Det finns betydande svÄrigheter i att urskilja vad det Àr som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet pÄverkas av olika faktorer och beroende pÄ vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssÀtt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena behov för att fÄ en överblick i vad det Àr som pÄverkar en individ i behandling utifrÄn ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för vÀrde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en begreppsanalys tillÀmpats för att kunna fÄ svar pÄ det uppstÀllda syftet och frÄgestÀllningarna.

Syfte: Studien syftar till att undersöka rektorers och lÀrares uppfattningar om hur en institutionsskola för elever med rörelsehinder och en kommunal skolas vÀrld gestaltar sig i nulÀget med tanke pÄ delaktighet, samarbete och gemenskap i en för dem gemensam skola samt vilka framtidsvisioner som finns.Problemformulering:? Hur möts de bÄda vÀrldarna i nulÀget i det praktiska vardagsarbetet?? Vilka framtidsvisioner finns?TeorianknytningExamensarbetet knyter an till det kategoriska och till relationella perspektivet som framstÀllts av Persson (2003). I det kategoriska perspektivet utgÄr man frÄn de konsekvenser, som följer efter det att det skett en diagnosticering grundad pÄ en medicinpsykologisk modell som lÀgger fokus pÄ avvikel-serna hos elever. I det relationella perspektivet förutsÀtts att de förÀndringar och anpassningar som görs i miljön genomförs efter faktumet att individerna Àr olika, beror snarare pÄ en systemförÀndring Àn en individförÀndring. Metod: En kvalitativ fallstudie valdes och metoden för arbetet var semistrukturerade intervjuer med fyra rektorer och sex lÀrare.Resultat: I undersökningen framkom att rektorernas syn pÄ nulÀget för de bÄda skolformerna inte Àr samstÀmmiga nÀr de gÀller verksamhetsfrÄgor.

Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga struktur och generella drag hos kundsamtal i en lanthandel samt att studera improvisation, dvs. hur sprÄket varierar beroende pÄ samtalspartner, i dessa samtal.Femtiotre samtal har spelats in i kassan i en upplÀndsk lanthandel. Inspelningarna Àr det huvudsakliga materialet och ligger till grund för analysen, men de har kompletterats med kortare intervjuer.Samtalens organisation följer i stora drag transaktionsprocessen. Samtalen Àr uppdelade i fem faser. Endast en av dessa, betalfasen, Àr obligatorisk och lÀngden pÄ faserna varierar mellan olika samtal.

Families with limited financial resources risk social exclusion in today?s consumption-based society, where status and identity are tied to items like clothing, gifts and activities. Limited financial resources can therefore often lead to social isolation because consumption is central to social participation, something that can rarely be prioritized in poor families. In preschool, unclear policies on extra costs can negatively affect families. The purpose of the study was to investigate how socioeconomically vulnerable families experience and are affected by the preschool and its requirements, as well as how preschool teachers work to reduce the economic gap among families in the preschool context.

Syftet med denna studie var att undersöka Ätta pedagogersuppfattningar om ÄtgÀrdsprogram som ett pedagogiskt verktyg och hur de arbetarmed ÄtgÀrdsprogram för elever i behov av sÀrskilt stöd, hur pedagoger upprÀttardokumentet, hur pedagoger uppfattar arbetet med ÄtgÀrdsprogram och omÄtgÀrdsprogram förÀndrar pedagogens arbetssÀtt samt vilka möjligheter/hinderpedagogerna ser med ÄtgÀrdsprogram. Undersökningen bygger pÄ kvalitativasamtalsintervjuer utifrÄn ett relationellt, hermeneutiskt synsÀtt med Ättapedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattade arbetet medÄtgÀrdsprogram som nÄgot positivt. Arbetet med dokumentet gav pedagogernastruktur i arbetet och de flesta av de intervjuade pedagogerna ansÄg attdokumentet pÄverkade bÄde deras och elevernas arbetssÀtt. Undersökningen visaratt ÄtgÀrdsprogram hjÀlper eleven att nÄ mÄlen i undervisningen men att ettÄtgÀrdsprogram inte innebÀr nÄgon garanti för mÄluppfyllelse.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

In this essay, several factors in apple tree care (specifically in relation to whether dead wood should be kept or removed) are highlighted for example, aesthetics and biodiversity. To present some background, the essay begins by introducing some previous literature on dead wood. This leads into how dead wood is treated within forestry. Next, previous research on dead wood in fruit trees is mentioned. Cultural and historical management methods are also highlighted.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och problematisera pedagogers syn pÄ en integrerad matematikundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi valde dÄ att intervjua pedagoger, specialpedagoger och en rektor pÄ tvÄ Är 0-6 skolor. FrÄgorna berörde bland annat hur pedagogerna och specialpedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd, vilken tanke de har med sitt arbetssÀtt och hur de skulle vilja arbeta om de fick önska. Rektorn fick bl.a. svara pÄ frÄgan hur hon vill att hennes personal ska arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik.

I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda pÄ hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkÀter pÄ fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd Àr svÄrdefinierat och att det gÄr att studera utifrÄn tvÄ skilda perspektiv. De olika synsÀtten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av sÀrskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bÀrare av problemet. Dessutom pÄverkas arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd av vilket perspektiv man vÀljer att angripa svÄrigheterna utifrÄn.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Arbetet handlar om eleveras utanförskap och vilka konsekvenser det kan fÄ för elevens lÀrande och fortsatta utveckling. Arbetet bygger till största del pÄ pedagogers uppfattning om begreppet utanförskap och dess konsekvenser för lÀrande. Fyra pedagoger har deltagit i studien, de arbetar samtliga i grundskolans tidigare Är. InformationsinhÀmtande metoder har bestÄtt av kvalitativ intervju och fokusgruppintervju. Bakgrunden inleds med att ge en historisk tillbakablick samt en nÀrmare beskrivning av begreppet utanförskap.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

SammanfattningSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt uppfattar förskollÀrare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollÀrare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollÀrare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan? För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen Àr samtalsintervju, dÀr sex förskollÀrare och Ätta barn Àr informanter. Intervjuerna har analyserats utifrÄn George H.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.