Sökresultat:
1509 Uppsatser om Religiös marknad - Sida 49 av 101
Tilldelning av utslÀppsrÀtter: gratis eller auktionering
I och med ratificeringen av Kyotoprotokollet Ätog sig Sverige att sÀnka sina utslÀpp av koldioxid. För att minimera kostnaderna förknippade med detta Ätagande tillÄter Kyotoprotokollet anvÀndandet av tre flexibla mekanismer varav en Àr handel med utslÀppsrÀtter. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka de samhÀllsekonomiska skillnaderna mellan de tvÄ teoretiskt kostnadseffektiva principerna för tilldelning av utslÀppsrÀtter, ren grandfathering utan handelsrestriktioner och auktionering. Studien kommer fram till att under antagandet om en perfekt fungerande ekonomi, innebÀr auktionering att samhÀllet kan minska sina kostnader för utslÀppsminskningen med mellan 1 och 1,5 miljarder kronor jÀmfört med grandfathering. Gratis tilldelning visade sig Àven ha en negativ inverkan pÄ kostnadseffektiviteten genom höga transaktionskostnader samt pÄ grund av att vissa företag inte fann grandfatheringprincipen trovÀrdig inför framtiden.
Kunskapsöverföring vid en global strategi : Oriflame Pakistan
I denna uppsats undersöks hur ett företag med global strategi, Oriflame, överför kunskap om sin kÀrnkompetens: försÀljning. Företaget som har en global strategi förutsÀtter att alla enheter inom företaget ska agera likadant oberoende av marknad. För att denna strategi ska lyckas blir kunskapsöverföringen avgörande. Nationell kultur, organisationsdesign samt kunskapstyp kan alla utgöra hinder för en lyckad kunskapsöverföring. För att komma förbi dessa hinder kan företag anvÀnda sig av olika verktyg.
Den gyllene positionen En fallstudie av befattningar, förtroende och motiv till ekonomisk brottslighet inom Göteborgs kommun och Skandia AB
Syftet med arbetet Àr att försöka förstÄ hur sociala och strukturella villkor pÄverkar möjligheterna till att utnyttja ett ekonomiskt förtroende och befattning för att begÄ ekonomisk brottslighet. De frÄgestÀllningar jag önskat fÄ svar pÄ Àr:Hur kan ett ekonomiskt förtroende anvÀndas för att begÄ ekonomisk brottslighet?Vilka sociala och strukturella faktorer kan förklara ekonomisk brottslighet och vilka Äterfinns i Skandiafallet och muthÀrvan inom Göteborgs kommun? Vilka likheter och skillnader till motiven kan urskönjas mellan de Ätalades berÀttelser i domen mot Skandia och den nuvarande muthÀrvan inom Göteborgs kommun?DÄ mÄlet med arbetet hela tiden bestÄtt av att fÄ en större förstÄelse till de bakomliggande orsakerna till hur och varför dessa ekonomiska brott inom Göteborgs kommun begicks och för att dÀrefter ha möjlighet att jÀmföra likheter och skillnader mellan informanterna. DÀrmed togs beslutet att genomföra en fallstudie, med hjÀlp av kvalitativt strukturerade e-post intervjuer med standardiserade frÄgor samt studier av domen mot Skandia.Resultaten av studien visar att befattningen och yrkespositionen skapar ett handlingsutrymme som Àr centralt för att kunna begÄ den hÀr typen av brott. Dessa förutsÀttningar synes vara ett genomgÄende tema i ett flertal typer av ekonomisk brottslighet..
Kapitalstruktur och omvÀrldsdynamik : inverkan pÄ företags lönsamhet?
Bakgrund: Ă
r 2000, presenterade forskarna Simerly&Li en undersökning avseende amerikanska företags kapitalstruktur. Deras empiriska studie visade att skuldsÀttning har en positiv eller negativ effekt pÄ lönsamheten beroende pÄ om företagen Àr verksamma pÄ en stabil eller högdynamisk marknad. Vi har utfört denna studie för att utreda huruvida de svenska börsbolagen uppvisar samma mönster som de amerikanska. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns ett samband mellan graden av omvÀrldsdynamik och svenska börsbolags val av skuldsÀttningsgrad samt denna matchnings effekt pÄ företagens lönsamhet. AvgrÀnsningar: VÄr undersökning avser endast företag noterade pÄ Stockholmsbörsens A- och Attract 40-lista.
Elbilen pÄ vÀg mot 2030 : Handlingsplan för införande av elbilen i Sverige
The aim of this study is to examine possibilities and barriers for an introduction of electric vehicles in Sweden. The study has an interdisciplinary approach and thoroughly examines the essential topics which influence the future of the electric vehicle. The study reaches from answering the question on why electric vehicles lost the game to petrol cars in the early 20th century, to sketch how the difference in total cost of ownership will be between electric vehicles and petrol cars for the coming 20 years. Apart from these subjects the main topics of the study are today?s and tomorrow?s situation regarding technology, charging, fuel, market and economic incentives from an electric vehicle perspective.
Den förÀndrade sjukvÄrden - hur pÄverkas kompetensförsörjningsarbetet?
Under de senaste 20 Ă„ren har det svenska sjukvĂ„rdssystemet förĂ€ndrats i en riktning som alltmer liknar det privata nĂ€ringslivet med möjlighet för olika aktörer att sluta avtal med de offentliga huvudmĂ€nnen och en mer konkurrensutsatt marknad. Ăven kompetenskraven bland sjuksköterskorna har förĂ€ndrats som ett resultat av högskolereformer och leder till att sjukvĂ„rden gĂ„r mot en Ă€n mer kunskapsintensiv produktion Ă€n tidigare. De ökade institutionella kraven i kombination med ökad utveckling av medicinsk teknisk utrustning och informationsteknik pĂ„verkar det strategiska kompetensförsörjningsarbetet i organisationerna.Studiens syfte Ă€r att mot ovan nĂ€mnd bakgrund undersöka vilka strategier för kompetens-försörjning fyra chefer inom sjukvĂ„rden i Stockholms LĂ€ns Landsting anvĂ€nder och i vilken omfattning de anser att förĂ€ndringar skett. Studien Ă€r en kvalitativ studie med femenologiska influenser baserad pĂ„ respondenternas upplevelser av den förĂ€ndrade sjukvĂ„rden.Resultatet visar att kortare planeringshorisonter, strĂ€van efter flexibel kompetens och lĂ€rande organisationer Ă€r strategier som cheferna i studien anvĂ€nder för att hantera kraven som stĂ€lls frĂ„n omgivningen och för att uppnĂ„ effektivitet i arbetet och dĂ€rmed verksamhetsmĂ„len.Trots det begrĂ€nsade antalet respondenter i studien kan resultatet bidra med information om vilka faktiska strategier chefer anvĂ€nder sig av idag pĂ„ fyra olika sjukhus och bidra till ökad förstĂ„else kring fenomenet..
Namnbyten av företag : Varför och Hur?
I vÀstvÀrlden har det blivit nÀstintill en trend för företag att göra namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje Är. 1990 lÄg den siffran pÄ 1000, vilket innebÀr en ökning med 300 % pÄ cirka 15 Är. De stora finansiella summor som anvÀnds vid namnbyten indikerar pÄ att företagsnamnet Àr av stor betydelse. Men varför gör dessa företag namnbyten, och hur gÄr de tillvÀga vid namnÀndringen? Syftet med den hÀr studien Àr att besvara dessa frÄgor.För att kunna besvara dessa frÄgor har vi anvÀnts oss utav kvalitativ metod, dÄ vi vill gÄ pÄ djupet genom att besvara ?varför? och ?hur?.
NorrlÀndsk trÀpellets i Europa?: bioenergi i LuleÄ AB?s marknad i ett europeiskt perspektiv
Bioenergi i LuleÄ AB Àr idag en av Sveriges större tillverkare av trÀpellets och den svenska marknadens efterfrÄga Àr god och vÀntas öka de kommande Ären. PÄ senare Är har Àven den europeiska marknaden börjat röra pÄ sig och det finns ett visst intresse att utöka exporten till dessa marknader. Denna uppsats syfte Àr att estimera efterfrÄgan pÄ trÀpellets i Europa och analysera hur en export för Bioenergi i LuleÄ AB Àr möjligt. För att uppfylla syftet har en efterfrÄgemodell anvÀnts och estimerats utifrÄn ett paneldataset. Med hjÀlp av prisuppgifter pÄ trÀpellets och alternativa energikÀllor för 2002-2005 skattas efterfrÄgan för trÀpellets för 19 europeiska lÀnder.
VillaÀgarna som tvingas flytta dÄ LKAB utvidgar brytningen i Malmbergsgruvan
Syftet med denna uppsats Àr att vÀrdera om fastighetsÀgarna och de boende pÄ ElevhemsomrÄdet i Malmberget anser att de fÄr rÀtt ersÀttning för deras fastigheter av LKAB. Detta har gjorts i form av en enkÀtundersökning dÀr 57 av 150 hushÄll pÄ ElevhemsomrÄdet har deltagit. HushÄllen har blivit tillfrÄgade om deras lÀgsta accepterade ersÀttningsnivÄ för att överlÄta villa/tomt till LKAB. Teorin som har anvÀnts Àr minsta kompensationskrav (willingness to accept, WTA), som visar vad en individ Àr villig att acceptera i kompensation för att ge upp nÄgon sorts tillgÄng, i detta fall individens villa/tomt. HushÄllen pÄ ElevhemsomrÄdet har fÄtt tre alternativ av LKAB dÄ det aktuella omrÄdet ska tömmas pÄ grund av att det kommer utgöra ett riskomrÄde.
Miljöarbete i företag
UtifrÄn en teoretisk modell undersöks miljöarbete i tvÄ miljöprofilerade företag i Oslo. Modellen hÀvdar att en entreprenör som driver företag som finns pÄ en stor marknad och som satsar genuint pÄ miljöarbete kan förÀndra konsumtionsmönster och bidra till en utveckling som ser till att framtida generationer kan tillgodose sina behov i lika stor utstrÀckning som vi. Dessutom att det Àr möjligt att vÀga samman mÄl inom ekonomi, miljö och socialt ansvar till vÀrdegrund i ett företag. Den entreprenör som satsar pÄ miljömÀssig framgÄng framför allt annat kallas i teorin ekoprenör. Modellen beskriver en ekoprenör som bygger sitt företag pÄ en verksamhet som inte pÄverkar miljön negativt och som finns pÄ den breda marknaden.De tvÄ miljöprofilerade företagen i Oslo stÀmmer inte riktigt in pÄ beskrivningen av ekoprenör, de har integrerat miljöarbetet pÄ genomgripande sÀtt och de anstrÀnger sig för att vara inspiratörer inom miljö i respektive bransch, men deras produktion krÀver resurser och Ästadkommer fortfarande avfall, de kan inte sÀgas inte pÄverka miljön negativt, Àven om de skurit ner den negativa pÄverkan.
"VÀxer du inte sÄ dör du": AffÀrsmodeller och tillvÀxt i revisionsbyrÄer
TillvÀxt Àr ett sÀtt för företag att överleva pÄ marknaden genom att antingen öka eller behÄlla sina marknadsandelar. För att fortsÀtta vÀxa pÄ en konkurrensutsatt marknad Àr det viktigt att företag utvecklar sina tjÀnster och hittar nya sÀtt att skapa vÀrde för kunderna. Revisionsbranschen har lÀnge kunnat sitta pÄ sin kammare med övertygelsen om att affÀrerna rullar in, nÄgot som förÀndrades i samband med avskaffandet av revisionsplikten. Studien avser att besvara hur affÀrsmodellen som koncept kan anvÀndas för att förstÄ varför tillvÀxten skiljer sig Ät mellan olika revisionsbyrÄer. Syftet med studien Àr att utifrÄn resursbaserad teori öka förstÄelsen för konkurrenskraften i revisionsbyrÄers affÀrsmodeller.
Svenska entreprenörers etablering pÄ en frÀmmande marknad : En studie om strategiska val och kulturella svÄrigheter
Bakgrund: De senaste 60 Ären har karaktÀriserats av företags flytt till nya marknader. Sveriges integration med EU tillÄter fri rörlighet av varor, tjÀnster och arbetskraft vilket har bidragit till att bÄde stora och smÄ företag har större valmöjligheter till vidare expansion. Svenska entreprenörer som startar sin verksamhet pÄ marknader som Àr tydligt skilda frÄn den egna till bÄde avstÄnd och kultur blir en allt vanligare syn.Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera de problem och viktiga faktorer att ta hÀnsyn till som uppstÄr vid en marknadsetablering i ett annat land för svenska entreprenörer. Vidare Àmnar studien Àven undersöka varför svenska entreprenörer förflyttar alternativt startar sin verksamhet i utlandet.Slutsats och resultat: Viktiga faktorerna att ta hÀnsyn till för svenska entreprenörer som etablerar sig i Spanien verkar utifrÄn denna studie framförallt vara kulturskillnader, legala problem som uppkommer under etableringen samt vikten av relationer och nÀtverk vid affÀrsuppgörelser. Den primÀra anledningen till etablering i Spanien förefaller sig vara sociala skÀl och inte de eventuella affÀrsmöjligheterna som finns..
Norrbottniska exportföretags pÄverkan av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen: en fallstudie av tvÄ exporterande smÄföretag
Det Svenska medlemskapet i den europeiska unionen (EU) har förÀndrat förutsÀttningarna för smÄföretagen i Norrbottens lÀn. Syftet med denna uppsats Àr belysa hur Sveriges medlemskap i EU pÄverkat exportförutsÀttningarna för smÄföretag i Norrbottens lÀn, sammanstÀlla en survey pÄ nÄgra tidigare gjorda EU-projekt dÀr vi undersökt hur EU och EU- verktyg kan ha pÄverkat exportförutsÀttningarna för Norrbottniska smÄföretagen, identifiera om Sveriges medlemskap i EU kan ha pÄverkat exportförutsÀttningarna för tvÄ redan etablerade mindre exportföretag i Norrbottens lÀn samt identifiera vilka för och nackdelar EU-medlemskapet kan ha inneburit för Norrbottniska smÄföretags exportförutsÀttningar. Slutsatsen blev att EU-medlemskapet inneburit bÄde positiva och negativa aspekter för företagen. Det positiva kan sÀgas vara den stora marknad som skapats genom den inre marknaden, borttagande av tullar inom EU, fri rörlighet för varor, tjÀnster, kapital samt personer. Strukturfonderna har skapat möjligheter att ta tillvara dessa fördelar.
Mejeriföretags samarbetsformer för produktutveckling av specialprodukter : En studie över mejeriföretags överlevnad pĂ„en konkurrensutsatt marknadÂ
Timing Àr ett uttryck som Äterfinns i vÄr vardag; inom musiken, sport, inlÀrning, undervisning, retorik, aktiehandel och sÄ vidare. Listan kan göras lÄng. Som gammal köpman i modebranschen lÀrde jag mig att inte ens i denna bransch behöver aktörer vara först ut[1] för att lyckas bÀst, utan att det mesta handlar om att agera i rÀtt tid. I mitt intresse för vad som Àr "agerande i rÀtt tid" har jag valt att studera begreppet timing i ett nÀrmare perspektiv. Detta arbete har fokuserats pÄ timing inom organisation och marknadsföring. Jag har tyvÀrr mÄst konstatera att timing som begrepp i organisations- och marknadsföringslitteraturen sÄ gott som utelÀmnats, samtidigt som en mÀngd liknande uttryck anvÀnds som Àr relaterade till tid och utnyttjande av tid.
Kvalitet pÄ införande av MPS-system
Företag och organisationer har sedan industrialismens första Är arbetat med att försöka effektivisera produktionen. Effektiv produktion leder till billigare produkter, som i sin tur leder till ökad försÀljning. Ett bra hjÀlpmedel för att uppnÄ denna effektivisering Àr införande av ett MPS-system. Systemet hjÀlper till att planera, organisera, samordna, styra och kontrollera materialflödet i företaget.Införandet av detta system Àr dock inte alldeles trivialt. MÄnga experter sÀger att implementering av MPS-system Àr svÄrare Àn att introducera en ny produkt eller att etablera sig pÄ en helt ny marknad.