Sök:

Sökresultat:

2240 Uppsatser om Religionsämnets historia - Sida 19 av 150

Are immigrant pupils experiences used as a resource in school?A descreptive investigation out of a teching point of wiew

Today many people immigrate to Sweden, many of them with another religious belonging than the Christian. According to Lpfö98 and Lpo94, the Kindergarten and the school have the task to help alla the pupils to develop an understanding for their own cultural inheritance and the the swedish culture. The task is also to make the pupils feel as a part of the common culture.The aim with this essay is to investigate if - and how - the teachers in two different schools are u sing the immigrant pupils experiences and knowledge about other cultures and religions than the Christian. Does the teachers use the parents of the immigrant pupils or other relatives as a resource in their teaching?We also wanted to investigate what the teachers are doing with the pupils of another religious belonging than the Christian, who is not allowed to join the celebration of Christian festivals in school, such as Easter, Christmas and breaking-up ceremonies in the church.In this essay we have used a form.

Vad har du lÀrt dig om andra vÀrldskriget? En sprÄklig analys av lÀromedel i historia

InterdisciplinÀrt examensarbete inom lÀrarutbildningen, 15 hpSvenska sprÄket, fördjupningskurs LSV410HT 2012Handledare: Maja Lindfors Viklund.

Ämnesintegration: integration inom de samhĂ€llsvetenskapliga
Àmnena pÄ gymnasialnivÄ

Denna studie har genomförts som examensarbete vid institutionen för Pedagogik och lÀrande vid LuleÄ tekniska universitet. Syfte med studien Àr att undersöka grunderna för det didaktiska urvalet i en integrerad undervisning och lÀrande inom de samhÀllsorienterande Àmnena, samhÀllskunskap, religionskunskap och historia. Vi har tillÀmpat bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod, den första i form av intervjuer med lÀrare och den senare i form av en enkÀtundersökning besvarad av elever i skolan. Resultatet av studien visar att de flesta elever har kommit i kontakt med Àmnesintegrerad undervisning och de Àr i överlag Àr positiva till detta arbetssÀtt. LÀrarna genomför Àmnesintegrering för att eleverna ska fÄ en större helhetssyn, en bÀttre förstÄelse och för att de ska göra en tidsvinst.

LÀroböckernas skildring av Irakkriget : En narrativanalytisk studie

Studien undersöker hur Irakkriget,den vÀpnande konflikten mellan Irak och frÀmst USA och Storbritannien, skildras i lÀroböcker för grundkursen i Àmnet historia pÄ gymnasieskolan. UtgÄende frÄn Lennart Hellspongs berÀttelseanalys analyseras skildringarna av kriget i lÀroböckerna utifrÄn tre teman: Handling, Aktörer och VÀrdering. Undersökningen visar bÄde pÄ likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger pÄ en analys av 12 lÀroböcker för gymnasieskolan i Àmnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets hÀndelseförlopp börjar med olika hÀndelser. Ur analysen gÄr Àven att urskilja att lÀroböckerna anser att ockupationen inte var rÀttfÀrdigat dÄ USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det Àr USA eller George W.

"Det finns ju med lite överallt" : En kvalitativ studie om religionslÀrares reflektioner kring sin etikundervisning

Being able to reflect, evaluate and justify your views is an important part of adult life. Moral education can be a path to develop this knowl-edge; however, it is possible that the moral education gets more obscure when it is not a separate subject. The purpose with this essay is to examine the need of moral education and the presence and the framing of moral education of seven teachers in religion. The purpose is also to analyse where and how the moral education should be included in the curriculum. The survey was conducted through qualitative interviews with a hermeneutic approach.

Nyateism vs teism-debatten : En analys av Dinesh D'Souza's argumentation

During the last few years the western world has seen an increasing interest in the topic of atheism, with bestselling books by writers like Richard Dawkins, Sam Harris and Christopher Hitchens. The critic of religions that these writers have brought to the table have not gone unmet, with writers like Dinesh D'Souza rushing to the defence of Chrisianity.Taking on the arguments of New York Times bestselling author Dinesh D'Souza in the current debate on the existece of God and the usefullness of religion, I here examine the claim by D'Souza that atheism, in fact, is responsible for the worst mass murders of history. In taking D'Souza's arguments and analyzing them on its own philosophical merits, with methods like the process of elimination and information evaluation (i.e source criticism), I will here show just exactly how persuasive these arguments prove to be. In the following pages we will not only discuss the role of atheism in 20th centuary totalitarianism, but also answer questions like ?Was Hitler an atheist or a theist??, ?Is atheism responsible for the worst crimes of history?? and ?Are people who believe in God in fact more moral the those who do not??.

Historia och det mÄngkulturella klassrummet : LÀrares strategier för en meningsfull historieundervisning

Examensarbetets syfte Àr att undersöka vilka strategier lÀrare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mÄngkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att Àven andra lÀnders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, som avsÄg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gÀller val av innehÄll och genomförande i ett mÄngkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lÀrare i ett mÄngkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i mÄngkulturella klasser genomförts.Den tidigare forskningen visar pÄ en monokulturell historieundervisning baserad pÄ historisk tradition, normer, styrdokument, lÀromedel och lÀrares instÀllning. UtgÄngspunkt har dÀrför varit att lÀrarna försÀtts i en situation dÀr undervisningen inte kan bli annat Àn monokulturell.Undersökningen visar pÄ en historieplanering som frÀmjar den svenska historien.

Vems historiemedvetande och historiska referensramar fÄr plats i lÀroboken?

Syftet med denna uppsats Àr att ÄskÄdligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram ÄskÄdliggörs i relativt nyutgivna lÀromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. LÀroboken Àr avsedd för grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningen lyder: Hur ÄskÄdliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i lÀroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgÄr ifrÄn historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien Àr nu: en introduktion till historiedidaktiken frÄn 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förstÄelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems Àr historien? frÄn 2006.

Tillbyggnad till Nationalmuseum

Uppgiften bestod i att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum i Stockholm. Denna tillbyggnad skulle innehÄlla administration som kontor och hanteringsutrymmen för konsten, sÄ som ateljéer och uppstÀllningsrum. Mitt projekt har arkitekturhistorien som ingÄng, dÀr jag anser att vi anvÀnder oss av den för lite. Jag blev tidigt intresserad av hur det Àr att jobba med kollage och att anvÀnda mig av redan ritade rum. Vad hÀnder nÀr man sÀtter ihop dessa rum och vilka möten bildas?Jag valde ut fyra rum som jag jobbade med, studiesalen, konserveringsateljéerna, uppstÀllningsrummet och kontoren.

Jag litar pĂ„ dig - Är vĂ„ra lĂ€roböcker att lita pĂ„?

The purpose of the study is to se how coherent certain parts of four textbooks is with the curriculums Lpo 94 and Lgr 80. The study will examine Christianity and Islam in four textbooks. The aforementioned books are high school textbooks. To help us conduct the study we will use Hellspongs qualitative analysis method that?s allows us to conduct a profound analysis.

Barns smak : En utvÀrdering av en lÀsfrÀmjande-metod baserad pÄ bibliotekariers och lÀrares erfarenheter

Being able to reflect, evaluate and justify your views is an important part of adult life. Moral education can be a path to develop this knowl-edge; however, it is possible that the moral education gets more obscure when it is not a separate subject. The purpose with this essay is to examine the need of moral education and the presence and the framing of moral education of seven teachers in religion. The purpose is also to analyse where and how the moral education should be included in the curriculum. The survey was conducted through qualitative interviews with a hermeneutic approach.

Gustav Vasa i skolböcker : En fallbaserad moralfilosofisk analys av historiebruk i skolböcker

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, frÄn och med 1954 till och med idag (2014), har inte föresprÄkat ett moraliskt perspektiv pÄ historieÄtergivningen. Detta baseras pÄ nio olika skolböcker, varav fem av böckerna Àr författad under den nu rÄdande lÀroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. NÀstan ingen fokus har legat eller ligger pÄ hur denne kung var mot sina undersÄtar ur ett moraliskt perspektiv. DÀremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med mÄnga uppror och hur Sverige ?befriades? frÄn Danmark.

Alkemi och jungiansk psykologi

This assignment is a venture into the use of the concept alchemy in the texts on analytical psychology written by Carl G. Jung. Originally the idea was to compare the blending of colours in art painting with the Jungian understanding of alchemy. In order to understand the many and it seems differentiated correlations to alchemy in the texts on analytical psychology written by C.G. Jung, I have found it necessary to investigate the history of alchemy in modern Europe and the Egyptian figure of Hermes Trismegistos.

Lokalhistoria : Ett sÀtt att fÄ elever mer intresserade av SO-undervisningen?

MÄnga elever anser att SO-Àmnena Àr trista och jobbiga. Som blivande SO-lÀrare kÀnns detta faktum inte bra och mina tankar gÄr direkt till att det mÄste gÄ att göras nÄgot Ät. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sÀtt att höja intresset. Lokalhistoria Àr inte bara ett sÀtt att lÀsa historia utan det finns förutsÀttningar att integrera alla skolans Àmnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nÀra eleven och möjligheter finns att pÄ ett sÀtt vÀva in praktiska studier.

Attityd eller Utbildning?

Sammanfattning Syftet med detta arbete Àr att undersöka skolgeografins innehÄll, pedagogers instÀllning till geografiÀmnet, samt vilka orsaker som ligger till grund för dessa antaganden. Vi har i studien utgÄtt frÄn litteratur kring Àmnets historia, nya och Àldre kurs- och lÀroplaner samt forskning kring Àmnet. I undersökningen har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat tio pedagoger frÄn sex olika skolor, och utgÄr frÄn en helt standardiserad och delvis strukturerad intervjuteknik. NÀr vi genomfört vÄra litterÀra studier samt vÄr undersökning, visade det sig att vÄra resultat stÀmde ganska vÀl överrens med tidigare forskning.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->