Neospora caninum Àr en relativt nyupptÀckt intracellulÀr protozo som kan orsaka sjukdomen neosporos hos framför allt nötkreatur och hundar. Antikroppar mot parasiten har hittats hos en mÀngd olika djurslag i naturen, men vilken roll den vilda faunan spelar i parasitens epidemiologi Àr inte helt kÀnd. Det har gjorts fÄ seroprevalensstudier av Sveriges vilda fauna men resultaten frÄn dessa tyder pÄ att N. caninum inte Àr nÄgon utbredd smitta i Sveriges natur. I andra lÀnder Àr parasiten mer vanligt förekommande.

Syftet med den hÀr studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgÀnge med djur och barnets lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som pÄverkar barns utveckling och lÀrande. Vidare genomfördes en enkÀtundersökning i 2 klasser i Är 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jÀmfördes med bedömningar av varje elevs lÀrande, gjorda av en lÀrare i teoretiska Àmnen och en lÀrare i sociala och motoriska Àmnen. Resultaten diskuterades utifrÄn teorier om lÀrande, barns umgÀnge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

Tidigare forskning har pekat pÄ att mÀnniskor och djur som anses sakna ansvar för sin situation vÀcker mycket empati. TvÄ experiment genomfördes för att se om det förelÄg nÄgon skillnad i empati gentemot mÀnniskor och djur. I Experiment 1 lÀste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svÄr situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 lÀste 73 studenter om en man eller varg som framstÀlldes lika ansvariga.

OmhĂ€ndertagande och avlivning av djur beror pĂ„ mĂ„nga olika orsaker, det kan handla om djurplĂ„geri, Ă€garen har avlidit/saknas eller att ett djur har blivit pĂ„kört och skadat. Syftet med denna rapport Ă€r att Ă„skĂ„dliggöra polisen och andra myndigheters förfarande dĂ„ det gĂ€ller olika djurfrĂ„gor. Kommunen har ansvaret för djurskyddstillsynen i kommunen medan LĂ€nsstyrelsen ansvarar för den regionala djurskyddstillsynen i lĂ€net. Det Ă€r polisen som handhar den praktiska hanteringen med djuret. Är djuren mĂ€rkta underlĂ€ttar det polisens arbete eftersom djurets Ă€gare gĂ„r att eftersöka i register.

The relationship between the pet and it's owner is a very important and interesting issue. Unfortunately there is not so much research on this and in addition to that Swedish veterinarian education does not put much emphasis on pet's role in society or their pattern of behaviour nor treatment. This thesis is based on an opinion poll that 20 dog owners and 20 cat owners contributed. The main purpose of the thesis was to compare the relationships that the pet (dog or cat) and its owner can have. The issues such as the pet owner's attitude to his/her pet, how the pet owner percieves and interprets the signals from the animal, and what they think about the natural behaviours and needs that their pets (might) have. The results show that dog- and cat owners are people who generally love animals, that they used to have even other animal species in the past, but when it comes to choice between a new dog or a new cat they choose the one that they previously have had and that they are used to. Most of a dog owners choose the dog to be their pet because of the company while the majority of a cat owners choose cat because cats are independent and they are used to cats.

Aktivitetskort som pedagoger kan anvÀnda med barn i Äldrarna 5-6 Är pÄStenby 4H-gÄrd i Eskilstuna har tillverkats. Syftet var att försöka ge barnen positiv kÀnsla för djur, natur och teknik. Genom konkreta upplevelserav djur och utevistelse var förhoppningen att barnen skulle fÄ en ökadförstÄelse för djur och natur. Aktivitetskorten innehÄller fakta, bilder,sÄnger, ramsor och lekar för att ge variation till barnen. Pedagogen lederbarnen genom aktiviteterna med frÄgor och barnen ska ha möjlighet attta upp egna tankar.

I denna uppsats utreder jag tvÄ olika kristna sÀtt att se pÄ djur. Dels undersöker jag den historiskt sett vanligaste kristna synen pÄ djur, som jag har valt att kalla för den traditionella kristna synen. Dels undersöker jag en mer modern och djurvÀnlig kristendoms syn pÄ djur, som jag har valt att kalla för en alternativ syn. Jag har utfört detta i form av en litteraturstudie utifrÄn en hermeneutisk metod. Den alternativa kristna synen skÀnker djuren en större betydelse i den kristna lÀran Àn den traditionella synen pÄ djur.

Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.

Djur av olika slag och antal tillhör inte ovanligheter i svenska hem och pÄ svenska gÄrdar. TrÄkigt nog blir inte alla djur vÀl omhÀndertagna av sina Àgare, det Àr dÄ djurskyddsinspektörerna och polisen kommer in i bilden. En djurskyddsinspektörs uppgift Àr att kontrollera vÀlmÄendet och handhavandet med djur i den kommun man arbetar i. Denna rapport behandlar hur samarbetet mellan polis och djurskyddsinspektörer fungerar i en mindre kommun i norra Sverige i samband med omhÀndertaganden av djur. Det finns lagar och förordningar som styr hur detta ska gÄ till, bl.a.

Vi studerar mÀnniskans kÀrlek till djur i allmÀnhet och till hundar i synnerhet. En kÀrlek som tar sig mÄnga uttryck men som Àr kopplad till ett förmÀnskligande av hunden. MÀnniskan avlar och uppfostrar för att fÄ den typ av hund hon vill ha. Det handlar om att ta kontroll över naturen och omforma den för att passa in i mÀnniskans moderna samhÀlle. Djurens betydelse för mÀnniskan Àr förÀndrat, frÄn att ha varit objekt Àr djuren idag subjekt.

I denna studie undersöker jag barn i förskolan mellan fyra och fem Är. Vad de har för tankar i ett möte med för dem ett okÀnt djur, vattenloppan. Aktiviteten dÀr jag Àven stÀllt frÄgor till barnen angÄende bl.a. vattenloppans utseende och livsmiljö. Samtidigt som jag filmat har jag kunnat observera tvÄ grupper som möter dessa djur antingen med hjÀlp av bild och video eller med verkliga djur.

Bakgrund: Djur har under vÀldigt mÄnga Är varit en del av mÀnniskans vardag frÄn början i form av vakt och jaktdjur. Idag anvÀnds djuren mer som sÀllskap och familjemedlemmar. Hundar och mÀnniskor har genom Ärhundradena tillsammans utvecklat ett samspel som gör att de kan kommunicera. MÄnga Àldre personer har idag husdjur som enda sÀllskap nÀr barnen flyttat ut och make/maka gÄtt bort. NÀr personen mÄste flytta till ett vÄrdboende kan de bli tvungna att göra sig av med sitt djur för att mÄnga vÄrdboende idag inte tillÄter djur dÀr.

Mul- och klövsjuka (MKS) Àr en av vÀrldens mest smittsamma djursjukdomar som leder till stora produktionsbortfall och stort djurlidande. Sjukdomen drabbar bÄde vilda och domesticerade klövbÀrande djur. Orsaken Àr ett virus, som det finns sju olika serotyper av. Stora delar av vÀstvÀrlden Àr fria frÄn MKS, medan det i Kenya och hela östra Afrika sker flera utbrott varje Är. Hur problemet behandlas skiljer sig dÀrmed kraftig mellan Sverige och Kenya.

Trypanosomiasis hos djur, Nagana, Àr ett problem för djurhÀlsa och ekonomi i stora delar av Afrika. Sjukdomen orsakas av parasiten trypanosoma som sprids mellan vilda och tama djur och mÀnniskor via tsetseflugor. Den orsakar nedsatt produktion och ökad dödlighet. MÄnga olika ÄtgÀrder vidtas för att motverka problemet, bÄde storskaligt och lokal nivÄ. Dessa kan bestÄ i bÄde kontroll av tsetseflugorna och bekÀmpning av parasiten direkt.

I Sverige har medellivslÀngden ökat under det senaste seklet. Detta stÀller krav pÄ en anpassning i samhÀllet för att tillgodose den Àldre populationens behov. SÀllskapsdjurs goda effekter pÄ hÀlsan började uppmÀrksammas inom vÄrden pÄ 1700-talet. Idag anvÀnds djur i vÄrden frÀmst inom Àldreomsorgen. En del av sjuksköterskans omvÄrdnadsansvar ligger i att förebygga hÀlsorisker och tillvarata det friska hos varje individ.