The aim of this qualitative study of service work in the private sector is to examine how the service worker experiences his/her work. There are three dimensions of the service workers experience in focus, and they are the base of my formulation of questions. The first dimension refers to how the service worker experiences the emotional labor demands from the employer. The second dimension concerns the relation between service worker and customer, from the view of the service worker. The third dimension problematizes how service workers experience efficiency.I have interviewed three call center customer workers and two hotel receptionists, using semi-structured interview technique.

In Sweden approximately a half per cent of the population have diabetes mellitus type 1. Self-care responsibility is a part of the treatment. Orem?s self-care theory has been used as theoretical framework. The purpose was to describe what it means to be young and have diabetes mellitus type 1.

I denna uppsats har vi undersökt och studerat vad det finns för relation mellan de estetiska aspekterna av grafiskt grÀnssnitt och anvÀndarupplevelse men Àven ifall det finns skillnader mellan mÀn och kvinnor i denna relation. Syftet med arbetet var att undersöka interaktionens estetiska aspekter utifrÄn genus och könsperspektivet. Detta har gjorts med hjÀlp av intervjuer och enkÀtundersökningar pÄ 5 kvinnor och 5 mÀn i Äldersgruppen 20-30 Är. Tidigare publiceringar inom IT har tillsammans med teori frÄn vetenskapliga studier inom genus och estetik anvÀnts för att ge oss en ökad kunskap inom Àmnena. Av resultatet kom vi fram till mÄnga likheter i hur estetiken pÄverkar mÀn och kvinnors InternetanvÀndning och anvÀndarupplevelser.

Litteraturen visar pÄ ett paradigmskifte i relation till barns sÀkerhet, frÄn att barnen skall vara sÄ sÀkra som möjligt till att de skall vara sÄ sÀkra som de behöver. Detta kan vara ett sÀtt att tillgodose bÄde barnens behov av utmaningar för att utvecklas och mÄ bra samt deras behov av sÀkerhet. I relation till en sÄdan pÄgÄende förÀndring Àr det viktigt att undersöka hur förÀldrar, som förmyndare för barnen, ser pÄ barns sÀkerhet i relation till hemmet och barnomsorgen, sÄsom de tvÄ arenor dÀr barnen spenderar större delen av sin vardag. Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ barns sÀkerhet i hemmet och inom barnomsorgen. Syftet omfattar Àven att undersöka förÀldrars upplevelse av inflytande över de risker barnen utsÀtts för och de risker barnen tillÄts eller inte tillÄts att ta i dessa miljöer.

Den hÀr C-uppsatsen handlar om hur lÀrare bemöter utagerande elever. Som utgÄngspunkt beskrivs tre olika perspektiv pÄ specialpedagogik som pÄverkar hur detta möte mellan lÀrare och elev blir. I tidigare forskning har det visat sig att det relationella perspektivet Àr det som enligt Lpo 94 ska genomsyra verksamheten i skolan, men att det Àr det kategoriska perspektivet som i sjÀlva verket Àr rÄdande. För att ta reda pÄ hur lÀrare bemöter utagerande elever har jag gjort kvalitativa respondentintervjuer med tre lÀrare i Är 4-6 som berÀttar hur de arbetar och vilka erfarenheter de har i arbetet med utagerande elever. Det visar sig att alla tre lÀrare i grunden utgÄr ifrÄn samma perspektiv, det relationella, men att det i praktiken skiljer sig Ät nÀr det gÀller arbetssÀtt mellan de intervjuade lÀrarna.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsstÀllelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frÄgestÀllningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras pÄ arbetsplatsen i förhÄllande SDT ? om de Àr sjÀlvbestÀmmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsstÀllelse. FrÄgeformulÀr besvarades av 48 mÀn och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett berÀknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest sjÀlvbestÀmmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrÄn sjÀlvbestÀmmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsstÀllelse.

Som blivande studie- och yrkesvÀgledare kommer vi att möta olika elever. MÄnga av dessa elever Àr ?vanliga? elever, medan en stor grupp Àr elever med olika svÄrigheter. Vi har under vÄr praktik trÀffat pÄ elever som Àr annorlunda, skoltrötta, svaga och brÄkiga. MÄnga av dessa elever behöver extra hjÀlp frÄn skolan, vilket de inte alltid fÄr.

Syftet med denna studie var att fÄ djupare förstÄelse av det ömsesidiga samspelet mellan elever med synnedsÀttning i kombination med flera andra funktionsnedsÀttningar och personal pÄ en specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal pÄ en specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det Àr kopplat till lÀrande. Resultatet visade pÄ nÄgra viktiga förhÄllanden som var kÀnnetecknande frÄn intervjuerna. Det vi lyfter fram Àr kÀnslomÀssig lyhördhet mellan elev och personal, som innebÀr att man Àr inkÀnnande och svarar pÄ initiativ och samspel genom att bekrÀfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att samspelet upprepas och förnyas genom en stÀndig förÀndring.

Syftet var att teoretiskt generera en analysmodell för företag som kan bistÄ dem med att faststÀlla möjligheterna till relation mellan varumÀrke och konsument samt att testa modellen empiriskt. Kvalitativ metod ligger till grund för uppsatsen, dÄ vi valde att studera möjligheterna till relation mellan konsument och varumÀrke via intervjubaserade samtal med konsumenter. Vi anvÀnde teoristudier av konsumentbeteende, varumÀrkesbyggande och relationsmarknadsföring för att generera modellen. Data frÄn konsumenterna lÄg till grund för att testa modellens hÄllbarhet. Teoristudierna resulterade i en analysmodell som testades empiriskt pÄ konsumenter.

Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vilka rÀknestrategier som elever i skolÄr 1 och 2 anvÀnder dÄ de löser additionsuppgifter. Syftet Àr att undersöka vilken variation av lösningsstrategier, som kan visa sig i en och samma klass. I undersökningen har det sammanlagt genomförts 13 kvalitativa intervjuer med elever frÄn en klass, som bÄde bestÄr av elever i skolÄr 1 och 2. Vid analysen av deras svar, som skett utifrÄn fenomenografin och variationsteorin har variationer i elevernas rÀknestrategier framkommit. Den vanligaste strategin i bÄde skolÄr 1 och 2 visade sig vara ett- och ett rÀkning och dÄ ofta tillsammans med fingerrÀkning, som ett konkret hjÀlpmedel.

Problemformulering: Sjuksköterskan behöver ge patienten förutsÀttning till delaktighet i vÄrdandet. En patient som Àr delaktig i sin vÄrd upplever minde obehag över situationer och mindre stress. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som pÄverkar patientdelaktighet vid sjukhusvistelse och vad sjuksköterskan kunde göra för att underlÀtta detta. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och grundar sig pÄ 13 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskan behövde bygga upp en relation till patienten och ge patienten tid och kunskap för att öka delaktigheten i vÄrdandet.

Denna studie beskriver en grupp Ättondeklassares uppfattning om vad de lÀr sig via ett Internetbaserat lÀromedel i relation till min tolkning av kursplanens mÄl, samt Àven vilken relation det finns mellan min analys av detta lÀromedels förutsÀttningar till mÄluppfyllelse och elevernas enkÀtsvar. Min teoridel tar sin utgÄngspunkt i olika delar av sprÄkforskningen och tyngdpunkten Àr lagd pÄ Krashens teorier om acquisition och learning, det vill sÀga sprÄktillÀgnelse och inlÀrning. Jag analyserade det Internetbaserade lÀromedlet ?LÀr dig franska med Charlotte? utifrÄn kursplanens mÄl i moderna sprÄk. DÀrefter genomförde jag en enkÀtundersökning bland eleverna om hur vÀl de sjÀlva tyckte att lÀromedlet hjÀlpte dem att nÄ upp till delar av dessa mÄl.

Syftet med uppsatsen var att studera hur ensemblelÀrare hanterar situationer dÀr elever motsÀtter sig att delta i aktiviteten som lÀraren planerat att undervisa. Studien avgrÀnsas till att undersöka situationer dÀr en elev motsÀtter sig att medverka i instuderingen av ett musikstycke pÄ grund av dess tillhörande genre. I den teoretiska bakgrunden presenteras forskning som relaterar till relevanta delar i styrdokument, musikens relation till individers identitet samt ensembleundervisningen som lÀrande situation. En kvalitativ intervjustudie genomförs med fyra ensemblelÀrare pÄ gymnasienivÄ med syftet att samla data gÀllande hur de agerar i denna situation och deras bakomliggande tankeprocess. I resultatet visar det sig att de vÀljer att inleda ett resonemang med eleven som vÀljer att inte delta.

Syftet med denna studie Àr att hos fem lÀrare undersöka vilket av det kategoriska eller relationella specialpedagogiska perspektivet som Àr mest framtrÀdande nÀr en elev visar svÄrigheter inom matematiken. Vi har valt att intervjua enbart lÀrare dÄ de anses ha mest erfarenhet av sina elever. Som intervjumetod har vi valt att anvÀnda oss av en halvstrukturerad metod. Matematiken innehÄller mÄnga olika omrÄden och vi begrÀnsar oss till taluppfattningen pÄ grund av dess grundlÀggande betydelse för vidare inlÀrning av matematik. LÀrarna vi intervjuar arbetar i Ärskurserna 1-3 dÀr taluppfattningen Àr ett centralt inslag inom matematiken.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur anstÀllda inom rÀttspsykiatrin ser pÄ relationen mellan sig sjÀlva och vÄrdtagarna, samt att studera de olika aspekter som berör relationen i vÄrdandet, bland annat maktrelationen och vÀnskapsrelationen. Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ studiemetod med semistrukturerade intervjuer. Nio stycken anstÀllda vÄrdare (undersköterskor och skötare) frÄn en avdelning inom rÀttspsykiatrin i VÀxjö deltar i studien. Resultatet visar att relationen mellan vÄrdare och vÄrdtagare Àr en viktig aspekt inom vÄrden, och att relationen Àr basen inom vÄrden för att kunna erbjuda bra vÄrd till patienten. Intervjupersonerna menar att: En bra relation mellan vÄrdare och vÄrdtagare kÀnnetecknas av att vÄrdaren ska kunna skapa förtroende, tillit i relationen, samt stödja och tillfredsstÀlla patientens behov med hjÀlp av relationen.