Det är få personer som idag köper alla sina kläder i en och samma butik. Konsumtion inom detaljhandeln har idag svag koppling till fysiska behov det är emotionella behov som styr konsumenten. Allt fler konsumenter fyller sina plånböcker med fler och fler klubbkort som ett tecken på att de är medlemmar i butikernas lojalitetsprogram. Det kan utläsas en tydlig trend i att allt fler butiker använder sig av kundklubbar. Forskare menar att det skulle kunna bero på att en stark förankrad marknadsföringsstrategi är att kopiera konkurrenterna.

Syftet med den här studien är att undersöka elevers uppfattningar av vad mobbning innebär. Jag är även intresserad att ta reda på om mobbning förekommer på skolorna och hur den tar sig i uttryck. Förebyggande åtgärder som skolorna genomför till att förebygga mobbningens uppkomst är också en intressant aspekt som jag har undersökt. Den här studien är en empirisk studie som är grundad på individuella intervjuer och fokusgrupper. En utlösande faktor till att mobbning uppstår är att elever anmärker på olikheter hos varandra. Att vara olik de andra är att avvika från normen.

Studiens syfte är att undersöka kunders attityder till kundklubbar och dess effekter i den lojalitetsbaserade relationen med företaget. Uppsatsen innefattar även att undersöka ett antal utvalda företags syn på lojalitetsprogram och kundklubbar. Studien innehåller en kvalitativ metod, där djupintervjuer har genomförts med 24 kundklubbsmedlemmar och två företagsrepresentanter. Dessa intervjuer har fångat attityder och beteenden och ligger till grund för vår bedömning av kundklubbars potential att skapa relationer och lojalite. Vi har kommit fram till att kundklubbar har en påverkan på medlemmarnas köpbeteende eftersom de föredrar att i första hand besöka medlemsbutikerna.

I denna uppsats har vi undersökt charterresenärers köpbeslutsprocess vid val av researrangör om de reser som: Kompisgäng, Yngre Par, Barnfamilj, eller Äldre Par. I förlängningen syftar detta till uppsatsens egentliga mål, nämligen att undersöka om dessa fyra olika typer av grupper är varumärkeslojala eller inte med avseende på researrangör samt vad detta beror på. För att uppnå uppsatsens syfte har vi genomfört kvalitativa undersökningar. Totalt har vi genomfört 12 fokusgrupper á 5 personer med de fyra olika kundgrupperna och tre semi-strukturerade intervjuer med representanter från Sveriges fyra största researrangörer. Barnfamiljer visade sig främst prioritera kvalité samt var den mest lojala kundgruppen.

This paper presents the results from an osteological method study of the Ringsjöholm fishbone material. Ringsjöholm is located in Scania, southern Sweden and is 14C dated to 5960-5200 B.P. The aim of this paper is to critically analyse methods used on fish bone material in estimations of season. Three different approaches were used to estimate the fishing season at the Ringsjöholm settlement; 1) identified species, 2) size estimations of the pike based on Enghoffs (1994-95) regression formulae of os dentale, and 3) growth rings of the pike vertebrae.The identified species and the size estimations of the pike points to the fishing being active both during spring and summer. Growth rings analysis of the pike vertebrae didn?t give any quantitative results because of fragmentation.

Relationer mellan ko?pare och leveranto?ren har funnits lika la?nge som det funnits handel. Relationsmarknadsfo?ring beskrivs idag som viktig fo?r fo?retag da? strategin anses hja?lpa leveranto?rer i dess stra?van efter lo?nsamma kunder. Vissa forskare beskriver dock relationsmarknadsfo?ringens effektivitet som la?g och menar att andra faktorer a?r betydligt viktigare da? en kund ska va?lja leveranto?r.Syftet med denna studie a?r att utforska hur effektiv relationsmarknadsfo?ring a?r i en leveranto?rs stra?van att o?ka inta?kter och etablera kundrelationer.Vilka faktorer pa?verkar en ko?pbeslutprocess vid inko?parens val av leveranto?rer? Hur stor roll har relationskapandet vid en inko?pares val av leveranto?r?Sex semi- strukturerade intervjuer, da?r inko?pare var respondenter, la?g till grund fo?r det empiriska materialet i studien.

Vi har valt att undersöka hur Sveriges fyra storbanker arbetar för att skapa lojalitet till privatkunden. Vi har utfört studien med hjälp av fyra telefonintervjuer riktat mot lämpliga representanter inom varje bank. Bankerna vi har valt att undersöka är Swedbank, SEB, Nordea samt Handelsbanken. Utifrån den datainsamling vi fått fram har vi evaluerat faktorer såsom kundnöjdhet, lojalitet och lönsamhet och deras påverkan på kundlojalitet. Tanken med arbetet har varit att ge en insikt till hur banker arbetar kring dessa faktorer samt vad som initierar dem.Kundlojalitet har alltid varit ett välkänt begrepp.

Idag finns en avsiktsplan för en etablering av ett IKEA-varuhus i Umeå och det råder en oro bland handlare samtidigt som en förväntan sprider sig bland umeåborna. Kommunen hade tidigare planer på att utveckla Klockarbäckens handelsområde men då möjligheten om ett IKEA dök upp ändrades avsikterna. Visionen är idag en nyetablering av ett nytt handelsområde vid stadens södra entré.Hur konsumenter handlar, deras kriterier, var och när de handlar är viktiga aspekter när det gäller konsumentbeteende, vilket är huvudämnet som kommer att behandlas i denna uppsats. Lojalitet är en annan viktig aspekt inom konsumentbeteendet, och det vi ville studera är hur lojala konsumenter är mot de butiker och handelsområden de handlar på idag och vad som händer med en konsuments lojalitet vid nyetableringar.Syftet med denna studie har varit att kartlägga konsumenters grad av lojalitet till befintliga handelsområden idag och hur denna skulle komma att förändras i och med en externetablering av ett fjärde handelsområde vad gäller ett IKEA-varuhus i Umeå. Vårt syfte kommer även vara att förklara skillnader mellan olika grupper samt redogöra för de effekter som en etablering kan medföra.Vi har genom en omfattande enkätundersökning identifierat hur konsumenter i Umeå uppskattar sin lojalitet idag och hur de tror att denna kan komma att förändras i och med en nyetablering av ett nytt handelsområde.Våra resultat visar att Umeås konsumenter i stor utsträckning idag är mycket lojala till sina valda handelsområden.

Denna studie behandlar hur företaget Gällöfsta Perlan Ledarskap, verksamt inom utbildningsbranschen, arbetar med att upprätta långsiktiga kundrelationer. Till följd av en ökad konkurrens och att marknader blivit mer komplexa ställs högre krav på att bibehålla befintliga kunder och återta tidigare kunder. Genom att företag betraktar sina kunder som resurser där varje kunds unika preferenser tillgodoses skapas ett värde som främjar att långsiktiga relationer upprättas, vilket frambringar kundlojalitet och ger företaget konkurrensfördelar.Denna studie tar en kvalitativ ansats genom att en fallstudie tillämpas där det empiriska underlaget består av intervjuer med personer inom Gällöfsta Perlan Ledarskap. Studiens resultat påvisar faktorer som blir viktiga för företaget vid upprättande av långsiktiga kundrelationer. Dock har utmaningar framkommit som Gällöfsta Perlan Ledarskap bör beakta för att ytterligare förbättra sitt arbete med att upprätta långsiktiga kundrelationer..

Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa två yrkesgrupper, där personalchefen är chef över personalsekreteraren och därmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta på en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebär att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrån att de själva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebär även att det ställs krav från många olika håll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sätts på prov. Syftet med denna studie är att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn.

Syftet med denna uppsats var att undersöka samband mellan differentiering och kundlojalitet. Från teorin gjordes en sammankoppling av differentiering, köpbeslutsprocessen och lojalitet. Slutsatsen av det teoretiska resonemanget var att ett företags differentieringsstrategier påverkar konsumentens inköp genom köpbeslutsprocessens olika steg. De steg som köpbeslutsprocessen omfattar avgör sedan om konsumenten blir en lojal kund eller inte. Ur detta kan ett teoretiskt samband urskiljas mellan ett företags differentiering och kundlojalitet.

Uppsatsen grundar sig i en tanke om en koppling mellan begreppen Talent management och lojalitet. Orsaken till att just dessa begrepp ska studeras är utifrån en praktik på H & M där båda begreppen anses aktuella i organisationen och spännande i ett studiesammanhang inom arbetsvetenskapen. Syftet är att studera de anställdas attityd till begreppen och vilken betydelse det har beträffande de ansä?lldas lojalitet, hur den fo?rhåller sig och uttrycks i en organisation som arbetar med en Talent management strategi. För att besvara syftet med undersökningen ligger dessa frågesta?llningar till grund;Vilka synsätt på lojalitet finns bland de anställda? Uttrycker de anställda en lojalitet i arbetet och i sådana fall, hur är den riktad? Har en Talent management strategi en inverkan på hur lojaliteten riktar sig och om så är fallet, på vilket sätt?H & M är ett värdestyrt företag där en av värderingarna är ?vi tror på människan?, som visar sig i mycket internrekrytering och karriärmöjligheter inom organisationen.

Belöningssystem används flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter på anställda ha varit snål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmäklare samt vilken effekt det kan ha på deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmäklare från olika lokalkontor i stockholmsområdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgår ifrån att människor bedömer händelser utifrån en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

Syftet med denna uppsats är att skänka en grundläggande illustration av hur relationen bildinom bild och skräck kan se ut. Studien koncentrerar sig på estetiken och reflexiviteten hosbilderna inom bilden hos de japanska skräckfilmerna The Ring, Pulse och Dark Water. Dessabilder består av ett videoband i The Ring, webbkamerabilder i Pulse och övervakningsbilder iDark Water.Användningen av rörliga bilder inom rörliga bilder är reflexivt i den meningen att vimedvetandegörs om filmmediet självt som en konstruktion av bilder. Detta fenomenuppmärksammar oss också på akten att se. Syftet i skräckfilm är att skapa känslor av olust ochskräck hos oss och detta åstadkoms, bland annat, genom hur bilderna ser ut och är upplagda.Ett återkommande element hos bilderna inom bilden hos våra filmer är otydligheten hosflera av dem och detta att vi inte kan se bilden tydligt kan ge upphov till olustkänslor.

Medarbetarskap har fått mer betydelse i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna. Många organisationer strävar efter att förbättra samarbetet inom och över avdelningsgränserna samt chefens och medarbetarens relation. Arbetstagaren har till stor del övergått till att ta en mer aktiv roll i arbetet. Enkätundersökningen (N = 139) genomfördes i en statlig myndighet där medarbetarskap undersöktes utifrån F. Hällstén och S.