Syftet med föreliggande studie är att få en inblick i sex pedagogers upplevelser och hantering av utagerande beteende, ta reda på vilket pedagogiskt synsätt som tycks råda hos de intervjuade pedagogerna, samt undersöka möjliga orsaker till varför utagerande beteende hos elever uppkommer och utvecklas. Som arbetssätt används semistrukturerade intervjuer. Enligt föreliggande författares tolkning visade resultatet av studien att pedagogerna upplevde att en god föräldrasamverkan är viktig i arbetet med utagerande beteende hos elever. Pedagogernas perspektiv och förhållningssätt gentemot eleverna varierade. Samtliga av de fyra special- och resurspedagogerna undervisade utifrån ett relationellt perspektiv då de ansåg det viktigt att skapa långsiktiga lösningar för eleven och utgå från relationen mellan hem- och skolmiljö.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vad de tio lärarna som vi intervjuade hade för uppfattning om vad dyslexi är, samt vad de anser att det innebär att ha dyslexi. Det vi vill få kunskap om, är hur barn med dyslexi kan erhålla adekvat hjälp i klassrummet. Dessa frågor önskar vi få besvarade av våra informanter genom denna kvalitativa studie. Under intervjutillfällena har vi samtalat utifrån ett kvalitativt förhållningssätt, eftersom vi önskade ta reda hur lärarna upplever barnens situation. Vi har använt den kvalitativa metoden då vi anser att den bäst möjliggör för det fördjupade samtal vi önskar. Informanternas absoluta anonymitet är en självklarhet, därför har vi valt att ge dem nya namn. Under denna studie har vi utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori, det relationella och kategoriska perspektivet.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Styrdokumenten framhåller vikten av allas lika rätt till en likvärdig utbildning. På vilket sätt och i vilket sammanhang anges däremot inte. Det empiriska materialet har inhämtats genom en enkätundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenämnden samt gymnasienämnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svårigheter är det framträdandet i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Vårt syfte med denna studie var att kartlägga gymnasielärares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelåg några likheter/skillnader bland gymnasielärarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrån skoltillhörighet, undervisningsämne och yrkesverksamma år som lärare. För att nå vårt syfte genomförde vi en enkätstudie bland samtliga gymnasielärare på två gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielärarnas uppfattning om vilka insatser de anser bäst och vilka insatser de använder till elever som riskerar att inte nå godkänt i sina kurser. I vår studie visar resultatet, att den enskilde gymnasieläraren har makten när det gäller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har även konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas på respektive skola..

Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka den relation som kan tänkas konstrueras i mötet mellan text och mottagare genom skolans skriftliga omdömen. Det mer precisa syftet är att ta reda på om skriftliga omdömen, trots sin instrumentella natur och standardiserade utformning, även rymmer en social och mellanmänsklig dimension. I arbetets metodavsnitt görs en textanalys av 72 autentiska skriftliga omdömen. Genom en textanalys kartläggs texternas interpersonella struktur, och med ett deduktivt förhållningssätt tolkas sedan resultatet utifrån ett relationellt perspektiv på utbildning. I textanalysen framkommer att värdeord är vanliga i de skriftliga omdömena och att de främst används för bedömning av elevers sociala förmågor och färdigheter.

Utbildning på anstalt har de senaste åren fått ett rejält uppsving i och med kriminalvårdens nyetablerade klientutbildning i form av lärcentrum på anstalterna. Denna studie kartlägger hur dessa studier organiseras, och har utförts med hjälp av intervjuer med både lärare och studerande. Studien har utförts ur ett relationellt perspektiv och verksamheten synas via individ- grupp- och organisationsnivå. Det beskrivs hur tiden på anstalt upplevs för klient och hur motivation styr deltagandet i utbildningen, samt hur undervisningsformen ställer krav på lärarrollens olika egenskaper. Avslutningsvis redovisas utvecklingsförslag avseende verksamheten och vägar att nå de intagna som för närvarande inte deltar i studier..

I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda på hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att få svar på våra frågor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkäter på fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårdefinierat och att det går att studera utifrån två skilda perspektiv. De olika synsätten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av särskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bärare av problemet. Dessutom påverkas arbetet med barn i behov av särskilt stöd av vilket perspektiv man väljer att angripa svårigheterna utifrån.

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken specialpedagogisk princip som återspeglas i förskolan när det görs åtgärdsprogram och speciella planer förde barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet var också att få en inblick i vilka tankar/idéer/föreställningar en förskollärare kan utgå ifrån när de skapar ett åtgärdsprogram. Jag ville få reda på om förskollärarna ser det enskilda barnet som bärare av sina svårighetereller om man istället väljer att ta sin utgångspunkt i hela barngruppen och utforma åtgärder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.

AbstractMaterial collected or created through observations, discussions and interviews with a group of students studying theatre in the fist year of upper secondary school formed the base for this paper. The students that took part in the observations showed a variety of motivations for the studies in theatre, but the major aim was to obtain qualifications for further studies at university. Special focus was put on a student with dyslexia attending the course in theatre from the perspective to strengthen general learning abilities. The training and teaching in acting skills as performed in the theatre studio provided the arena for the observations. The aim was to investigate if an interactive process as defined by Lev Vygotskij and the acting method created by Constantin Stanislavski would create social and artistic development among the students in the study.

I denna studie valde vi att undersöka dyslektiska barns skolgång utifrån ett föräldraperspektiv. Vi tog reda på vilka insatser lärare och specialpedagoger bidragit med samt om dessa insatser utgått från ett relationellt eller kategoriskt perspektiv. I vår undersökning intervjuade vi fyra föräldrar till barn med dyslexi. Genom dessa intervjuer kom vi till insikt om att det finns åtskilliga faktorer som skulle kunna underlätta skolgången för elever med dyslexi och deras föräldrar. De faktorer som visat sig mest gynnsamma för dyslektiska elevers utveckling är lyhördhet från lärare i kombination med individuella stödåtgärder och metoder samt föräldrars enorma engagemang för att på olika sätt stärka barnens självkänsla.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka pedagogers syn på olikheter, möjligheter och svårigheter att möta olikheter och hur de ser på sin kompetens i förhållande till att möta elevers olikheter. I arbetet ges läsaren en tillbakablick över hur man sett på olikheter och inkludering ur ett historiskt perspektiv och hur man ser på det i dag. Vidare presenteras en genomgång av hur man kan arbeta för att möta olikheter, en beskrivning av lärarkompetens i generella drag samt kompetens att möta olikheter. Teoriavsnittet fokuserar i huvudsak på ett relationellt perspektiv. Metoden för insamling av data är halvstrukturerade intervjuer med pedagoger i olika kommuner som arbetar med elever i olika åldrar.

Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i förskollärares och grundskollärares syn på normalitet och avvikelse hos barn. Datainsamlingsmetoden som har använts är kvalitativ samtalsintervju och fem förskollärare respektive fyra grundskollärare har intervjuats. Samtalsintervju som metod valdes för att möjliggöra en förståelse för och kartlägga respondenternas uppfattningar, värderingar och tankesätt. Intervjuerna har skrivits ut och transkriberats och intervjusvaren har kategoriserats och analyserats.  Resultatet visar på att varken grundskollärarna eller förskollärarna ville använda ordet eller definiera normalitet i vidare utsträckning men i och med att de definierar avvikelse och skapar kategorier av barn så skapas och definieras normaliteten samtidigt. Resultatet visar även på att förskollärarna i större utsträckning problematiserar synen på avvikelse och intar ett relationellt perspektiv jämfört med grundskollärarna som tenderar att inte ett kategoriskt perspektiv.

I skolan finns många barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvårigheter. Som lärarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bästa förutsättningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om två perspektiv för att som lärare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhållningssätt till eleverna vilket kopplar sammansvårigheter med individen. En lösning på problemet kan då vara en utredning ochmedicinering för att råda bot på elevens bekymmer. Dels kan läraren inta ett mer relationelltförhållningssätt som tar hänsyn till individens omgivande miljö. Här handlar det om att seöver kvaliteten på verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur ett antal pedagoger uppfattar och hanterar elevers läs- och skrivssvårigheter. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra klasslärare och en specialpedagog. Resultatet visar att läs- och skrivsvårigheter inte definieras på ett enhetligt sätt. Individinriktade åtgärder, så som lästräning och kompensation, anses vara viktigast. Ett bra klassrumsklimat nämns även som en viktig faktor.

Syftet med följande studie är att få en uppfattning om hur lärare på högstadiet arbetar med åtgärdsprogram. Arbetet ger en översikt över hur ett åtgärdsprogram kan användas och tar upp forskning kring åtgärdsprogrammets användande och lärarens roll. Genom att intervjua tio pedagoger på högstadiet har vi undersökt deras uppfattning av arbetet med att upprätta och använda åtgärdsprogram. Vi har också tolkat hur de uppfattar föräldra- och elevmedverkan. Vilka vanliga orsaker som finns till upprättandet av åtgärdsprogram och vilka hinder och möjligheter de ser i detta arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla pedagogerna arbetar med åtgärdsprogram.