Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anstÀlldas anvÀndande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anstÀllda anvÀnder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media anvÀnds, hur anstÀllda dÄ uppfattar sociala media som hjÀlp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkÀt samlades data in frÄn deltagarna (N = 27), vilka hÀrrörde frÄn tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervÀgande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för tvÄ av studiens tre hypoteser vad gÀller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och anvÀndande av sociala media, samt skillnader mellan anstÀlldas upplevelse av relationer till kollegor offline och anvÀndande av sociala media. DÀremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anstÀllda, beroende pÄ hur de ser pÄ kunskap, tar stöd frÄn relationer online och offline..

Andelen lantbruk med inriktning pÄ stora betesdjur ökar i Sverige. För att effektivt kunna hantera dessa djur bör de metoder som anvÀnds ses över. Det hÀr arbetet Àr gjort i ett försök att utreda om hÀsten kan spela en viktig roll i arbetet tillsammans med nötkreatur. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat en del olika aktiva inom sektorerna lantbruk och hÀst samt tagit del av befintlig litteratur som rör hur man hanterar djur pÄ ett sÀkert sÀtt samt olycksstatistik. Intervjupersonerna kom ifrÄn södra Sverige och gÄrdsbesöken genomfördes i SkÄne.

Titel: Kundanpassningar pĂ„ den svenska marknaden ? En koppling mellan kundanpassningar och lojalitet.Slutseminarium:  2011-05-31Ämne:  Företagsekonomi (61-90 hp), marknadsföring, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Johanna Borg och Nina RappHandledare:  Urban LjungquistNyckelord:  Relationer, relationsmarknadsföring, 1-till-1 marknadsföring, masskundanpassning,kundlojalitet, mikromarknadsföringProblemformulering:  Hur pĂ„verkar kundanpassningar svenska konsumenters lojalitet gentemot företag?Syfte:  Syftet med denna uppsats Ă€r att utveckla förstĂ„elsen om sambandet mellan kundanpassning och lojalitet.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ tidigare forskning inom Ă€mnet kundanpassning, sĂ„ som relationer, lojalitet, interaktioner med kunden och teknikens pĂ„verkan.Metod:  En kvalitativ ansats har anammats, dĂ€r en extensiv enkĂ€t skickats ut till svenska konsumenter i olika Ă„ldrar, kön och inkomststatus.Empiri: I det empiriska underlaget presenters de svar respondenterna angivit.Analys:  UtifrĂ„n det empiriska underlaget har en djupare analys genomförts för att belysa skillnaderna i respondenternas svar jĂ€mfört med vad teorin presenterar.Slutsats och diskussion: Studien har pĂ„visat att det inte finns konkreta nĂ„gra bevis för att kundanpassningar leder till lojalitet, istĂ€llet har det gĂ„tt att framlĂ€sa att kundanpassningar hjĂ€lper till att bygga relationer, vilket i sig Ă€r grunden till lojalitet..

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anstÀlldas anvÀndande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anstÀllda anvÀnder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media anvÀnds, hur anstÀllda dÄ uppfattar sociala media som hjÀlp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkÀt samlades data in frÄn deltagarna (N = 27), vilka hÀrrörde frÄn tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervÀgande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för tvÄ av studiens tre hypoteser vad gÀller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och anvÀndande av sociala media, samt skillnader mellan anstÀlldas upplevelse av relationer till kollegor offline och anvÀndande av sociala media. DÀremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anstÀllda, beroende pÄ hur de ser pÄ kunskap, tar stöd frÄn relationer online och offline..

Denna litteraturstudie syftar till att utreda om Treponema-arter Àr tÀnkbara etiologiska agens till öronnekros hos gris. Sjukdomen drabbar frÀmst unga djur och dÄ framförallt efter avvÀnjning. Symptomen yttrar sig som ytliga lesioner eller nekroser pÄ ytterörat och det Àr vanligt att mÄnga djur drabbas vid samma tidpunkt. Sjukdomen anses vara ett djurvÀlfÀrdsproblem men Àr inte associerad med nÄgra produktionsnedgÄngar. Vid bakteriologiska undersökningar finner man framförallt spiroketer, kockoida och kockobacillÀra bakterier.

Hantering av nötkreatur har börjat bli en viktig frÄga i nötköttsproduktionen pÄ grund av tilltagande rationalisering inom nötköttsproduktionen, och klara ekonomiska fördelar med allt större besÀttningar och större krav pÄ arbetsmiljön. Det har uppstÄtt behov av mer lÀmpliga eller förbÀttrade djurhanteringsanordningar. PÄ samma gÄng tar frÄgan om sÀkerhet inom hantering av nötkreatur stor uppmÀrksamhet och man inser att det krÀvs mer kunskap inom det omrÄdet. Man mÄste skydda bÄde de som arbetar med djur och djuren sjÀlva vid alla typer av djurhantering. Detta arbete kommer förhoppningsvis att vara till hjÀlp för dem som dagligen hanterar djur eller planerar att köpa nÄgon typ av hanteringsanordning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka relationen mellan elever och lÀrare samt lyfta fram eventuella meningsskillnader mellan pojkars och flickors relationer till sina lÀrare.Studien Àr uppbyggd av kvantitativ karaktÀr och har genomförts via en enkÀtundersökning pÄ en skola i södra Sverige, undersökningen besvarades av 133 elever frÄn Är 9. I enkÀtundersökningen har jag utgÄtt frÄn följande huvudfrÄgor; kÀnner eleven nÄgon uppmuntran av lÀraren? Har eleven och lÀraren en relation dÀr de förstÄr varandra? KÀnner eleven sig delaktig i sin utveckling? Upplever eleven tillrÀckligt med stöd och trygghet frÄn sin lÀrare? Och slutligen, finns det skillnader mellan pojkars och flickors relation till lÀraren?Resultatet visade pÄ att nÄgra större skillnader, pojkar respektive flickor emellan inte fanns i hur de upplever relationen till sin lÀrare. DÀremot framstod att pojkar i vissa fall upplever relationen till sin lÀrare som mer positiv jÀmförelsevis med flickor. Det finns tidigare undersökningar som delvis förklarar detta genom att pojkarna tar större utrymme i klassrummet och hörs mer.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan resurspreferens och social exkludering. Effekten av kön och resurspreferens pÄ upplevelse av social exkludering och livstillfredsstÀllelse studerades ocksÄ. Data samlades in genom enkÀter och totalt ingick 250 personer i studien frÄn bÄde offentlig och privat sektor i VÀstra Götalands LÀn. Resultaten visade att vad mÀnniskor önskar utbyta för resurser med andra i vardagen Àr individuellt och pÄverkar upplevelse av social exkludering samt livstillfredstÀllelse. MÀnniskor som efterstrÀvar kÀrlek, status och tjÀnster i relationer Àr de som upplever sig minst exkluderade och kÀnner ocksÄ hög livstillfredstÀllelse.

Bakgrund: Ett industriellt nÀtverk definieras som ett nÀt av företag och relationer har kommit att bli en viktig del av de industriella nÀtverken. En relation har vuxit fram nÀr kunden anser att kund och leverantör tÀnker pÄ samma sÀtt.En individs sociala identitet frambringas mellan individens identitet och den image som omvÀrlden har och Äterspeglar. Detta medför att relationer kan skapa olika varianter av identitetsskapande inom företag men Àven mellan företag. Identitet kan ses som att den skapas genom relationer till omgivningen och dessa relationer involverar personliga kontakter.Syfte: Med denna uppsats avser vi att pÄvisa de mekanismer i en industriell tjÀnsterelation, vilka en leverantör styr över, som kan leda till att företagskunden identifierar sig med leverantören.Genomförande: Studien bygger huvudsakligen pÄ teorier som behandlar nÀtverk, relationer och företags- och individers identitetsuppbyggande. Uppsatsen Àr skriven ur ett leverantörsperspektiv och sex intervjuer frÄn leverantören Hilton har genomförts samt tvÄ kundintervjuer frÄn Skandia och BTI Nordic.Resultat: Industriella relationer existerar pÄ individnivÄ.

Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat pĂ„ relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet stĂ„r för. Dessa teorier har sĂ€llan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fĂ„tal ord. För anvĂ€ndning inom översĂ€ttning eller maskinöversĂ€ttning kan ett ords betydelse istĂ€llet definieras utifrĂ„n dess relation till andra sprĂ„k. ÖversĂ€ttning av text lĂ€mnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översĂ€ttning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta ensprĂ„kiga semantiska relationer utifrĂ„n tvĂ„sprĂ„kiga översĂ€ttningsdata Ă€r semantisk spegling.

Verksamheter anvÀnder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte sÄ konstigt med tanke pÄ att IT har en betydande roll i dagens samhÀlle. För att följa med i utveckling och efterfrÄgan Àr det idag nödvÀndigt att större verksamheter anvÀnder sig utav nÄgon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas rÀcker det sÄledes inte att införa ett informationssystem dÄ det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmÄlen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förÀndras över tid.

Att som organisation existera pÄ sociala medier Àr inte alltid lÀtt. Enorma möjligheter finns att interagera med sina publics och intressenter, men vad hÀnder dagen nÀr nÄgot gÄr snett? MÀnniskor rasar över en hÀndelse och skriver tusentals inlÀgg pÄ organisationens sida som helt förlorat kontrollen över innehÄllet. Mordhot haglar i takt med ironiseringar och förtvivlan frÄn mÀnniskor. En organisation som vet hur det kÀnns Àr Parken Zoo.

VÄr upplevda hÀlsa pÄverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav pÄ oss sjÀlva och andra vilket pÄverkar vÄr hÀlsa. MÄnga lever idag med psykisk ohÀlsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa. Genom forskningen har verksamheter med hjÀlp av djur och natur skapats för att fÄ personer med psykisk ohÀlsa uppleva en bÀttre hÀlsa.Syfte: syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, dÀr djur och natur Àr grunden för hÀlsoarbetet, pÄverkat deltagarnas hÀlsa i form av beteende, sÀtt att tÀnka, syn pÄ sig sjÀlv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod anvÀndes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter pÄ deltagarnas upplevda hÀlsa bÄde direkt och i ett lÄngsiktigt perspektiv.

Det Àr vanligt att djur i fÄngenskap utvecklar stereotypa beteenden i form av till exempel krubbitning, cirkulering eller vÀvning. Dessa typer av beteenden Àr vanliga hos zoo-djur, försöksdjur och produktionsdjur men kan Àven ses hos sÀllskapsdjur. Stereotypier kan leda till problem bÄde för djuret sjÀlv men Àven för Àgaren. MÄnga studier har genomförts dÀr det fokuserats pÄ vilken effekt miljön har, bÄde pÄ uppkomsten av beteendet men Àven pÄ om omgivningen kan anvÀndas för att minska ett redan utvecklat stereotypt beteende. Denna litteraturstudie kommer ta upp dels miljöns pÄverkan, men ocksÄ genetiska förutsÀttningar, vÀlfÀrd och om avel mot ett stereotypt beteende Àr att rekommendera.

Nowadays, the establishment of new touch screen technology has changed significantly the way we navigate on the Internet. The requirement to design websites that adapt to various artifacts such as touch screen computers are increasingly a need to consider. The purpose of this study is to discover - What are the specific usability requirements should be addressed in designing of websites for touch screen computers? - In order to examine the essay?s question, it presents a study where five people visiting three different websites on the touch screen computer Ipad. The study was conducted using a participant and structured interview observation in form of a think-aloud method.