Detta arbete visar processen och olika element som kan användas eller krävs för att skapa en trovärdig fantasymiljö. Genom att läsa, samla in och sammanfatta information om miljöer, växter, tekniska processer, färger, ljus och form från litteratur, internet och egna erfarenheter har vi skapat en slags guide över hur man kan skapa en trovärdig miljö. Växter kan inte ha för enformig placering i miljön utan måste placeras enligt slumpmässig naturligt kaos. De 3D-modeller som miljön innefattar måste ha vissa attribut så som smuts, damm, röta, brister, rivor och sprickor. Inget är kliniskt rent i naturen. Något som man oftast inte tänker på, är att det nästan inte finns kanter i naturen som är helt skarpa och vassa, därför bör man tänka på att runda de flesta kanterna på sina modeller.

Denna c-uppsats är en fallstudie som behandlar barns språkutveckling i förskolan med koppling till Före Bornholmsmodellen. Syftet var att undersöka hur pedagogerna uppfattar barns språkutveckling i förskolan och hur stor betydelse den har för den allmänna utvecklingen, som sociala aspekter. Vidare att studera hur de arbetar enligt Före Bornholmsmodellen på förskolan och vilken betydelse det arbetet har för barnens språkutveckling och framsteg. För att kunna besvara frågeställningarna i syftet har jag genomfört observationer och intervjuer. Analys av intervjumaterialet har skett enligt den fenomenografiska analysmetoden.

Under de senaste två decennierna har olika modeller och metodologier influerat internredovisningen i riktning mot att ta hänsyn till fler faktorer än rent finansiella. Nyckeltal hämtade ur verksamhetens olika områden ska väljas på ett sådant sätt att de tydligt återspeglar huruvida företaget lyckas med sin strategi. Dessa tongångar har inte fått fullt gehör bland de fyra företag som undersöks i denna studie. De undersökta företagen, Ångpanneföreningen, Capgemini, HiQ och Mogul, verkar helt eller delvis i IT-konsultbranschen, och kan alltså klassificeras som kunskapsintensiva. Detta gör dem till goda kandidater för modernare redovisningskoncept, eftersom de inte verkar i en traditionell bransch där tillverkning och logistik dominerar internredovisningen.

Anledningen till att jag valde att skriva om lärares arbetslivserfarenheter utanför skolan grundar sig till viss del i att man som oftast får höra att skolan är en egen institution och att lärarna inte vet vad som pågår utanför denna trygga värld. Folk i allmänhet pratar mycket om att eleverna ej får lära sig det som krävs för att klara sig i de t"verkliga livet" och att lärare inte kan ge dem dessa nödvändiga kunskaper eftersom de själva inte vet hur samhället fungerar. Orsaken till att lärarna inte vet det är enligt många att de aldrig har haft ett annat arbete än som lärare. Syftet med detta arbete är att ta reda på om lärare som har arbetat utanför skolan använder denna erfarenhet i skolvardagen och i så fall på vilket vis. Mina övergripande frågeställningar är: Vad har de intervjuade arbetat med innan de blev lärare? Anser de att erfarenheterna från tidigare arbete tillför något i skolvardagen? Har kollegorna på skolan haftnytta av de intervjuades erfarenheter? Resultatet visade att samtliga intervjuade hade nytta av sina erfarenheter från andra yrken i skolan, men inte alltid rent praktiskt.

Offentliga verksamheter genomgår ständigt olika typer av omorganisationer. Sedan 1950-talet har Sveriges förvaltning präglats av omväxlande mer centraliserad styrelseform eller mer decentraliserad styrelseform. Uppsatsen syftar till att undersöka hur regeringar, genom tiderna, argumenterat för omorganisationer av offentliga verksamheter. Förvaltningen är av en särskild karaktär och skall ta hänsyn till både demokrati- och ekonomivärden. Uppsatsen belyser de värden som i olika tider har prioriterats i argumentationen.Utifrån teorier om organisationsförändringar och Sveriges olikartade ekonomiska förutsättningar har vi gjort en argumentationsanalys där vi utgått från budgetpropositioner samt Statens offentliga utredningar.

Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida den praktiska examinationen inom ämnet vapen och taktik på Polisutbildningen vid Umeå Universitet skulle kunna kompletteras med en mer tillämpad examination i form av en upplevelsebaserad övning. Eftersom författarna genomgått större delen av den vapenutbildning som bedrivs vid skolan har det uppstått frågetecken över vad den nuvarande examinationen egentligen visar. Problemet har även påvisats ur vapenlärarnas perspektiv och det blev upptakten till denna rapport. Dagens examination bygger mycket på den motoriska inlärningen och att skytten rent precisionsmässigt skall kunna verka med tjänstevapnet, som i och för sig är viktig för ett säkert och bra agerande. Däremot tar den inte sikte på den identifiering och definiering samt det stresspåslag som alla är ingredienser i en verklighetsnära situation.

Introduktion: Ambulanssjukvården har sedan 1800-talet förändrats, från att vara ett rent transportmedel är i dagsläget ambulanserna utrustade med högteknologisk utrustning och sjuksköterskeutbildad personal. Ambulanssjuksköterskor utsätts ofta för situationer som kan upplevas psykiskt påfrestande. Dessa situationer kan, om de inte bearbetas, leda till sämre mental hälsa med risk för sjukskrivningar och förtidspensionering.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av stöd på arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer i arbetet.Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats med en beskrivande design.Resultat: Ambulanssjuksköterskor upplever olika situationer som psykiskt påfrestande. Upplevelsen relateras ofta till den egna livssituationen och tidigare erfarenheter. Stödåtgärder finns tillgängliga från arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer, men ambulanssjuksköterskorna upplever att ansvaret ofta ligger på individen att söka stöd.

I rapporten behandlas frågor rörande bostäder och vad som kan göras för att minska risken för att bli utsatt för inbrott. Vad kan privatpersoner göra för att förhindra att bli drabbade, och hur kan de kan agera i sitt bostadsområde. Ett exempel är grannsamverkan, som kan startas på initiativ av privatpersoner tillsammans med polisen. Polisen som hjälper till att strukturera upp riktlinjer. Kontaktnät skapas och ansvar delegeras ut och undergrupper är ett bra sätt att göra det på.

Rent generellt gäller att en stor förståelse för Kinas affärskultur är av stor vikt för att ett svenskt företag ska kunna lyckas skapa en framgångsrik affärsrelation med kinesiska leverantörer. Men om kapitalet inte finns är det näst intill likgiltigt huruvida förståelsen för affärskulturen finns, då kapitalet är en av de viktigaste prioriteterna. Studiens resultat visar att IKEA genom att sikta på långsiktiga relationer kan följa sina leverantörers arbete och på längre sikt effektivisera produktionen. IKEA vill även genom relationerna skapa starka band till sina leverantörer. Vi har genom studien kommit fram till några specifika nyckelbegrepp som vi anser är av stor vikt för att kunna uppnå lyckade affärsrelationer vilka är: medvetenhet om Kinas kultur samt lagar, tålamod, kunskap inom sitt område, dubbelkontroller av överenskommelser och avtal, vara tillmötesgående angående aktiviteter utanför arbetet samt att ej göra handlingar som leder till att en kines tappar ansikte. Vi har funnit att teorin till största del överensstämmer med insamlad empiri, det finns dock några aspekter som inte överensstämmer.

Uppsatsens problemområde är institutionellt utvecklingssamarbete. Med hjälp av den institutionella teorin problematiseras institutioners normativa och kulturella förankring och därmed den värdebaserade komplexitet som lätt uppkommer vid utvecklingssamarbete. Fokus ligger på förvaltningsbistånd. Den första delen av uppsatsen berör problemområdet på en konceptuell och generell nivå, vilka värden Sverige vill exportera i det institutionella förvaltningsbiståndet. Dessa värden analyseras sedan via ett antal verktyg från den institutionella teorin.

I denna rapport beskrivs utvecklingen av ett program och en databas för hantering av datatänkt att användas på ett möbelföretag, Horreds Möbel AB. Med en kravspecifikation somutgångspunkt och med hjälp av ett utvecklingsverktyg, UML (Unified Modeling Language)har en mall för programmets utseende arbetats fram. Ur denna mall formas de funktionerprogrammet behöver och hur de rent teoretiskt ser ut. Även vilka objekt, klasser och andraviktiga komponenter som programmet kommer att ha, formas på samma sätt.Med hjälp av två program, MS SQL 2000 och JBuilder2005, och det UML genererat, har endatabas och ett program formats. Dessa kommunicerar med varandra för att hantera data förolika syften.

Detta examensarbete innehåller en kartläggning av Scanias arbete med digital dynamisk geometrisäkring samt ett förslag på hur arbetet kan utvecklas.Kartläggningen skapar en översiktlig bild av hur dagens arbete utförs och beskriver de ingående delmomenten. Observationer av hur arbetet utförs har gjorts och dokumenterats och samtal med berörda personer på Scania har skapat förståelse för behovet av ett bättre och mer utvecklat arbetssätt.Scania vill bli bättre på digital dynamisk geometrisäkring för att kunna minska den idag relativt stora verksamheten med fysisk provning av prototypartiklar och färdiga bilar. Ett förslag till ett nytt arbetssätt har tagits fram och förutsättningar för detta har undersökts på företaget. Förslaget bygger på ett ökat samarbete mellan grupper med olika ansvarsområden kopplade till vilka krav som ställs på lastbilen. Utöver den rent organisatoriska delen innefattar det även mer handgripliga förslag på fortsatt arbete som bland annat behöver ett underlag i form av trovärdiga simuleringsmodeller.En jämförelse mellan resultaten från dagens simulering och fysisk provning har genomförts och resultatet visar att vidare arbete med förbättring av de digitala modellerna krävs innan det nya arbetssättet kan anammas tillfullo..

Avsättningar till pensioner har i Sverige länge varit en stor och osäker post i många företags balansräkningar, eftersom en enhetlig rekommendation om hur pensionsåtaganden ska redovisas har saknats. Från och med 2004 gäller Redovisningsrådets rekommendation RR 29, men den fick tillämpas redan 2003. Införandet av redovisning av pensionsåtaganden enligt RR 29 beskrivs som ett omfattande och komplicerat projekt som kräver planering, tid och resurser. För att kunna beskriva hur förändringen har genomförts, upplevts och utvärderats, har vi genomfört en fallstudie av tre företag som valt att redovisa enligt RR 29 redan 2003. Undersökningen visar att företagen trots regelns komplicerade karaktär lyckats erhålla tillräcklig mängd och rätt typ av information för att kunna ändra sina redovisningsrutiner inom den stipulerade tiden.

Huvudsyftet med uppsatsen är att närmare undersöka de tillämpningsproblem som uppstår utifrån den frivilliga skattskyldigheten på verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet är i vilken grad fastighetsägarnas ekonomi samt hyressättningen påverkas. Det är i huvudsak den rättsdogmatiska metoden som används, med gängse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jämställs med doktrin. För att få ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervärdesskatten påverkar ekonomin för hyresvärd och hyresgäst i ett mindre fastighetsbolag.Mervärdesskatt är en konsumtionsskatt och en såkallad indirekt skatt i den mening att den ska vältras över på slutkonsumenten, vilket när det gäller bostäder och skattefria lokaler är hyresgästen. Fastigheter är undantaget den generella mer-värdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstår i och med att fastighetsägaren inte får lyfta mervärdesskatt på t.ex.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad affärsresenärer anser vara viktigt vid en hotellvistelse. En enkätundersökning utfördes på ett hotell i mellersta Sverige för att ta reda på detta. Undersökningens resultat visade att affärsresenärerna anser följande vara väldigt viktigt; att faktureringen blir korrekt utförd, att hotellet är välstädat vid ankomst, säkerhet på hotellet och att de känner sig trygga, att hotellrummet är tyst, samt att hotellpersonalen är tillmötesgående i de möten som de har med dem. Den slutsats som kan dras är att affärsresenärer precis som vilken annan gäst som helst, värderar högt att de grundläggande saker som alla hotell borde leverera till sina hotellgäster också levereras. Visserligen är det alltid till en viss del subjektivt vad en gäst värderar som grundläggande saker.