och andelen som gör det ökar ständigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjänster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte är anpassade efter det som turister efterfrågar på internet under planeringsfasen av en resa. Därför uppstår viss problematik.De värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen är i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgänglighet visar på att mer än hälften av Värmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen.

Omvärlden ändras snabbt, vilket sätter press på moderna organisationer. Organisationer kan därför använda sig av Business Intelligence (BI) till att fatta bra och effektiva beslut. Enligt författare till litteratur, skribenter på Internettidningar, och debattörer på Internet, kan det dock vara skillnad på hur BI används i små och stora organisationer, då dessa inte har samma förutsättningar till BI användande (Chang, 2009).Vid påbörjandet av denna studie var det oklart hur SME och stora organisationer använder BI, samt på vilket sätt BI användande i SME och stora organisationer skiljde sig, och vad denna skillnad bestod av. Det fanns alltså kunskapsbrist inom detta område inom BI. För att berika ämnet BI med ny kunskap gjordes därför en studie där BI användandet i SME och stora organisationer beskrevs, samt redogjordes det för de skillnader som upptäcktes mellan BI användandet i SME och stora organisationer.