Sök:

Sökresultat:

4190 Uppsatser om Religiös grupp - Sida 39 av 280

CSR synas i sömmarna : drivkrafter och pÄtryckningar för CSR i tvÄ svenska textilföretag

Företagens sociala ansvar eller Corporate Social Responsibility (CSR) anvÀnds i denna uppsats för att studera de problem som förekommer inom bomullsodling och textildetaljhandeln. Vilka drivkrafter respektive pÄtryckningar har textilÄterförsÀljare att arbeta med CSR och vad tycker de om CSR?Den hÀr uppsatsen ska identifiera drivkrafter och pÄtryckningar med CSR i textildetaljhandeln. Dessutom ska likheter och skillnader mellan litteratur och de studerade textilÄterförsÀljarna Hemtex och Polarn o. Pyret jÀmföras.

?- Andas nu Hanna och ta hand om det hÀr??. - En kvalitativ studie om jourfamiljhemsförÀldrars erfarenheter av grupphandledning i Jönköpings kommun

InledningHandledning i olika former sÄvÀl externt som internt, har förekommit som möjlighet för de kontrakterade jourfamiljehemmen i Jönköpings kommun, under cirka 15 Är. Jourfamiljehemmen var tidigare sex stycken till antalet.Efter en omorganisation bedrivs sedan hösten 2009 intern handledning, för 10-12 kontrakterade jourfamiljehem i tvÄ olika grupper. Vid varje tillfÀlle Àr mellan sex till nio deltagare nÀrvarande. MÄlsÀttningen Àr att bÄda makarna Àr nÀrvarande vid handledningstillfÀllet. Handledningen sker en gÄng per mÄnad och pÄgÄr under tvÄ och en halv timma.Vardera grupp handleds av tvÄ socionomer med vidareutbildning och som tillika Àr verksamma som familjehemssekreterare.

Genus, kön och sexualitet. En kvalitativ studie i en ungdomsgrupp.

Varför klÀr sig somliga unga mÀn i klÀder som traditionellt anses feminina, anvÀnder make up och bÀr hÄret i smÄ tofsar i alla möjliga fÀrger? Varför Àgnar sig somliga ungdomar Ät samkönat hÄngel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad Àr det som gör att de vÀljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för vÄld pÄ grund av detta? Dessa frÄgor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta Àr en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser pÄ genusidentitet och sexualitet för att försöka förstÄ dess betydelse i konstruerandet av sjÀlvidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra Är.

Elevers attityder till dagens matematikundervisning i skolan -En studie i Ärskurs sex-

Magnusson, Jimmy: Elevers attityder till dagens matematikundervisning i skolan ? en studie i Ärskurs sex, Malmö: LÀrarutbildningen, 2007. Elevers matematiska kunskaper, enligt en rad undersökningar, har försÀmrats de senaste Ären. Ur ett konstruktivistiskt synsÀtt undersökte jag hur elevernas attityder och förhÄllningssÀtt Àr gentemot undervisningen. Attityderna gentemot undervisningen kan vara en orsak till försÀmrade kunskaper i Àmnet. Studien Àr gjord i Ärskurs sex pÄ tre olika skolor i nordvÀstra SkÄne.

Hur ska en bra förÀlder vara? : en studie pÄ hur en grupp 6:e-klassare ser pÄ ett gott förÀldraskap

Inom socialt arbete med barn och familj Àr förÀldraskap och hur barn och förÀldrarser pÄ just detta en viktig faktor. DÀrför Àr det vÀsentligt att medvetenheten omvad som innefattas i ett bra, fungerande förÀldraskap fördjupas. Barns uppfattningom sin egen tillvaro efterfrÄgas sÀllan. Vid en översikt av den forskning sombedrivits om barn och deras livssituation kunde vi konstatera att empirin i dessaavhandlingar i vÀldigt liten utstrÀckning kom frÄn barnen sjÀlva.Uppsatsens syfte var att fördjupa kunskaperna om vad bra förÀldraskap Àr sett urbarns perspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur ser barns bild av ett gott förÀldraskaput? Finns det nÄgra skillnader mellan hur en bra mamma och en bra pappaska vara? För att besvara dessa frÄgestÀllningar lÀt vi en grupp 6: e-klassare skrivauppsatser utifrÄn de underliggande frÄgestÀllningar som bland annat handlar ombra egenskaper hos en förÀlder, vad som Àr viktigt att kunna prata med en förÀlderom och vikten av grÀnssÀttning.

EnergitillgÀnglighet hos en grupp kvinnliga simmare : En studie med utgÄngspunkt i The Female Athlete Triad

Bakgrund: The Female Athlete Triad Àr ett syndrom som kan drabba idrottare med ett för lÄgt energiintag i relation till en hög energiförbrukning frÄn fysisk aktivitet. Triaden bestÄr av tre komponenter, energitillgÀnglighet, menstruationsfunktion samt benhÀlsa. Idrottare som drabbas av syndromet hamnar i riskzonen för stressfrakturer och osteoporos.Syfte: Att undersöka om en grupp kvinnliga simmare intar en adekvat mÀngd energi för att möta sitt energibehov och sÀkerstÀlla en adekvat energitillgÀnglighet. Studien syftar Àven till att undersöka simmarnas livsmedelsval och undersöka en eventuell förekomst av amenorré.Metod: Studien Àr en kvantitativ studie med tvÀrsnittsdesign. 16 deltagare rekryterades frÄn tvÄ simsÀllskap genom ett bekvÀmlighetsurval, varav 12 deltagare fullföljde studien.

Motivering till att göra en livsstilsförÀndring vid diabetes mellitus typ 2. : En litteraturstudie om patientens upplevelse.

Bakgrund: Diabetes Ă€r ett vĂ€xande hĂ€lsoproblem över hela vĂ€rlden och ökar i lĂ€gre Ă„ldrar. Idag Ă€r det drygt 387 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden som har diabetes och troligtvis kommer det ske en ökning med 40 % under de kommande Ă„ren. Ökningen av sjukdomen och att den sjunker lĂ€gre ner i Ă„ldrar, beror pĂ„ att Ă€rftlighet, livsstil och att vi lever lĂ€ngre idag. Syftet: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av vilka faktorer som gynnar motivationen till att genomgĂ„ en livsstilsförĂ€ndring vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie, dĂ€r 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet.

Man föds inte till man, man blir det.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick frÄn anknytningsteorin. Denna teori utgÄr frÄn att individen redan som barn utvecklar nÄgon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina förÀldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mÀns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras hÀr som mÀns rÀdsla för att inte kunna uppnÄ samhÀllets normer och vÀrderingar vad gÀller maskulinitet. Dessutom avsÄgs att undersöka hur det eventuella sambandet förhÄller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i tvÄ grupper, en grupp mÀn inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lÀrarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp mÀn inom typiskt manliga yrken (brandmÀn och studerande inom tekniska Àmnen).

SköldpaddstÀnk och harpraktik

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur sociokulturella förhÄllanden i hem och skola pÄverkar elevers skrivande i gymnasieskolan, samt hur skolan kan pÄverka gruppkulturer sÄ alla elever fÄr ut mesta möjliga av sin utbildning i svenskÀmnet. Metoden var aktionsforskningens hermeneutiska metod. Den gick ut pÄ att jag lÀt eleverna i tvÄ elevgrupper dÀr jag Àr lÀrare, göra samma skrivuppgift och samma lektionsserie och dÀrefter utvÀrdera detta samt lÄta utvÀrderingen styra förÀndringar i lÀrarpraktiken. Informanterna lÀste den andra av tre terminer av svenska B. De gick i dels mediaprogrammet och estetprogrammet som samlÀste kÀrnÀmnen och teknikprogrammets elever som inte samlÀste kÀrnÀmnen med nÄgon annan grupp.

Pedagogers bemötande av flickor och pojkar. En kvalitativ studie om uppmÀrksamhet och talutrymme i förskola

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att studera pedagogers bemötande av flickor och pojkar under samlingssituationen pĂ„ förskola. Jag ville ta reda pĂ„ hur pedagogerna fördelar uppmĂ€rksamhet och tilldelar talutrymme mellan flickor och pojkar, samt ta reda pĂ„ hur pedagogerna beskriver sitt bemötande. Jag anvĂ€nde mig av en kvalitativ undersökningsmetod dĂ€r jag genom videoobservationer studerade tre pedagogers bemötande och genom intervjuer erhöll pedagogernas egna beskrivningar av sitt bemötande. Undersökningarna ledde fram till ett motstridigt resultat, dĂ€r jag Ă„ ena sidan hittade skillnader i de tre pedagogernas bemötande av flickor och pojkar. Å andra sidan pekade det sammantagna resultatet pĂ„ att flickorna fick mer positiv uppmĂ€rksamhet och mer tilldelat talutrymme Ă€n pojkarna.

? ? allting Àr ett samspel: Individen, gruppen, individen, gruppen? : FörskollÀrares dagliga arbete med att hantera balansen mellan det individuella barnet och barngruppen

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

En inblick i barnens lekv?rld. En kvalitativ intervjustudie som unders?ker en grupp f?rskolebarns perspektiv p? pedagogers delaktighet i den fria leken.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

HÄllfasthet pÄ lagat protesbasmaterial. Termoplast och varmpolymeriserad PMMA lagat med olika material och tekniker.

Syfte och nollhypotes: Syftet med föreliggande studie Àr att testa hÄllfastheten hos lagat varmpolymeriserad PMMA och termoplast med och utan monomervÀtning av ytorna som sammanfogas. Samt jÀmföra termoplast lagad med kallpolymeriserad PMMA och termoplast lagad med tillhörande lagningsmaterial. Nollhypotesen Àr att det inte finns en signifikant skillnad mellan material och tekniker. Material och metod: 30 stycken provkroppar i varmpolymeriserad PMMA och 40 stycken provkroppar i termoplast tillverkades. Varje grupp bestod utav 10 provkroppar.

Prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med cochleaimplantat

Cochleaimplantat (CI) Àr ett hörselhjÀlpmedel som kan ge barn med grav hörselnedsÀttning eller dövhet möjlighet att höra och utveckla talat sprÄk. Svenska grundskolebarn med CI har tidigare visats ha en nÄgot nedsatt prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne Àven om stora individuella variationer förekommer.Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med CI. Vidare undersöktes samband mellan prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne. I studien deltog sex förskolebarn med CI och totalt 18 normalhörande kontroller, varav sex var Älders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Barnen med CI i föreliggande studie uppvisade som grupp signifikant lÀgre resultat Àn de normalhörande barnen pÄ test avseende prosodisk produktion pÄ ord-, fras- och diskursnivÄ samt pÄ test som undersöker fonologiskt arbetsminne. GÀllande receptiv prosodisk förmÄga förekom inga signifikanta skillnader.

"Jag vill inte vara den dÀr tjocka mamman" : En studie kring kvinnligt kroppsideal under och efter en graviditet

Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnliga informanter. Syfte med studien Àr att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, sjÀlva beskriver egna och andras krav pÄ att ÄtergÄ till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ... .

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->