Salmonella Àr en bakterie som skapar klinisk sjukdom hos mÀnniska och djur. Jag har valt att studera hur salmonellos manifesterar sig kliniskt hos katt, hur katten smittas, vad prevalensen för Salmonella Àr i olika kattpopulationer, huruvida det finns en risk att denna smitta överförs till mÀnniskor samt vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att undvika smitta.De kliniska symtomen pÄ salmonellos hos katt varierar stort, frÄn gastroenterit med symtom som feber, krÀkningar och sekretorisk diarré, till symtom som letargi, pneumoni, epistaxis, endotoxinemi och konjunktivit med avsaknad av gastrointestinala symtom. Katten kan smittas genom kontakt med andra katter eller deras faeces, genom kontaminerad miljö, jakt av vilda fÄglar, intag av icke upphettat foder eller transplacentalt. DÄ prevalensen bland katter varierar beroende pÄ undersökning krÀvs fler studier för att kunna dra slutsatser avseende utbredningen i den svenska kattpopulationen.Ett flertal studier visar pÄ omstÀndigheter som starkt tyder pÄ att en zoonotisk potential föreligger. Fall dÀr Salmonella-smitta har gÄtt frÄn katt till mÀnniska redovisas ocksÄ.

Flushing Àr samlingsnamnet för tillskottsutfodring med fodermedel med högt energiinnehÄll i syfte att förbÀttra den reproduktiva förmÄgan hos djur. Metoden anvÀnds aktivt pÄ flera av lantbrukets djur men fokus för det hÀr arbetet Àr frÀmst fÄr och nötkreatur dÄ de allra flesta studier gjorts pÄ dessa djurslag. DÀrefter diskuteras den eventuella anvÀndbarheten av metoden för hund, dÀr det vetenskapliga underlaget Àr begrÀnsat. I försök pÄ fÄr och nötkreatur anvÀnds vanligen kolhydrater, fetter eller proteiner som flushingdiet och dÄ ofta i form av glukos, palmitinsyra eller linolsyra samt lupiner. TillvÀgagÄngssÀttet Àr ofta, i försökssammanhang, att erbjuda djuren extra foder utöver det som tÀcker det basala nÀringsbehovet en eller tvÄ östralcykler före planerad betÀckning. Fodergivan ökas olika mycket beroende pÄ försöksutformning men en ökning med ca 1,5 % av kroppsvikten Äterkommer i flera försök. Det man avser att pÄverka Àr östrusbeteende samt duration och intervall av detsamma, oocytmognad, blastocystutveckling, prenatal överlevnad, antal och livsduglighet hos avkomman samt Àven lÄngsiktig pÄverkan pÄ ett genetiskt plan. För att utvÀrdera resultaten av metoden anvÀnder man sig av olika mÀtbara parametrar med vissa generellt Äterkommande i de flesta försök. Vanligt Àr att man uppskattar djurets nÀringsstatus vid början av försöket med utgÄngspunkt frÄn Body Condition Score-skalan som gÄr frÄn 1-5 (frÄn kraftigt undernÀrt till kraftigt överviktigt). Vikt anvÀnds antingen istÀllet för BCS eller som kompletterande information för att rÀkna ut en exakt fodergiva.

Vildsvinens (Sus scrofa) ökning i Sverige och övriga Europa har skapat nya konflikter mellan olika intressegrupper dÀr skador pÄ Äkermark och ett ökat antal trafikolyckor Àr nÄgra av de frÀmsta problemen. Detta stÀller höga krav pÄ förvaltningen av vildsvinsstammen för att begrÀnsa skadorna. En grundförutsÀttning för en bra förvaltning av vildsvinen Àr att en relativt god uppskattning av populationsstorleken kan erhÄllas. Fungerande inventeringsmetoder för vildsvin Àr svÄra att ta fram och i denna studie har jag dÀrför utvÀrderat tvÄ olika metoder som kan lÀmpa sig för vildsvinsinventering; simultana observationer (med mÀnniskor) och viltkameror, bÄda vid foderstationer. Rörelsemönster frÄn GPS?mÀrkta vildsvin lÄg till grund för studien. Andelen djur av den lokala populationen som fÄngas upp varierar mellan olika omrÄden och tid pÄ Äret för de bÄda inventeringsmetoderna.

RovdjursfrÄgan i Sverige Àr en stor, het debatt och vi har valt att koncentrera oss pÄ vargen. Det finns mÄnga olika Äsikter om vargens vara eller icke vara i den svenska naturen och i detta arbete tar vi bl.a. upp nÄgra orsaker till de olika Äsikterna. Vargen Àr ett vÀldigt skyggt djur som under naturliga förhÄllanden inte gÀrna nÀrmar sig mÀnniskor. Trots detta har den fÄtt ett oförtjÀnt dÄligt rykte.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer. Undersökningen bestod av fem intervjuer med vÄldsutsatta mÀn i nÀra relationer. Dessa analyserades med hjÀlp av tidigare forskning samt viktimologi, genusteori och Connells maskuliniteter som teoretiska utgÄngspunkter. Under arbetets gÄng framtrÀdde tre teman, vilka var mÀnnens upplevelser och erfarenheter av: vÄld i nÀra relationer, hjÀlpinsatser och bemötande samt mÀnnens syn pÄ maskulinitet och manlighetsnormer. Resultatet visade i vilken omfattning vÄld utövas mot mÀn samt vilken form av vÄld som var den mest förekommande.

PÄ en veterinÀrklinik finns mÄnga situationer, föremÄl och hÀndelser som kan upplevas somstressande för ett djur. Normalt Àr stress en livsviktig försvarsmekanism men för ett djursvistelse pÄ kliniken kan det medföra mÄnga nackdelar som exempelvis att försÀmra lÀkningsprocesseroch tillfrisknande samt pÄverka djurens mentala vÀlbefinnande. Stressreaktioner ÀrsÄ lÀttframkallade att enbart den psykiska stressen och oron i en klinisk situation kan varatillrÀcklig för att skapa fysiska förÀndringar som exempelvis ökat blodtryck. De fysiologiskaförÀndringarna som orsakas av stress Àr i sin tur sÄ starka att de kan resultera i att patienterriskerar att feldiagnostiseras dÄ flera kliniska mÀtvÀrden pÄverkas.Orsakerna till att djur upplever olika mycket stress pÄ veterinÀrkliniken kan bland annat beropÄ artskillnader, individskillnader, djurets aktuella status, besökets karaktÀr och tidigareerfarenheter. Genom att vidta relativt enkla ÄtgÀrder som att exempelvis försöka hÄlla hundaroch katter separerade frÄn varandra pÄ kliniken, hantera djuren lugnt och försiktigt, arbetaeffektivt och utforma vÄrdburarna pÄ rÀtt sÀtt kan djurens stress i mÄnga fall reducerasbetydligt.

Syftet med studien har varit att undersöka hur anstÀllda inom psykiatrins vÄrdavdelningar ser pÄ relationsarbetet tillsammans med deras patienter samt Àven undersöka hur de arbetar i relationen för att frÀmja patientens utsikter till ÄterhÀmtning/tillfriskning. Studien Àr uppbyggd pÄ kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer med Ätta stycken anstÀllda sjuksköterskor/undersköterskor frÄn olika avdelningar inom psykiatrivÄrden frÄn en mellanstor stad i Sverige. För att underlÀtta sammanstÀllning av resultat har en intervjuguide anvÀnts och genom den har teman tagits ut som anvÀnts som rubriker. I analysen har tolkningsramen anvÀnts för att skapa olika teman som sedan analyserats utifrÄn studiens resultat samt tolkningsram.  Resultatet av studien visar pÄ att samtliga respondenter anser att hur relationen till deras patienter ser ut Àr viktig för vÄrdarbetet samt att det Àr önskvÀrt att strÀva efter bra och stabila (bÀrande) relationer. Studien tar Àven upp vad respondenterna kallar svÄrigheter för att skapa bra relationer till patienten samt Àven de risker som kan förekomma nÀr man strÀvar efter att skapa nÀra relationer med sina patienter..

AbstraktSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsÀtts till internetanvÀndande tas frÄn sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvÀndande har nÄgon inverkan pÄ tillgÄngen till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillÀmpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvÀndande tar tid frÄn sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvÀndande kan ha en effekt gÀllande tillgÄngen pÄ socialt kapital. DÀremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgÄngen pÄ socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvÀndande.Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter..

Syftet med föreliggande arbete var att fÄ en djupare förstÄelse för nÄgra invandrarkvinnors upplevelse av kriget i hemlandet och de konsekvenser detta förde med sig i det nya hemlandet med tanke pÄ hÀlsa och sociala relationer. Sju kvinnor som hÀrstammar frÄn BalkanomrÄdet i Äldrarna 36-50 deltog i studien. Kvinnorna har bott i Sverige mellan 13 och 18 Är. Data insamlades genom en semistrukturerad intervju med fem olika teman: krigsupplevelser, livet i Sverige, hÀlsa, socialt nÀtverk och KASAM. Resultatet visade att krigsupplevelserna har förÀndrat kvinnornas bÄde fysiska och psykiska hÀlsa negativt.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Denna kvalitativa studie undersöker hur behandlare inom socialtjÀnsten och barnpsykiatrin möter och skapar förtroende tillbarnsom har bevittnat vÄld i nÀra relationeroch vilka metoder som sÀtts in. Studien baseras pÄ intervjuer med fyra yrkesverksamma personer medstor erfarenhetavatt möta barn som bevittnat vÄld. Metodentolkas i en form frÄn Antonovskys salutogena modell, kÀnslan av sammanhang, KASAM.Resultatet visaratt som behandlare sÄ mÄste mötet med barnet sker i sittsammanhang och att det Àr deras sanning somska vara vÀgledande. Vidare Àr det av stor vikt att skapa goda relationer till barnets omsorgsgivare..

Internets framfart har föranlett att den elektroniska handeln etablerat sig som en allt vanligare kanal för konsumtion. Denna utveckling har gett dagens konsumenter betydligt fler alternativ att vÀlja bland vid konsumtion, vilket har försvÄrat utvecklingen av lÄngvariga relationer mellan konsument och företag. Genom ett konsumentperspektiv undersöker dÀrför denna explorativa studie hur trogen dagens konsument egentligen Àr mot sin nuvarande butik. Genom att fokusera pÄ de relationella komponenterna knowledge, trust och commitment Àr studiens syfte att ge en klarare bild av huruvida relationer pÄverkar konsumenters val att hÄlla fast vid en och samma butik. Studien genomförs med hjÀlp av teoretiskt stöd frÄn tidigare forskning om de olika komponenterna.

Bakgrund: Relationer har en central roll vid byggandet av företagsnÀtverk. Rapporten delar upp relationerna i tekniska och sociala relationer. PÄverkan av tekniska system eller andra tekniska lösningar Àr tydlig och viktig att arbeta med för att uppnÄ en lÄngsiktig affÀrsrelation. I rapporten undersöks hur tekniska lösningar pÄverkar de sociala faktorerna i en B2B relation. Fallföretagets perspektiv tas som utgÄngspunkt i rapporten och hur relationer med befintliga ÄterförsÀljare inom deras affÀrsnÀtverk pÄverkas av olika tekniska system.

AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan individualiseraderelationer i familjen och den ökade psykiska ohÀlsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framstÀllts genombeskrivande analys dÀr intervjupersonernas berÀttelser har Ätergivits. Resultatet avstudien visar pÄ att den psykiska hÀlsan har pÄverkats av att individer inom familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det Àr positivt eller negativt. Terapeuterna sÄgen mer positiv bild av individualiseringens inverkan pÄ psykisk hÀlsa, mycket pÄ grundav ökad jÀmstÀlldhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.

Det finns ett antal teorier som pÄ ett eller annat sÀtt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsÀgelser mellan tre teoriers syn pÄ maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats Àr Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna frÄn analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, dÀr den politiska realismen fokuserar pÄ bÄde materiella ochimmateriella faktorer och dÀr konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen frÀmst utgörs avsamhÀllets idéer och den kulturen som rÄder i samhÀllet. Analysen har Àven visat att de treteorierna ser det militÀra maktmedlet som centralt för en stat, nÀr det Àr handlar omexistentiella frÄgor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu rÄder, gynnar stora och mÀktiga stater pÄ bekostnad av smÄ stater.