I Luleå håller man just nu på att bygga ett kulturhus och sett ur ett geografiskt perspektiv kan man beskriva detta som att kulturen i Luleå får effekter på stadslandskapet. Uppsatsen syftar till att åskådliggöra musiklivet i Luleås rumsliga utbredning och rumsliga relationer samt att beskriva vad som är specifikt med Luleås musikliv. De avgränsningar som gjorts innebär att undersökningen framför allt har berört körer och orkestrar, men mestadels körer. Området har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer, som kompletterade med en kvantitativ enkätundersökning. Studien har visat att cirka 960 personer är engagerade i de sammanlagt 29 körerna och 4 orkestrarna.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka lärarnas inställning till betydelsen av goda relationer mellan lärare och elever. Vi vill veta hur lärare anser att en bra relation mellan lärare och elev ska vara och vilka verktyg som behövs för att skapa en trevlig och utvecklande atmosfär i skolan. Vi har gjort en enkätstudie som vi utformat med syfte att ta reda på lärares inställning till betydelsen av att ha en god relation till sina elever. De som fick svara på enkäten var utvalda kärn- och karaktärsämneslärare samt våra studiekamrater på Malmö Högskola. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår enkätundersökning i stora drag på att: ? Vikten av en god relation mellan lärare och elev är i de flesta fall avgörande för en elevs studieresultat. ? Lärare känner överlag att tid saknas för att hinna med eleverna på ett bra sätt..

Till följd av marknadens utveckling har beroendet av informationsutbyte och samverkan i olika nätverk ökat. De senaste årtiondenas fokus på informationsutbyte och samarbete ledde till att Supply Chain Management uppstod. Flera forskare har karakteriserat lyckad styrning av samverkan som en kärnkompetens som krävs för att vara konkurrenskraftig. Ägande och kontrollfunktioner som tidigare låg inom samma verksamhet har förändrats och tillämpningen av VMI har uppkommit. VMI innebär att leverantören övertar ansvaret för lagerstyrningen hos kunden.

En revisors arbetsuppgifter innefattar att granska och kontrollera boksluten åt deras klienters företag och under dessa granskningar förväntas revisorn följa god redovisningssed för att boksluten ska ge ett rättvisande resultat. Aktuella händelser tyder på att revisorn riskerar att frångå god redovisningssed för att tillgodose deras klients behov vilket kallas jäv. När jäv sker sätter revisorn sin egen vinning framför intressenterna som påverkas negativt av ett felaktigt bokslut. Detta arbete förklarar vad i ett granskningsuppdrag gör att jävsituationen uppstår, samt hur BIG4 (PWC, EY, KPMG och Deloitte), samt Revisorsnämnden arbetar för att motverka att jäv uppstår. För att svara på första delen av forskningsfrågan har vi utfört en kvantitativ enkätundersökning med 156 respondenter.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lärande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror på att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt är tvungna att sätta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lärande ska uppstå är det ett måste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av projektledares uppfattningar av lärande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes då variation är viktigt för att fånga så olika uppfattningar som möjligt.

Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt.

Inledning: Offentliga organisationers upphandlingar är ett ämne som är intressant både ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv och ur ett medborgerligt perspektiv. Dels på grund av att den offentliga sektorn utgör en viktig del av den svenska ekonomin och dels för att dessa upphandlingar regleras i den omskrivna och omdebatterade lagstiftning Lagen om offentlig upphandling (LOU). Till detta kan läggas de problem och svårigheter som existerar vid inköp av komplexa tjänster. Syfte: Att analysera hur offentliga organisationer hanterar sina leverantörsrelationer i upphandlingsprocessen för att säkerställa en god tjänstekvalitet, vid inköp av komplexa tjänster, med perspektiv på fri konkurrens och nära relationer. Disposition: Vi har valt att disponera vår uppsats som en vandring offentliga organisationer vandrar för att nå sitt mål som vi definierar som god tjänstekvalitet.

I detta arbete har vi ur ett socialpsykologiskt perspektiv intresserat oss för tio studenters liv och deras uppfattningar om sina nya liv efter att de har flyttat från sina hemstäder och börjat studera. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer har vi försökt att få en insikt i studenternas välmående. I intervjuerna har vi fått ta del av deras personliga uppfattningar kring den social förändring som skett i deras existerande förhållande, socialt bemötande av människorna i nya staden och hur väl de har lyckats bygga upp nya relationer, samt även vilka möjligheter de upplevt har funnits till att nya relationer. Efter att vi har presenterat våra intervjupersoner kommer vi att fokusera på deras svar och sedan försöka analysera det med hjälp av ett flertal teorier. Med hjälp av sociala band förstår vi deras upplevelser av eget ansvar och nollningens roll i relationskapandet, samt tolkar vi på de eventuella kopplingarna mellan goda sociala band sedan tidigare och hur det har påverkat dem i relationsskapandet nu.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om möjliga själv är relaterade till personlighet och känsla av sammanhang samt huruvida kön och ålder påverkar dessa relationer. Studien genomfördes på kadetter genom en enkätundersökning. Enkäten bestod av bakgrunds frågor, yrkesrelaterade möjliga själv (The Possible Selves Statements Test), personlighet (The Five Factor Personality Inventory) och känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar att kluster (K-means) av personlighetsprofiler inte skiljer sig signifikant åt vad gäller möjliga själv, däremot uppvisades skillnader mellan personlighetsprofilerna vad gäller känslor och förväntningar kring möjliga själv. Liknande resultat erhölls avseende relationen mellan KASAM och möjliga själv.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några äldre personers livsberättelser med fokus på livstillfredställelse och livskvalitet. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka viktiga händelser lyfter intervjupersonerna fram och hur menar de att dessa händelser har inverkat på deras livssituation? Vilka livsstrategier nämns? Urvalet bestod av två män och två kvinnor i åldern 79-95 år. Formen för intervjuerna var ostrukturerad. Resultatet visade att intervjupersonerna hade en positiv inställning till olika händelser i livet.

Studiens syfte är att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans värld. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningar är: Hur beskriver och motiverar några pedagoger det egna konkreta och pedagogiska ledarskapet? Vilka erfarenheter har pedagogerna av det egna pedagogiska ledarskapet? Metoden för studien är kvalitativa intervjuer där pedagoger från såväl förskolan och grundskolan samt fritidshemmet ger sin syn på det egna pedagogiska ledarskapet. Samtliga pedagoger i studien anser att det är av yttersta vikt att utgångspunkt hela tiden ska tas utifrån barnet.

Syftet med studien var att belysa hur man kan arbeta med reparativ rättvisasom brottsförebyggande åtgärd. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialetinhämtades genom observationer, insamlande av dokument samtintervjuer. Våra frågeställningar var: Hur kan man arbeta med reparativrättvisa? Hur upplever ungdomar sitt deltagande i en verksamhet som grundarsig på den reparativa rättvisans principer? Den teoretiska utgångspunkten,KASAM har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet.Resultatet visar att man kan erbjuda en möjliggörande miljö som ett alternativtill en kriminell karriär hos villkorligt frigivna och ungdomar i riskzon. Dettagenom återuppbyggnad av deras liv och relationer samt att utvecklaarbetsrelaterade färdigheter.

Syfte: Att undersöka vårdpersonalens känslor i mötet med våldsutsatta kvinnor inom akutsjukvården. Metod: Kvalitativ studie med halvstrukturerad intervjumetod. Tretton sjuksköterskor och undersköterskor inom akutsjukvården blev intervjuade om mötet med våldsutsatta kvinnor genom tio halvstrukturerade frågor. Resultat: Vårdpersonalen saknade kunskap om våld i nära relationer och kände sig inte beredda att möta en kvinna utsatt för våld trots framtagna riktlinjer och handlingsplaner. Mötet med våldsutsatta kvinnor väckte många starka känslor som ilska och frustration, men också medkänsla och empati.

Bakgrund: Mörkertalet bland kvinnor som utsätts för våld i nära relationer befaras vara stort då våldet ofta sker i det privata. Våldet kan vara en kombination av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Detta samhällsproblem är också ett folkhälsoproblem då det ger uttryck i en sämre hälsa. Våldet kan bidra till fysiska, psykiska samt psykosomatiska besvär och sjukvården har en betydande roll i att identifiera dessa kvinnor.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever bemötandet från sjukvården.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har genomförts och grundar sig på tolv vetenskapliga originalartiklar. Artiklar har hämtats från databaserna CINAHL Complete och PubMed.Resultat: Litteraturöversiktens resultat har redovisats i två huvudkategorier med tillhörande subkategorier.

Regeringens delbetänkande Avskaffande av revisionsplikten för små företag bedömer att revisionsbyråernas marknadsföring får en mer betydelsefull roll efter avskaffandet. Marknadsföring har potential att attrahera bolag till köp av frivillig revision. Tidigare forskning har kommit fram till att om revisionsbyråerna blir bättre på att kommunicera den konkreta kundnyttan, kan det skapa ett intresse för frivillig revision. Den här studiens syfte är att få en djupare förståelse för om relationer och relationsbyggande åtgärder används av revisionsbyråer för att sälja revision och vilken betydelse har revisionspliktens avskaffande i sammanhanget. Studiens forskningsfråga är således Använder revisionsbolag relationer och relationsbyggande åtgärder för att sälja tjänsten revision? Vi kan efter studien konstatera att revisionsbyråer använder relationer och relationsbyggande åtgärder.